Förväntningsgapet har diskuterats mycket de senaste åren på grund av företagsskandaler, men många anser att förväntningsgapet uppkommer på grund av passivitet hos revisorn. Förväntningsgapet uppstår när revisorerna och intressenterna har skilda åsikter om revisorns uppgifter. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förekommer något förväntningsgap mellan mikroföretag och revisorer, vad revisorer anser att de skall utföra i ett mikroföretag samt vilka konsekvenser ett eventuellt förväntngsgap innebär för mikroföretagen. Tidigare studier har behandlat förväntningsgap ur olika perspektiv, dock har ingen studie behandlat mikroföretag. För att ta reda på om det existerar ett förväntningsgap har vi tillämpat en fallstudie, där tre företag och två revisorer varit delaktiga.

1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ?Vår gemensamma framtid?, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hållbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthållig utveckling på följande sätt: ?en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att inskränka på kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov?. Vad som menas är att vi endast kan få till stånd en varaktig hållbar utveckling genom att vi skyddar miljön.

I Sverige har vi en Revisorsnämnd som sköter tillsynen av Sveriges revisorer. Det är också denna nämnd som delar ut påföljder då revisorer handlat i strid mot yrkesmässiga och lagstadgade regler. Thomas Carrington kom i en studie från 2010 fram till att det är professionalismen som är viktigast i Revisorsnämndens bedömning av en revisors felaktiga handlande. Efter 2000-talets företagsskandaler har tillsynen skärpts genom nya lagar och krav på revisorerna. Dessa nya lagar och krav gör det intressant att studera Revisorsnämndens disciplinärenden idag för att se om något har förändrats.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och beskriva det faktiska arbete som revisorn från en mindre revisionsbyrå utför gentemot små aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhållandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna ämnar även att, med hjälp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rådgivningstjänsten kommer att se ut i framtiden. Vår förhoppning är att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterära referensramen för att med hjälp av denna försöka beskriva verkligheten.

Det Svenska Fotbollsförbundet har de senaste åren ställt ökade ekonomiska krav på de allsvenska fotbollsklubbarna och som en konsekvens av detta har klubbarna blivit mer affärsmässiga. En klubbs tillgångar utgörs i huvudsak av dess spelare, men med dagens möjligheter till redovisning av humankapital kan klubbens ekonomiska ställning bli missvisande. Därför har syftet med denna studie varit att analysera huruvida redovisningen av humankapital i allsvenska fotbollsklubbar ger en rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning. Genom att göra telefonintervjuer med företrädare för de allsvenska klubbarna och representanter från Svenska Fotbollsförbundet har data samlats in och legat som grund för den analys som utförts. Undersökningen visar att klubbarna inte har någon möjlighet att tillgångsföra egna produkter, Bosmanfall eller spelare vars kontrakt löpt ut och en förlängning är aktuellt.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns ett hot för revisorn vid självgranskningen av en apportemission att hamna i en beroendeställning. Samtidigt vill vi undersöka hur revisorns oberoende upplevs och uppfattas i olika situationer vid apportemission, samt om detta kan leda till en exploateringsrisk för nyägare och minoriteten. För att uppnå vårt syfte genomförde vi intervjuer med revisorer, gamla ägare, nya ägare och minoriteter.Ur agentteori härleds våra tre modeller. Vi tittar på revisorn dels som agent åt principalen och dels som en oberoende yrkesutövare. Dessa modeller är: självgranskningshot, nyägarexploateringsrisk och minoritetexploateringsrisk.Empirisk fakta från de tio intervjuerna analyserades och vi fann att det kan finnas en risk för självgranskningshot då revisorn granskar sin egen granskning vid årsbokslutet.

Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektivNyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hård- och mjuk informationBakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingår det att uttala sig om företagets förmåga att leva vidare under nästkommande år. Den information som företaget presenterar kan bestå av räkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lämnat till revisorn delas in i tre revisionsområden och kan klassificeras som två skilda informationstyper, hård och mjuk information. Den hårda informationen innefattar räkenskapsrelaterad information som ofta är historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet består av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att välja ut korrekt och användbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberättelsen rörande going concern.

Titel: Manufactured Destiny - hur svenska medier håller balansen på bortaplanFörfattare: Johan LindahlInlämnat: 29 maj 2009Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikazionsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation, GöteborgTermin: våren 2009Handledare: Bengt JohanssonKursansvarig: Ingela WadbringSidantal: 50, inkl. bilaga (kodbok)Syfte: att undersöka hur balanserade och rättvisande svenska nyhetsmedier var i sin rapportering från presidentvalet i USA 2008Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: 115 artiklar från tre svenska dagstidningar under veckorna före valdagen 4 november 2008Resultat i korthet: Studien visar att det under de berörda veckorna fanns en klar övervikt avartiklar där demokraten Barack Obama framstod som en trolig vinnare, medan republikanskemotkandidaten John McCain var på väg mot en sannolik valförlust. Obama förekom otvetydigtoftare än McCain i både text och bild. Andelen positiva omdömen om Obama kan också sägas ha varit fler än för motståndaren, såväl från tillfrågade väljare, som från intervjuade inflytelserika personligheter och analyserande artikelförfattare. Om detta innebär en oskälig obalans i rapporteringen kan dock diskuteras, eftersom materialet åtminstone delvis stödde sig på opinionsmätningar och andra bakgrundsfakta för att underbygga slutsatserna.

Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon.

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision.

Syftet med denna rapport är att redogöra för handläggningen av anmälningar om brott av polisman, från att en anmälan inkommer till dess att åtal sker. Denna rapport har också för avsikt att, beskriva brottet tjänstefel och särskilt skillnaden mellan ringa och normalgraden av tjänstefel samt redogöra för disciplinpåföljderna. Rapporten avgränsar sig till att beröra handläggningen av brott där polisman är anmäld för brott. Allmänhetens förtroende för utredningsförfarandet vid brottsanmälningar mot polis (internutredningar) har genom åren aktualiserats vid ett flertal tillfällen. Inledningsvis i rapporten kommer en sammanfattning av resultaten av de statliga utredningar som gjorts, från år 1975 till och med år 2007.

Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera vad en revision tillför eller kan tillföra ett mikro- eller småföretag ur företagens synvinkel. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade personliga och telefonintervjuer med representanter från näringslivet och revisionsbyråer. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt. För att skapa en referensram som stöd för vår analys och slutdiskussion gör vi en genomgång av relevanta lagar och teorier inom ämnesområdet. Vårt empiriska material består utav en sammanställning av 13 intervjuer med företagsrepresentanter och revisorer.

  Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dessförvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skallimplementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sverigesföretag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringenförväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråernaatt uppleva hårdare konkurrens.

Syftet med studien var att utvärdera om det föreligger skillnader i revisorns agerande när det finns en vänrelation till klienten än då det finns en klientrelation till klienten samt om det föreligger skillnad mellan kvinnliga och manliga revisorers agerande när det finns en vänrelation eller en klientrelation till klienten.Studien tog sin utgångspunkt i analysmodellen. Då vi inte fann någon modell som beskrev de problem som vi försökte utvärdera konstruerade vi LMM-modellen, som vi använde för att utforma våra åtta hypoteser. För att testa nollhypoteserna använde vi oss av Chitvå-testet.Uppsatsens slutsats gäller för revisorerna i Kristianstad och Hässleholm. Studien visar att det finns en högre acceptansnivå av ett otillåtet agerande för de revisorerna med en klientrelation till klienten än för de revisorer med en vänrelation till klienten. Det finns också en högre acceptansnivå hos de manliga revisorerna än hos de kvinnliga revisorerna..

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna.