SAMMANFATTNINGTitel: Transformellt ledarskap och klientidentifikation ? hur påverkas revisionens kvalitet?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Susanne Johansson och Christina KarlssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 - juniSyfte: Det är viktigt att en revisor är objektiv och oberoende av sin klient. Detta krav på oberoende kan motverkas av en ?transformell klientledare? och det faktum att en revisor behöver upprätthålla goda kundrelationer till sin klient vilket kan leda till RAQ handlingar. Studien kan ses som en upplysande del i det arbete som finns med att förebygga negativa beteenden hos revisorer och dess oberoende.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av Hjälpmedelshandboken med bedömningsmanual och checklistor som stöd vid hjälpmedelsförskrivning. Åtta arbetsterapeuter intervjuades med semistrukturerade frågor och intervjuguide nyttjades. Inklusionskriteriet var att arbetsterapeuten förskrivit hjälpmedel i minst tre år. Dataanalys genomfördes med innehållsanalys och resulterade i tre kategorier ?Stöd från Hjälpmedelshandboken?, ?Begränsningar vid användandet av Hjälpmedelshandboken? och ?Arbetsterapeutens erfarenhet?.

Sammanfattning Väsentlighetsbedömningen är en central del i revisionsprocessen och reglerna kring väsentlighet finns sammanfattade i ISA, Internationella revisionsstandarderna. Revisorn skall i det inledande arbetet fastställa ett övergripande väsentlighetstal. Det är upp till den enskilde revisorn att bedöma vilket väsentlighetstal som skall gälla. Det övergripande väsentlighetstalet beskriver det sammanlagda beloppsfel en revisor kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Bedömningarna kring väsentlighetstalet beror slutligen på revisorns egen fingertoppskänsla.

A1204De senaste årens redovisningsskandaler som inträffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att återställa investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gäller för alla bolag noterade på amerikansk börs och påverkar därmed svenska revisionsbolag som reviderar något av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen fastställer inte ett sådant direkt förbud. Därigenom skapas intressanta frågeställningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

SammanfattningDen ekonomiska brottsligheten i samhället är stor och som ett led i brottsbekämpningen infördes en lagändring för att det skulle bli enklare för revisorerna att anmäla misstanke om brott. Pressen på att de granskande revisorerna ska upptäcka brottslighet har ökat, eftersom de reviderade bolagen och deras intressenter förväntar sig att det är revisorns uppgift att se till så att bolagen inte sysslar med någon brottslighet. Ett förväntningsgap har uppstått mellan dem, vilket bidragit till att förtroendet för revisorn har ifrågasatts. En revisor har tystnadsplikt mot bolaget som granskas men även anmälningsplikt vid misstanke om brott.Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien har utgått ifrån det hermeneutiska synsättet eftersom vi på ett kvalitativt, genom ett fåtal intervjuer, undersökt revisorns roll i att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur små ägarledda företag ser på sin revisor och revisionen som utförs. Problemformuleringen har besvarats genom nio personliga intervjuer. Vi har kommit fram till att små företag har en dålig bild av vad revisorns arbete innebär. De är medvetna om att de måste revideras och tycker att det är en trygghet att bli reviderade, men de vet inte vem revisionen och revisionsberättelsen är till för..

Bakgrund Palliativ vård beskrivs ha sitt ursprung från hospicerörelsen. Palliativ vård är ett förhållningssätt med syftet att förbättra livskvaliteten och anpassa vården till varje individs behov.Syfte Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvårdnad.Metod Studien hade en beskrivande design och metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline, Amed och PsycINFO. Totalt användes nio artiklar till litteraturstudien. Analysen var inspirerad av en innehållsanalys.Resultat Kategorierna i resultatet var: Vikten av en god kommunikation, betydelsen av samverkan med patienten och familjen samt sjuksköterskan inom palliativ vård.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS är att främja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlättar jämförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen är att diskutera de problem som kan uppstå vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras på intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor från Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Att ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation är något som, enligt oss, bör ses som en självklarhet. Vårt syftemed uppsatsen är att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram på hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förståelse för detta problem.SEC är en ganska nybildad organisation då de för inte allt för längesedanbröt sig loss från kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. På grund av att deras organisation är så pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin säger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer på företaget för att få en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar på framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.Då vi tycker att Knowledge Management (KM) är den teori som liggerproblemet närmst om hjärtat är det utifrån den vi valt att bygga vår uppsatskring. Till hjälp har vi valt att använda en berättelse om hur det kunde ha gåtttill när SEC implementerar KM i sin organisation. Berättelsen hjälper till attbelysa problemområdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen äruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa någon färdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gå till utan tenderar snarare till att, med hjälp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen håller somviktigast..

Under slutet av 1970-talet började det hållas debatter angående den dåliga redovisningskvalitén samt den ökade ekonomiska brottsligheten. I och med detta började debattörer även diskutera revisorns roll och funktion. Detta medförde att man först införde en upplysningsplikt som senare utvecklades till en anmälningsplikt som lagstadgades den 1 januari 1999. Tystnadsplikten som sedan länge varit förankrad i revisorns yrkesroll kom nu i konflikt med den nya lagen. Däribland revisorerna själva, som menade att de inte ville agera som en moralisk polis.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003.

HR-kontoret inom organisationen Luleå kommun anser att urvalsprocessen i rekryteringsarbetet inte fungerar som man önskar, då organisationen anses ställa för höga förutsättningar i sina kravprofiler. Detta bidrar till att de kandidater som inte uppfyller kraven inte kan anställas till organisationen och en förutsättning som väger tungt är erfarenhet. Utgångsläget för min studie är att undersöka hur chefer inom organisationen anser att erfarenhet är av betydelse i kravprofilen inom rekryteringsarbetet. Syftet med studien är att undersöka hur chefer preciserar kravprofilens innehåll och betydelse i en rekryteringsprocess med fokus på kravet erfarenhet. Vidare syftar studien även till att belysa och definiera hur chefer diskuterar och utformar innehållet i en kravprofil.

När ambulanssjuksköterskan träder in i traumarummet förväntas en rapport ske som belyser den prehospitala situationen och patientens tillstånd. Det föreligger ett växande krav på god överrapportering för att arbeta för en bättre patientsäkerhet och arbetsmiljö. Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse vid överrapportering på traumarummet. Åtta respondenter intervjuades och resultatet bröts upp i tre huvudkategorier och två till fyra underkategorier utifrån en induktiv design av Lundman och Hällgren Granheim.Utifrån ambulanssjuksköterskornas upplevelser kunde flera grunder till hotad patientsäkerhet identifieras; avsaknad av erfarenhet hos ambulanssjuksköterskan, avsaknad av struktur i rapporten, samtstörningar under överrapportering. Vidare sågs momentet att "stå i fokus" under överrapporteringen upplevas olika utifrån erfarenhet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka huruvida revisorer, från befattning revisorsassistent till delägare, på revisionsbyråer i Sverige upplever att arbetsplatsen är hierarkisk samt hur de ställer sig till den hierarkiska strukturen. Vidare är syftet att undersöka huruvida hierarkin påverkar revisorns professionalism. Metoden har en kvantitativ inriktning med en deduktiv ansats. Examensarbetet består av åtta hypoteser. Information till studien samlades in genom en webbenkät.