Sedan Är 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning Àr inte naturlig utan beror pÄ mÀnniskans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla sin medvetenhet om företagets pÄverkan pÄ miljön. Den frivilliga hÄllbarhetsredovisningen kan vara ett sÀtt. För att denna ska förmedla en sÄ hög trovÀrdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utreda vilken roll revisorer har i hÄllbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna pÄverka hÄllbarhetsredovisningens utveckling.Genomförande:Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer.

PÄ senare Är har det varit mÄnga skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nÀmnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som pÄverkar revisorernas oberoende. DÄ intressenterna Àr beroende av att informationen Àr kvalitetssÀkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hÄrt mot dem som grupp.I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gÀller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler Àr uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket pÄvisas i samband med revisionsberÀttelsen.

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision Àr att samla in allmÀn information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för vÀsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en Ärsredovisning har för dess intressenter desto viktigare Àr det att den speglar verkligheten och ej döljer nÄgra oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebÀr att de inte fÄr lÀmna uppgifter de fÄtt reda pÄ vid revisionen vidare. Reglerna om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

Den 1 januari 2005 trÀdde det nya regelverket IAS/IFRS i kraft i EU. Detta regelverk reglerar hur noterade koncerner ska upprÀtta sin redovisning. I regelverket finns IAS 40 som Àr den standard som reglerar hur förvaltningsfastigheter ska redovisas. Det vÀsentliga med denna standard Àr att den tillÄter vÀrdering till verkligt vÀrde i balansrÀkningen. VÀrderingen kan ske genom huvudregeln, den sÄ kallade ortsprismetoden, dÀr fastigheten jÀmförs med liknande objekt som avyttrats.

Under de senaste Ären har flertalet stÀmningar riktade mot revisionsbyrÄer fÄtt medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stÀmd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som Àr knuten till yrket. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stÀmd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förvÀntningsgapet samt försÀkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgÄtt frÄn vid insamling och analys av empirin.

Sammanfattning  Upphovet till revision var till att börja med frÀmst Àgarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet. Revisorn har sedan 1944 Ärs aktiebolagslag haft ett obegrÀnsat skadestÄndsansvar vilket innebÀr att revisorn i princip kan krÀvas pÄ mÄngmiljonbelopp. Den 17 september Är 2008 avlÀmnade justitiedepartementet en utredning i frÄga om en begrÀnsning av revisorers skadestÄndsansvar som Àr föranledd av EU-kommissionens rekommendationer. Den alltmer tilltagande turbulensen pÄ finansmarknaden har gjort det svÄrt för de stora revisionsbyrÄerna att köpa ansvarsförsÀkringar, vilket har lett till höga försÀkringspremier. EU-kommissionens rekommendation prÀglas av en oro för att det inte ska finnas tillrÀcklig mÄnga revisionsnÀtverk med kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen inom EU.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva nÀr revisorernas oberoende kan stÄ i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förstÄelse för hur revisorerna ser pÄ oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rÀttvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vÄr hjÀlp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte anvÀnder vi agentteorin och populationsekologisk teori. UtifrÄn dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att identifiera huruvida det förekommer ett förvÀntningsgap mellan affÀrsjournalister, klienter och revisionsbranschen och dÀrefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade pÄ en attitydenkÀt med bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gÀllande oberoendet som detta förhÄllande kan medföra. Teorin fortsÀtter med en redogörelse av hur oberoendet bibehÄlls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förvÀntningsgapet och medias pÄverkan pÄ allmÀnhetens opinion.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebÀr att byrÄrotation ska bli obligatoriskt, företag av allmÀnt intresse mÄste dÄ byta revisionsbyrÄ efter en begrÀnsad uppdragstid. Obligatorisk byrÄrotation Àr tÀnkt att stÀrka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen pÄ revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur tvÄ synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte lÄter sig pÄverkas av omvÀrlden nÀr de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utÄt mot externa parter.Syfte och problemVÄrt syfte med undersökningen Àr att utreda förslaget om obligatorisk byrÄrotation, varför det kan komma att införas och om det stÀrker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande pÄverka Sverige med stöd av erfarenheter frÄn Italien, som har haft obligatorisk byrÄrotation sedan 1974/1975? HuvudfrÄgan Àr: Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyrÄer och en nÀmndeman pÄ EU-kommissionen.

Under slutet av 1970-talet började det hÄllas debatter angÄende den dÄliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer Àven diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmÀlningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan lÀnge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. DÀribland revisorerna sjÀlva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

Bakgrund: En revisors oberoende Àr ett viktigt och debatterat Àmne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags finansiella information och ge ett utlÄtande om upprÀttandet av dessa Àr i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprÀttandet av redovisning Àr going concern postulatet. Detta postulat innebÀr att ett företags redovisning upprÀttas pÄ en going concern basis, det vill sÀga att det förutsÀtts fortleva en överskÄdlig tid. En av revisorns uppgift Àr att granska hur företaget tillÀmpat denna princip och se om det Àr ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 mÄnader framÄt.

Flera stora företagsskandaler har under senare Är lett till ett ifrÄgasÀttande av revisionsbyrÄernas trovÀrdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skÀrpta krav gÀllande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrÄgor. För att uppfattas som oberoende mÄste revisorn skapa förtroende frÀmst genom att etik, moral och en professionalism skall Äterspeglas i dennes handlande. I vÄr uppsats har vi valt att enbart titta pÄ de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skÀrpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning pÄ alla de problem en revisor mÄste underkasta sig, lagarna Àr ofta dispositiva vilket ger upphov till en grÄzon.

FrÄgan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell frÄga och Àr idag sjÀlva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrÄgasatt under den senaste tiden, vilket beror pÄ en rad olika redovisningsskandaler runt om i vÀrlden. För att ÄterupprÀtta allmÀnhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar pÄ revisorns bristande trovÀrdighet Àr intern rotation av pÄskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gÀller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.