På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha? För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen.

Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.

In this thesis the fullcontact sport roller derby is examined and it´s potential to work as a feminist strategy. Through interviews with six women who are active in the Gothenburgbased team Gothenburg Roller Derby the performative aspect of the sport is examined. Focus in the study is toinvestigate how, according to the informants, roller derby can challenge conventional norms about sex and gender. The result of the study shows how the informants through their participation in roller derby are able to perform a different type of femininity and in this process also are empowered as women. The study also shows how the women-only-aspect of the sport is of greatimportance in their experience of roller derby..

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera huruvida det förekommer ett förväntningsgap mellan affärsjournalister, klienter och revisionsbranschen och därefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade på en attitydenkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras Revisorns dubbla roller och den problematik gällande oberoendet som detta förhållande kan medföra. Teorin fortsätter med en redogörelse av hur oberoendet bibehålls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förväntningsgapet och medias påverkan på allmänhetens opinion.

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin är fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. Finns det betydande osäkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krävs upplysning av revisorn i form av en anmärkning i revisionsberättelsen. En going concern anmärkning är ett mycket komplext beslut som är svårt att hålla objektiv då det handlar om framtidsbedömningar. Anmärkningen följs ofta av förödande konsekvenser då investerare och kreditgivare anser att det är allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sätter även revisorn i en knivig situation då denne ska göra en bedömning som tillfredställer både intressenterna och klienten, vilket ofta är oförenligt. Samhällets ifrågasättande av revisorernas oberoende återspeglar sig även i den dubbla roll som revisorn ofta besitter både som granskare och rådgivare.

Revisorns oberoende är en förutsättning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn måste både vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsämra sin klients trovärdighet. Då det finns tecken på att synen på revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer vill jag undersöka om det även finnsskillnader i synen på oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ärdärmed att beskriva och analysera om företagarnas syn på revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek.För att undersöka skillnaderna i synen på revisorns oberoende har jag utgått från dendeduktiva ansatsen då den befintliga teorin har använts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkät som använts vid enkvantitativ undersökning med ett urval på 1000 företag.På materialet från undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och på så vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna.

Vi har undersökt förväntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till är att det finns två olika förväntningsgap det vill säga ett uttalat förväntningsgap och ett omedvetet förväntningsgap. Förväntningsgapet är störst hos allmänheten och i mindre företag. Vi har också kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror på individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.

[Sammanfattning saknas].

Bakgrund: I litteraturen finns evidens att använda dubbla lager av operationshandskar vid all kirurgi för att förebygga smittspridning mellan patient och personal samt för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Operationshandskar kan ha olika tjocklek och taktil känsla beroende på latex eller latexfritt material. Trots att evidens finns att använda dubbla lager operationshandskar förekommer variation i användandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om operationssjuksköterskor och kirurger väljer enkla eller dubbla handskar vid operationer, samt hur de motiverar sitt val.Metod: Operationssjuksköterskor och kirurger från två operationsavdelningar i Mellansverige undersöktes i en tvärsnittsdesign med intervjustödda enkäter. Flera deltagare intervjuades flera gånger.Resultat: Totalt inkluderades 66 deltagare i studien och 137 intervjuer genomfördes. Nästan hälften av deltagarna motiverade sitt val av handskar med rutin eller vana.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

I den allmänna debatten om revisorer diskuteras bl.a. revisorns oberoende och hur det kan påverkas av revisorns roller som rådgivare till och granskare av ett företag. Vi ville undersöka inom vilka områden revisorn bidrar med rådgivning och få en uppfattning om hur detta eventuellt kunde påverka oberoendet mellan revisorn och ett nystartat företag. Vi valde att undersöka nystartade företag då vi inte funnit några tidigare studier på just den här kombinationen, revisor/nystartat företag.I vårt syfte att undersöka revisorns roll i nystartade företag har vi tagit reda på de vanligaste problemområdena, som nystartade företag upplever, och i vilken mån revisorerna hjälpt till som rådgivare. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där respondenterna bestod av tre revisorer och ägarna till tre nystartade företag.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Syftet med den här studien är att undersöka revisorns oberoende, med fokus på analysmodellen, och vad som påverkat regleringen inom detta område genom tiden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av teorier som visar hur regleringen inom redovisningsområdet växt fram samt teorier om revisorns oberoende. Vi har också refererat till olika lagar för att tydliggöra på vilka sätt dessa stödjer revisorns oberoende ställning. Empirin består av en genomgång av den offentliga debatten inom redovisningsområdet samt av intervjuer med revisorer på fyra olika revisionsbyråer.

Diskussionen om revisorers oberoende är idag mycket aktuell. På grund av bland annat Enron ? skandalen har oberoendefrågorna aktualiserats ytterligare. Från och med 1 januari 2002 har en lagstiftad analysmodell införts som syftar till att revisorn inför varje uppdrag tvingas ta ställning till olika oberoendehot. Denna analysmodell lämnar dock i vissa fall utrymme för revisorns egna tolkningar och därmed kan den uppfattas olika mellan olika revisorer.