SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kÀnnetecknats av en rad redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa hÀndelser har gett upphov till förÀndringar i revisionsbranschen, men frÀmst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som gÄr att tyda Àr att de största ökningarna Àr inom byggindustrin, privata tjÀnster samt information och kommunikation. Revisorns roll i sÀkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstÀmpel gentemot tredje part.

Bakgrund: De bÄda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de tvÄ yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult Ät. Detta blir uppenbart dÄ ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att nÀrma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien Àr att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förstÄelse för distinktionen mellan dem.

Revisorns arbetsuppgifter Àr i samhÀllet föremÄl för missuppfattningar. Intressenter har, som denna uppsats skall visa, under mÄnga Är haft för högt stÀllda förvÀntningar pÄ revisionen.Denna kravfullhet borde Àven yttra sig i höga förvÀntningar vad gÀller revisionens omfattning. DÄ mÄnga intressenter tycks ha uppfattningen att revisionen mer eller mindre innebÀr en totalgranskning, Àr det dÀrför ett skÀligt antagande att dessa vad gÀller revisorns vÀsentlighetsbedömning, kommer krÀva en bredare granskning.Denna studie skall klarlÀgga om och hur revisorernas uppfattning av vÀsentlighet skiljer sig frÄn en av de allra viktigaste intressenternas, nÀmligen kreditgivarna. SÄledes skall bÄde kreditgivarnas perspektiv, och vad som kan tÀnkas vara anledningen till dessas ansprÄksfullhet, liksom revisorernas och de faktorer som pÄverkar dessas vÀsentlighetsbedömning, innefattas i vÄr redogörelse.BÄde revisorer och kreditgivares vÀsentlighetsuppfattning har i uppsatsen genom en webenkÀt studerats. Det empiriska materialets giltighet analyserades med hjÀlp av ett statistikprogram.EnkÀten och testen kunde inte urskilja nÄgot förvÀntningsgap mellan revisorer och kreditgivare.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssÀtt i form av checklistor för bÄde erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjÀr regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvÀndande, dock Àr revisorersuppfattning att de Àr mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna anvÀnder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme pÄ revisorermed olika erfarenhet..

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska sÀkerstÀlla pÄlitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnÄs om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att lÄta sig pÄverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn Àr oberoende Àr sÀrskilt viktigt i de fall revisorernas arbete pÄverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahÄllandet av fristÄende rÄdgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristÄende rÄdgivningen medför positiva effekter pÄ revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas dÄ den utgör ett hot mot revisorns oberoende och pÄverkar förtroendet förbranschen.

Idag mÄste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar Ärsredovisningen. De senaste Ären har det debatterats huruvida smÄ aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste Ären har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak Àr redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hÄrdast av nya revisionsregler Àr smÄ aktiebolag. VÄr studie avser att belysa vilken syn företagen har pÄ revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rÄdande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, vÀxande sysselsÀttning och ett blomstrande nÀringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergÄ till en oviss lÄgkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (BÀckström & Forsell, 2008). En finansiellkris pÄverkar mÄnga företag vÀldigt kraftigt, speciellt med avseende pÄ deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift Àr att granska och kvalitetssÀkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters rÀkning, varuppsatsens utgÄngspunkt att finanskrisen ocksÄ borde pÄverka revisionen.ProblemfrÄgestÀllning: Hur pÄverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förÀndrades i sÄ fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisionen pÄverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

VÀsentlighet Àr ett grundlÀggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas pÄ och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga omrÄden Àr det betydelsefullt att utföra vÀsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).Uppsatsen handlar frÀmst om hur det professionella omdömet pÄverkar vÀsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar Àven uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid vÀsentlighetsbedömningen.Vi presenterar i vÄr uppsats litteratur som behandlar vÀsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme pÄverkar detta. I vÄr undersökning intervjuade vi Ätta revisorer, som representerar tre större revisionsbyrÄer, med olika erfarenhet inom branschen för att fÄ en djupare förklaring gÀllande vÀsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkÀnda och tvÄ varken eller.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstÄr konsekvenser för de företag som aktivt vÀljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns mÄste nÄgon annan kontrollfunktion kvalitetssÀkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag Àr att redovisningskonsulten intar den rollen dÄ den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. DÀrigenom uppstÄr frÄgan om redovisningskonsulten kan vara en tillrÀcklig kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla kvalitén pÄ redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta stÀllning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit sÄ. Den Àr ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, dÄ revisorns oberoende var starkt ifrÄgasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda pÄ genom följande problemformulering: ?vilka faktorer kan stÀrka revisorns oberoende??.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som sÀger att revisorn ska anmÀla till Äklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen Àr bra eller dÄlig. Vissa revisorer anser att lagen Àr negativ, eftersom de Àr rÀdda att ses som statens förlÀngda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stÀrks, vilket kan leda till att de slipper pÄtryckningar genom hÀnvisning till lagen. Syftet med studien Àr att förklara varför vissa revisorer anmÀler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poÀng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, RevisorsnÀmndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utvÀrdera om den nya revisorslagen medför en förÀndring i oberoendefrÄgor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillÀmpa analysmodellen skulle agera i dessa frÄgor. Metod: Det har genomförts en rÀttsdogmatisk studie som ligger till grund för utvÀrderingen. Den har bestÄtt av en jÀmförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrÄgor. Vidare har en fallstudie genomförts, dÀr revisorer har fÄtt tillÀmpa analysmodellen pÄ ett antal typfall som Àr kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsÀttningar kan Äta sig eller behÄlla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag dÀr revisionsklienten ingÄr i ett avtalsförhÄllande med revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrÄn; ett konsultuppdrag dÀr revisorn tillhandahÄller revisionsklienten med konsulttjÀnster av revisionell karaktÀr.

En förutsÀttning för att revisorer ska kunna sÀkra tilltron till de granskande företagen Àr att de uppfattas som oberoende. En av anledningarna till att det Àr intressant att undersöka revisorns oberoende Àr att analysmodellen, som Àr ett verktyg för att sÀkra detta, lagstadgades för fyra Är sedan, och vi förutsÀtter att den nu har förankrats bland revisorerna i Sverige. FrÄgor som tittas nÀrmare pÄ i undersökningen Àr om det Àr möjligt för en revisor att uppehÄlla sitt oberoende samtidigt som denne uppfyller kundernas krav, och hur revisorerna tolkar regleringen kring oberoende i sitt arbete. Undersökningen baseras pÄ analysmodellens fem huvudsakliga oberoendehot. Studien genomförs genom att presentera ett case för godkÀnda och auktoriserade revisorer, som efterföljs av en diskussion.Resultaten av undersökningen visar att revisorernas verklighet skiljer sig frÄn befintliga regelverk i vissa hÀnseenden.

Syftet Àr att redogöra, vÀsentligen utifrÄn revisorns synvinkel, för ett antal tÀnkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att anvÀnda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhÀmtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i Àmnet. Det framkom i undersökningen att revisorns nÀrvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.