Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lämpligheten och effektiviteten med att revisorer är ålagda uppgifter för att begränsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka småföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssättet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. Våra primärdata baserar sig på kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter från våra utvalda intressenter.

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

När revisorer och allmänheten har olika uppfattningar om vad som är revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som är tillåtet enligt lagar och regler uppstår ett förväntningsgap. Förväntningsgapet är inget nytt fenomen utan har funnits lika länge som revisorsprofessionen. Däremot har orsakerna och storleken förändrats i takt med utvecklingen i näringslivet, samhället och revisorsprofessionen i sig. Områden där missuppfattningar ofta uppstår är kring hur mycket revisorn kan hjälpa sin klient med rådgivning, hur omfattande revisionen är och med vilken grad av säkerhet en revisor kan uttala sig om att allt står rätt till. I små och medelstora företag har den ekonomiska rådgivningen från revisorn en stor betydelse och det kan vara svårt att sätta klara gränser mellan revision och revisionsnära tjänster.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

Revisorns arbetsuppgifter är i samhället föremål för missuppfattningar. Intressenter har, som denna uppsats skall visa, under många år haft för högt ställda förväntningar på revisionen.Denna kravfullhet borde även yttra sig i höga förväntningar vad gäller revisionens omfattning. Då många intressenter tycks ha uppfattningen att revisionen mer eller mindre innebär en totalgranskning, är det därför ett skäligt antagande att dessa vad gäller revisorns väsentlighetsbedömning, kommer kräva en bredare granskning.Denna studie skall klarlägga om och hur revisorernas uppfattning av väsentlighet skiljer sig från en av de allra viktigaste intressenternas, nämligen kreditgivarna. Således skall både kreditgivarnas perspektiv, och vad som kan tänkas vara anledningen till dessas anspråksfullhet, liksom revisorernas och de faktorer som påverkar dessas väsentlighetsbedömning, innefattas i vår redogörelse.Både revisorer och kreditgivares väsentlighetsuppfattning har i uppsatsen genom en webenkät studerats. Det empiriska materialets giltighet analyserades med hjälp av ett statistikprogram.Enkäten och testen kunde inte urskilja något förväntningsgap mellan revisorer och kreditgivare.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angående vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, både i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det är vitalt att revisorn står i en oberoende ställning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn säkerställer oberoendet gentemot klienten och sin omvärld.Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse om hur revisorerna säkerställer sin oberoende ställning gentemot sina klienter. Vi kommer lägga fokus på fyra stora revisionsbyråer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoendeställning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i säkerställningen av revisorns oberoende och hur konsultationer påverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ studie för att få en djupgående förståelse för respondenternas åsikter och synpunkter på den ställda problemformuleringen. Den primära datan till empirin har samlats in genom intervjuer, där respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är revisorersuppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna använder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på revisorermed olika erfarenhet..

Revisorns roll har på senare tid kommit att innefatta mer än att säkerställa de finansiella talensriktighet. En stor del av revisorns arbetsuppgifter handlar om att tillstå sina klienter med alltyp av rådgivning. En följd av revisorns utökade arbetsuppgifter är att det ställer krav pårevisorn att inneha kunskap om en rad olika ämnen. Denna utveckling har kommit attinnebära att allmänheten anses ha höga förväntningar på revisorn i dess yrkesroll.Tidigare forskning visar att bedrägerier inom organisationer har ökat på senare tid och att dethar kommit att bli ett ökat problem i samhället. I och med indikationer på att bedrägerier iorganisationer har ökat anses allmänheten också ha förväntningar på att revisorn skallupptäcka bedrägerier när de utför revision.

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen.

Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

Bakgrund: Sverige befann sig i en rådande högkonjunktur med stigande börskurser, allthögre fastighetspriser, växande sysselsättning och ett blomstrande näringsliv medrekordvinster. För att under hösten 2007 övergå till en oviss lågkonjunktur medlikviditetsbrist och en totalt avstannad marknad (Bäckström & Forsell, 2008). En finansiellkris påverkar många företag väldigt kraftigt, speciellt med avseende på deras bokföring ochderas finansiella rapporter. Eftersom revisorns uppgift är att granska och kvalitetssäkrainformationen i dessa finansiella rapporter för bolagets olika intressenters räkning, varuppsatsens utgångspunkt att finanskrisen också borde påverka revisionen.Problemfrågeställning: Hur påverkades revisionen i noterade bolag av den globalafinanskrisen och förändrades i så fall revisorns fokus?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisionen påverkades i noterade bolag av denglobala finanskrisen.

Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen.Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstår konsekvenser för de företag som aktivt väljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns måste någon annan kontrollfunktion kvalitetssäkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag är att redovisningskonsulten intar den rollen då den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. Därigenom uppstår frågan om redovisningskonsulten kan vara en tillräcklig kontrollfunktion för att säkerställa kvalitén på redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen är att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka varför revisorn inte upptäcker fel i företaget i rätt tid. Med rätt avses den tiden då felen fortfarande kan åtgärdas och inte orsakar någon större skada för bland annat företagets intressenter så som aktieägare, bank, leverantörer med mera. Att upptäcka fel i rätt tid är av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en så kallad skandal uppstår.Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen är företagsledningen och inte revisorn som många förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan måste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot områden där risken för fel är som störst. Företagsledningen har också ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar väl.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna.