Bakgrund: Förtroende Àr en viktig förutsÀttning för att skapa goda relationer. Revisorns relation till klienten bygger Àven den pÄ förtroende. Revisorer anvÀnder sig ofta inte av reklam för att marknadsföra sig utan anvÀnder sig av en mer diskret marknadsföring. Revisionspliktens avskaffande för mindre aktiebolag tillsammans med konkurrens frÄn flera revisionsbyrÄer kan det leda till att revisorer tÀnker mer pÄ hur de presenterar och framstÀller revisionsbyrÄn och sig sjÀlva för att göra byrÄn mer attraktiv för klienter. Det kan leda till ett ökat intresse att ta tillvara pÄ det första klientmötet för att marknadsföra sig och göra ett gott första intryck.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som revisorerna tycker Àr viktigt att revisorn besitter som fÄr ansvara för det första klientmötet.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar pÄ de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gÀller Àven exteritorriellt och dÀrför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket Àven pÄverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s frÀmsta syfte Àr att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprÀtthÄller en god intern kontroll. Det Àr Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och stÀller dessa krav pÄ ledningen. Uppsatsen syfte Àr att beskriva samt att öka förstÄelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrÄn de svenska revisorernas perspektiv, har pÄverkats i och med införandet av Section 404. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ om revisorns oberoende enligt Section 201 pÄverkats och i sÄdana fall i vilken bemÀrkelse det har pÄverkats. Vi har valt att tillÀmpa en kvalitativ metod med aktörssynsÀtt. För att fÄ en ökad förstÄelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom omrÄdet. I studien har det framkommit att revisorer idag mÄste granska den interna kontrollen mer pÄ detaljnivÄ Àn vad de gjort tidigare, för att ta reda pÄ vilka kontroller som Àr vÀsentliga för bolagets interna kontroll.

Bakgrund: Revisionshistorien har prÀglats utav mÄnga skandaler dÀr företag gÄtt i konkurs, vilket lett till förstÄelsen att det Àr svÄrt att kunna förutse konkurser. Efter varje ovÀntad konkurs har det kommenterats om ?vart var revisorn??. Svaret pÄ detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som rÄder idag och till en ökad betydelse av revisorns roll.

Vad revision innebÀr Àr idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlÄtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns dÀremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd Àr dock nÄgot allmÀnheten inte har nÄgon större kÀnnedom om.

Enrons kollaps Är 2001 aktualiserade frÄgan om revisorns oberoende. Ett Àmne som till stor del utgör sjÀlva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men Àven svenska, regelverk. Dessa reglementen Äsyftar att sÀkerstÀlla revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari Är 2002.

ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förÀndring vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick dÄ möjlighet att vÀrdera tillgÄngen till vÀrkligt vÀrde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstÄtt felvÀrderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrÄgasatts. Vi kommer att se nÀrmare pÄ revisorernas syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ revisorers tankar om vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rÀttvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring Àmnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom Àmnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansÄg att vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rÀttvisande bild. Metoden ansÄgs dock vara relativt komplicerad och komplex.

Harmonisering inom redovisning Àr aktuellt bÄde internationellt och nationellt. FrÄn och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgÄ frÄn IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har dÀrför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mÄl att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, dÀrför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsÄtgÀrder framstÀllts som ska bidra till att uppnÄ mÄlet. En av dessa förenklingar Àr K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och bestÄr av kategorierna K1-K4. Den hÀr studien inriktar sig pÄ K1-regelverket och syftet Àr att reda ut om K1-regeverket Àr en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrÄn redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjÀlp av information frÄn fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslÄs att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och slÀppt dem samtidigt, med krav att tillÀmpa dem.

Under senare Är har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhÄllande till ekonomiska skandaler. Med hÀnsyn till tidigare ekonomiska skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter Àven arbeta för att eliminera eventuella risker för vÀsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga pÄ att koncentrera revisionen till högrisk omrÄden istÀllet för omrÄden dÀr risken för vÀsentliga fel Àr lÄg. Syftet med studien Àr att beskriva hur revisorn gÄr tillvÀga vid bedömningen av vÀsentlighet och risk i revisionsprocessen.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvÀgagÄngssÀttet vid sin granskning. Det finns dock situationer dÀr revisorn mÄste förlita sig pÄ riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstÄr hÀr ett problem för hur revisorn skall gÄ tillvÀga dÄ prognoser karaktÀriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilket tillvÀgagÄngssÀtt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer frÄn tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina Àgare ska drivas med Àgarnas intresse frÀmst. MÄnga regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och Àgare. FrÄn och med 1 juli 2005 tillÀmpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen med ett marknadsvÀrde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har dÀrför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillÀmpas pÄ de mindre börsnoterade bolagen frÄn och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rÄdfrÄga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har dÀrför valt att i vÄr studie fÄnga upp revisorns syn pÄ den reviderade bolagskoden.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur pÄverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för nÀringslivet Àr en nödvÀndighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita pÄ den ekonomiska informationen som bolaget lÀmnar. PÄ senare Är har förtroendet för nÀringslivet och kapitalmarknaden försvagats pÄ grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den sÄ kallade kodgruppen, för att sÀkerstÀlla förtroendet för svenskt nÀringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förstÄelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar revisorernas arbete och varför koden kan ÄterupprÀtta förtroendet för revisionsyrket.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Kompetenskraven som stÀlls pÄ revisorn Àr mÄnga. NÀr revisorns egna kunskaper inte rÀcker till mÄste olika specialister knytas till uppdraget. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur nÀtverket kan se ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn. Vidare har vi undersökt vad nÀtverket anvÀnds till och hur det upprÀtthÄlls.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebÀra. Den frÄgestÀllning vilken jag söker svara pÄ Àr följande: ?Vad Àr pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollÀrare?? Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv pÄ fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.