Culpabedömningen- Revisorns skadestÄndsansvar gentemot tredje man enligt ABL. För att skadestÄndsskyldighet skall intrÀda krÀvs det att skadan tillfogas uppsÄtligen eller av oaktsamhet genom övertrÀdelse av ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. NÀr det Àr frÄgan om det externa skadestÄndsskyldigheten mÄste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha övertrÀtt nÄgon bestÀmmelse som har till syfte att skydda aktieÀgare eller annan. NÀr domstolen gör culpabedömning gÀllande revisorer Àr speciellt tvÄ rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gÀllande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberÀttelser.

Det nya Ärtusendet inleddes med tvÄ av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjandena om bokföringsbrott och bedrÀgerier inom bolagsjÀttarna Enron och Worldcom. Situationen blev inte bÀttre av att det senare visade sig vara samma revisionsbolag som skötte granskningen av de bÄda bolagen. Konsekvenserna av det intrÀffade blev globala och allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för yrkesgruppen revisorer sjönk vilket fick vÀrlden att agera. Först ut var USA som tillsatte hÄrdare lagstiftning i form av Sarbanes-Oxley Act. Ett flertal europeiska lÀnder valde istÀllet att utveckla koder för bolagsstyrning.

För omvÀrlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pÄgick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstÄdd med de finansiella svÄrigheterna men valde ÀndÄ att inte pÄpeka detta i revisionsberÀttelsen. Flera studier indikerar att detta Àr fallet Àven för andra bolag dÄ resultaten visade pÄ en liten andel going-concern utlÄtanden trots hotande konkurs. Det hÀr vÀcker tankar om revisorns utlÄtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen vÀckte Àven frÄgor kring revisorns oberoende dÄ det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera Är.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hÄllbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrÄgan ökar angÄende bestyrkta hÄllbarhetsredovisningar. Detta pÄ grund av de ökade kraven frÄn organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmÀrksamheten riktas mot sÄvÀl företagens samhÀllsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pÄgÄende forskningsdebatt som grundar sig pÄ struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Revision Àr ett yrke som prÀglats av sin trista image och revisionsbyrÄerna har haft svÄrt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gÀller inte lÀngre dÄ mÄnga studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen Àr ett populÀrt val. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyrÄerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda pÄ med en enkÀtundersökning gjord bland studenter pÄ ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter frÄn revisionsbyrÄer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra pÄverkat yrkets image.

Uppsatsen behandlar betydelsen av individens konsumtion i vÄrt konsumtionssamhÀlle med utgÄngspunkt att studera den eventuella relationen mellan individens konsumtionsprioriteringar och dennes roll. NÀr vi studerar den eventuella relationen sÄ undersöker vi om individens roll pÄverkas av hans/hennes konsumerande aller det, av omgivningen, förvÀntade konsumerandet..

Revisorns oberoende Àr ett mycket omdebatterat Àmne som stÀndigt har varit i fokus och dÀrför tillkom analysmodellen i och med införandet av revisorslagen Är 2002. Syftet Àr att undersöka om analysmodellen stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken oavsett om revisionsbyrÄerna Àr stora eller smÄ. Vi vill Àven undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan de tvÄ kategorierna stora och smÄ revisionsbyrÄer nÀr det gÀller tillÀmpningen av analysmodellen och hur oberoendet uppnÄs. Det empiriska materialet insamlade vi genom att utföra personliga intervjuer med tvÄ stora och tvÄ smÄ revisionsbyrÄer. Slutsatserna visar att analysmodellen delvis stÀmmer överens med hur det fungerar i praktiken.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt Är har gÄtt sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll Àr. Halling (2007) menar att bankerna anvÀnder den reviderade Ärsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet pÄverkas. Detta beror pÄ att redovisningsinformationen kan hjÀlpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar pÄ att en reviderad Ärsredovisning Àr viktig och om förtaget inte vÀljer att ha revisor sÄ kommer bankerna vara mer försiktiga nÀr de beviljar en kredit. Vi stÀller oss frÄgande till detta och vill undersöka om det Àr andra faktorer som pÄverkar smÄföretagens möjligheter till lÄn om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad Ärsredovisning pÄverkar de mindre aktiebolagens kreditvÀrdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmÀnhet upplever att den mindre revisionsbyrÄns revisor i högre utstrÀckning tillmötesgÄr krav och önskemÄl frÄn klienten, Àr lÀttare att pÄverka och upplevs stÄ nÀrmare klientens intresse Àn statens och utifrÄn dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgÄr frÄn företagens perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ ett antal uppstÀllda frÄgestÀllningar och dessa Àr bland annat: Hur oberoende Àr en revisor enligt företagen? StÀmmer det att en liten revisionsbyrÄ anses vara mer tillmötesgÄende gentemot sina klienter Àn en stor byrÄ? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrÄ eller Àr storleken utan betydelse?Den uppstÀllda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkÀtundersökning som kompletteras med tvÄ kvalitativa intervjuer. BÄde enkÀtundersökningen och intervjuerna görs med slumpmÀssigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms lÀn.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hÄlla en oberoendestÀllning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrÄgade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller pÄverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov pÄ oberoende.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vad som pÄverkar att smÄbolag försÀtts i konkurs utifrÄn en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhÀmtat data frÄn Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt pÄverkar att smÄbolag gÄr i konkurs Àr att de likvida medlen tar slut och att detta uppmÀrksammas i ett för sent skede. Dessutom Àr kunskap en viktig variabel. Vi kan dÀremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för smÄbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sÀnkningen av aktiekapitalkravet har nÄgon inverkan pÄ antalet konkurser för smÄbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som Àr applicerbar för smÄbolag, studien har Àven lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag pÄ vidare forskning Àr att genomföra samma studie men utifrÄn andra yrkesrollers perspektiv. Det vore Àven intressant att forska kring vilken yrkesroll som Àr mest lÀmpad att hantera konkurser i framtiden. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka förvÀntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förvÀntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker ocksÄ om ettförvÀntningsgap existerar mellan revisionsbyrÄer och deras anstÀllda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie dÀr godkÀnda och auktoriserade revisorer pÄKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundlÀggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. DÀr presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförvÀntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.FörvÀntningsgapet Àger rum nÀr bestÀllare av revision har en annan uppfattning Àn revisornom vad revisionen innebÀr, dess rÀckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förvÀntningsgapet Àr kommunikation ett viktigt instrument.

SAMMANFATTNINGTitel: Transformellt ledarskap och klientidentifikation ? hur pÄverkas revisionens kvalitet?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Susanne Johansson och Christina KarlssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 - juniSyfte: Det Àr viktigt att en revisor Àr objektiv och oberoende av sin klient. Detta krav pÄ oberoende kan motverkas av en ?transformell klientledare? och det faktum att en revisor behöver upprÀtthÄlla goda kundrelationer till sin klient vilket kan leda till RAQ handlingar. Studien kan ses som en upplysande del i det arbete som finns med att förebygga negativa beteenden hos revisorer och dess oberoende.