Bakgrund: Revisorns roll gÄr idag lÀngre Àn vad den traditionella granskande rolleninnebÀr. Detta innebÀr bland annat att revisorn i samband med revision kan bidra medvÀrde till revisionen i syfte att skapa ett mervÀrde och hÄlla sig konkurrenskraftig pÄmarknaden . Sedan revisionsplikten slopades för de mindre bolagen blir revisorns rollsom mervÀrdeskapare Ànnu viktigare om Àn avgörande i de fall vid klienten stÄr inför ettval av att behÄlla en revisor eller ej. För de bolag som genom lag mÄste ha en revisorblir revisorns roll som mervÀrdeskapare viktig dÄ det annars finns risk för att klientenbyter revisor och revisionsbyrÄ.Syfte: Med bakgrund till att det Àr viktigt att revisorn genererar ett mervÀrde för attbehÄlla sina klienter Àr syftet med vÄr studie att identifiera och förklara vad revisorerupplever Àr mervÀrde och vad de gör för att skapa mervÀrde för klienten. Vi kom Àvenatt undersöka hur klienten uppfattar vad mervÀrde Àr och hur det skapas för att kartlÀggaom det fanns skillnader mellan vad revisorerna och klienterna uppfattar som mervÀrde.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi valde att göra enkvalitativ studie i from av intervjuer med revisorer och företagare samt en kvantitativundersökning med hjÀlp av en enkÀtstudie riktad mot revisorer och företagare.Resultat: Studiens resultat visar indikationer pÄ att revisorn kan bidra med flera olikaaktiviteter som upplevs som mervÀrde av de reviderade företagen i samband medrevisionen.

I den allmÀnna debatten om revisorer diskuteras bl.a. revisorns oberoende och hur det kan pÄverkas av revisorns roller som rÄdgivare till och granskare av ett företag. Vi ville undersöka inom vilka omrÄden revisorn bidrar med rÄdgivning och fÄ en uppfattning om hur detta eventuellt kunde pÄverka oberoendet mellan revisorn och ett nystartat företag. Vi valde att undersöka nystartade företag dÄ vi inte funnit nÄgra tidigare studier pÄ just den hÀr kombinationen, revisor/nystartat företag.I vÄrt syfte att undersöka revisorns roll i nystartade företag har vi tagit reda pÄ de vanligaste problemomrÄdena, som nystartade företag upplever, och i vilken mÄn revisorerna hjÀlpt till som rÄdgivare. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer dÀr respondenterna bestod av tre revisorer och Àgarna till tre nystartade företag.

PÄ senare Är har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehÄllet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, sÀrskilt tagit sikte pÄ situationer dÀr revisorns oberoende satts i frÄga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjÀlp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. BÄde EG-kommissionen och föresprÄkare frÄn FAR tillstÄr att rÄdande riktlinjer inte Àr helt uttömmande vad gÀller revisorns agerande i situationer dÀr nÄgon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprÀtthÄllas Àr det av vikt att revisorerna förstÄr innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Bakgrund och problem: Flera bolag i USA och Europa har gÄtt i konkurs efter att ha fuskat med sin redovisning och lÀmnat osanna siffror i sina Ärsrapporter. Inte minst var sÄ fallet med energijÀtten Enron. Den falska informationen ledde till missvisande information pÄ aktiemarknaden som skakade om nÀringslivet. Skandalerna har pÄverkat förtroendet för den finansiella Ärsrapporteringen och skadat nÀringslivet. PÄ grund av detta har svensk kod för bolagsstyrning introducerats i Sverige och i andra europeiska lÀnder för att stÀrka bolagens interna rapportering som ska bidra till ökad förtroende för nÀringslivet.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur revisorns arbete och roll har pÄverkats efter Enron skandalen och till följd av implementeringen av den Svenska koden för bolagsstyrning.Metod och analys: För att besvara uppsatsens syfte, gjordes Ätta intervjuer hos fyra olika revisionsbyrÄer i Norrköping och Stockholm.

Revisorns oberoende Àr ett Àmne som det har diskuterats mycket kring det senaste Ärtiondet och efter de senaste Ärens redovisningsskandaler har Àm-net aktualiserats igen. Det Àr ett svÄrgripbart Àmne och det Àr upp till revisorn sjÀlv att avgöra om han/hon Àr oberoende och nÀr detta Àr hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift Àr att granska företagens Ärsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det hÀr ska genomföras sjÀlvstÀndigt och oberoende frÄn företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats frÄn att endast vara en renodlad kontrollant till att idag Àven agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende stÀllning ifrÄgasatts allt oftare.

Det hÀr arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer frÄn olika revisionsbyrÄer, bedömer disciplinÀrenden frÄn RevisorsnÀmnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, pÄ en skala frÄn ett till sju, vÀrdera graden av förseelse i valda Àrenden. Vidare har varje utvald revisor Àven kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vÄr analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrÄ branschen). Det vi har kunnat se i vÄr analys Àr att vÀrderingen av revisorernas oberoende varierar markant.

