Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden stÀlls bl.a. krav pÄ att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken pÄverkan dessa utskott har pÄ den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgÄtt ifrÄn Kodens punkter och utifrÄn dessa definierat fyra omrÄden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjÀnster Àn revision samt utvÀrdering av revisorns arbete.

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

Revisorns oberoende Àr en förutsÀttning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn mÄste bÄde vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsÀmra sin klients trovÀrdighet. DÄ det finns tecken pÄ att synen pÄ revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer vill jag undersöka om det Àven finnsskillnader i synen pÄ oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrmed att beskriva och analysera om företagarnas syn pÄ revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek.För att undersöka skillnaderna i synen pÄ revisorns oberoende har jag utgÄtt frÄn dendeduktiva ansatsen dÄ den befintliga teorin har anvÀnts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkÀt som anvÀnts vid enkvantitativ undersökning med ett urval pÄ 1000 företag.PÄ materialet frÄn undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och pÄ sÄ vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna.

Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste Ären och en trend Àr att brotten blir allt svÄrare att utreda. Som ett led i bekÀmpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes Är 1999 nmÀlningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stÀrka revisorns brottsförebyggande roll. DÄ revisorns roll innan anmÀlningspliktens införande var huvudsakligen aktieÀgarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhÀllsorienterad roll i och med lagÀndringen. Syftet Àr att undersöka vilka brott som anmÀls och i vems intresse, Àgarnas eller samhÀllets, revisorn handlar nÀr denna anmÀler misstanke om brott. I ett mindre företag Àr ofta Àgare och ledning samma person, om revisorn dÄ anmÀler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i Àgarnas intresse, dÄ det Àr Àgarna som blir anmÀlda.

Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra Är. Under senare Är pÄstÄs revisorstjÀnstens karaktÀr dock ha förÀndrats. RÄdgivning har blivit en större del av revisorns tjÀnsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrÄgasattes revisorns roll och stÀllning med fokus pÄ revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag.

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förĂ€ndrats över tiden i förhĂ„llande till lagstiftning gĂ€llande anmĂ€lningsplikten och revisionsplikten?NivĂ„:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhĂ€llet gĂ€llande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell pĂ„verkan pĂ„ utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen Ă€ven belysa hur utökade krav pĂ„ anmĂ€lningsplikt och revisionsplikt har pĂ„verkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som Ă€r centralt i denna uppsats Ă€r tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrĂ„n ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det Ă€r tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell pĂ„verkan, rollen Ă€r mycket styrd av lagar och regler. Det har förts bĂ„de för- och motargument i relation till lagförĂ€ndringar gĂ€llande revisorns anmĂ€lningsplikt och revisionsplikten. I förlĂ€ngningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell pĂ„verkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primĂ€r data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits nĂ„gon information om hur bland annat revisorer och företagsĂ€gare ser pĂ„ dessa frĂ„gor idag.

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant Àmne pÄ grund av ett flertal redovisningsskandaler dÀr revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmÀrksammad. Det upptÀcktes felaktiga balansrÀkningar och oetiska affÀrer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjÀlp av falsk bokföring förbÀttra sitt resultat vÀsentligt. PÄ grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fÄtt en central roll.

Revisorsrollen har förÀndrats över tiden. Tidigare arbetade revisorn bara med revision och revisionsrÄdgivning, men numera ingÄr Àven en roll som rÄdgivare i frÄgor som inte direkt Àr förknippade med revision. NÀr revisorns kunskaper inte rÀcker till mÄste denne ta hjÀlp av olika specialister. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur nÀtverket ser ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste Ären vid flertalet tillfÀllen hamnat i rampljuset efter att olika sÄ kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvÀrjt kritiken genom att hÀnvisa till vad som ingÄr i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi Àven försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka revisorns oberoende, med fokus pÄ analysmodellen, och vad som pÄverkat regleringen inom detta omrÄde genom tiden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssÀtt. Vi har anvÀnt oss av teorier som visar hur regleringen inom redovisningsomrÄdet vÀxt fram samt teorier om revisorns oberoende. Vi har ocksÄ refererat till olika lagar för att tydliggöra pÄ vilka sÀtt dessa stödjer revisorns oberoende stÀllning. Empirin bestÄr av en genomgÄng av den offentliga debatten inom redovisningsomrÄdet samt av intervjuer med revisorer pÄ fyra olika revisionsbyrÄer.

Problemdiskussionen behandlar huruvida revisorn har en roll i upptÀckten av bedrÀgeri eller inte. Det har det senaste Ären förekommit flera debatter som diskuterat denna frÄga.  Utöver detta har en möjlig konflikt mellan tystnadsplikten och anmÀlningsplikten identifierats, dÀr en för nÀra relation till kunden setts som ett problem. Vad har revisorn för skyldigheter under granskningen ? kan han förvÀntas ha den kunskap som behövs för att upptÀcka bedrÀgeri? Detta Àr en del av de problemformuleringar som prÀglat arbetet och lett till utformningen av vÄr forskningsfrÄga som Àr hur revisorn ser pÄ sin roll i upptÀckten av bedrÀgeri? Syftet med studien Àr dÀrmed att öka förstÄelsen för denna frÄga, och hur revisorn hanterar situationer dÀr anmÀlningsplikten kan komma i konflikt med tystnadsplikten.För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod inriktat pÄ det hermeneutiska synsÀttet. Vi har anvÀnt oss av en induktiv undersökningsansats och vÄr datainsamlingsmetod bestÄr av intervjuer.I vÄrt teoretiska avsnitt har vi tagit upp Àmnen som bland annat behandlar revisorns oberoende, etiska regler och riktlinjer, tystnadsplikten, anmÀlningsplikten, ekonomiska brott, revisorns roll i upptÀckten av bedrÀgerier, förvÀntningsgapet och skadestÄndsskyldighet och ansvar.UtifrÄn intervjuerna vi genomfört fick vi respondenternas egna uppfattningar och skildringar av de diskussioner som behandlar vad som ska ingÄ inom ramen för revisorns arbete och det förvÀntningsgap som uppstÄr till följd av detta.Vi gjorde en analys pÄ vÄrt resultat och jÀmförde det med vÄrt teoretiska avsnitt dÀr vi diskuterat likheter och olikheter.

Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angÄende hur denna ska kunna bekÀmpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rÀtta med lagövertrÀdarna. Genom en lagÀndring i aktiebolagslagen infördes en anmÀlningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trÀdde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmÀlningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlÀngda arm, en form av ekopolis pÄ uppdrag av myndigheterna, med en försÀmrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka hur revisorn ser pÄ sin roll idag, efter anmÀlningspliktens införande, och stÀlla detta mot vad lagstiftaren Äsyftar med lagÀndringen.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.