Denna uppsats syftar till att ge en redogörelse för de grundsatser som ligger till grund för culpabedömningen i samband med revisorns skadestÄndsansvar enligt ABL samt tillÀmpningen av dessa. Enligt 29 kap 2 § ABL, med hÀnvisning till 29 kap 1 § ABL, ska en revisor som under fullgörandet av sitt uppdrag, av oaktsamhet eller uppsÄtligen, skadar bolaget ersÀtta skadan. Revisorns skadestÄndsansvar delas in internt och externt ansvar med den Ätskillnaden att det vid externt ansvar, som syftar till att skydda tredjeman, krÀvs att revisorn brutit mot ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. Oaktsamhets-bedömningen bygger pÄ culparegeln varpÄ antingen en fri culpabedömning eller en normativ culpabedömning aktualiseras. Utöver detta finns det enligt Dahlman, konkurrerande culpakriterier som anvÀnds av svenska domstolar i deras avgöranden i skadestÄndsmÄl.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Uppsatsens grundlÀggande syfte Àr att belysa revisorernas sÀtt att arbeta kring anmÀlningsplikten, samt hur denna praxis har utvecklats. För att undersöka huruvida denna utveckling skiljer sig frÄn revisionspraxis generellt sett, jÀmför vi denna process med hur revisorernas granskning av lagervÀrdering har förÀndrats över tid. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer samt en induktiv ansats. Den teoretiska referensramen inleds med att vi behandlar revisorns roll i ett aktiebolag samt dennes brottsförebyggande funktion enligt anmÀlningsplikten. Vidare belyser vi begreppet praxis och de faktorer som pÄverkar utvecklingen av denna inom revision.

Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara och dra slutsatser om vad som pÄverkar revisorns utformning av en oren revisionsberÀttelse.Vi tog kontakt med revisorer pÄ revisionsbyrÄer bÄde i Kristianstad och i Helsingborg innan vi satte igÄng med uppsatsskrivandet och förhörde oss om vilka faktorer som de ansÄg pÄverkar utformningen av en oren revisionsberÀttelse. Revisorerna hade likartade uppfattningar, nÀmligen att det endast Àr de aktuella företagsekonomiska orenheterna som pÄverkar utformningen. Möjligen med tillÀgg av FARs normer, vilket nÄgra av revisorerna nÀmnde. Vi tror dock att det finns fler faktorer som pÄverkar utformningen av en oren revisionsberÀttelse sÄsom t.ex. tradition, revisionsbyrÄns storlek och revisorns egenskaper.Testet av datamaterialet gjordes med olika statistiska metoder.

Revisionens syfte Àr att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det Àr dÀrför viktigt att revisorn Àr oberoende i sin granskning för att intressenten kan kÀnna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler intrÀffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan sÀkerstÀllas med regler, eller om det ska krÀvas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner pÄ nÀr en oberoendesituation kan uppstÄ, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

SammanfattningTitel: Revisorns oberoende med fokus pÄ klientens ledarskapNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Linda Mithander & Malin LÀckgrenHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014Syfte: Studien syftar till att undersöka hur revisorns oberoende pÄverkas av klientens karismatiska- respektive transformativa ledarskap.Metod: Vi har anvÀnt oss av kvantitativ enkÀtundersökning i vÄr studie. EnkÀten vi anvÀnt Àr baserad pÄ Bass mÀtinstrument ?Multifactor Leadership Questionnaire?, som mÀter ledarskapet. Utöver det har vi anvÀnt oss av tvÄ revisionsfall för att pÄ sÄ sÀtt kunna mÀta revisorns oberoende. EnkÀten har skickats ut till godkÀnda och auktoriserade revisorer i Sverige, och insamlad data har analyserats och redovisats med hjÀlp av relevanta statistiska metoder.Resultat & slutsats: VÄr undersökning bekrÀftade att klientens karismatiska ledarskap har en pÄverkan pÄ revisorns oberoende.

Revisorns oberoende har diskuterats lika lÀnge som revisionen funnits i Sverige. Finansiella skandaler driver pÄ diskussionen om revisorns oberoende och diskussionen drogs upp ytterligare efter Enron-skandalen i USA. Som revisor kan man stÀllas inför dilemman som kan hota oberoendet. NÀr revisorer stÀlls inför dilemman mÄste de avgöra hur de ska hantera dessa situationer för att vara oberoende. Syftet med uppsatsen var att fÄ konkreta situationer beskrivna dÀr revisorer kan stÀllas inför dilemman rörande oberoendet, samt att skapa förstÄelse för hur man som revisor kan hantera oberoendeproblematiken.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och mÄste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket krÀver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill sÀga opartisk och sjÀlvstÀndig. Ofta ifrÄgasÀtts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingÄ i tÀta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet Àr nödvÀndigt för att skapa vÀrde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen stÄr i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar Àven till att se hur revisorns arbete och oberoende stÀllning har förÀndrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förÀndring.ProblemfrÄgor: Vad innebÀr oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll Àndrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnÄ studiens syfte.