Syftet med arbetet är att redogöra för 5 revisorers uppfattning om hur alltmer detaljerade regelverk och standardiserad revisionsmetodik påverkar utrymmet för professionella bedömningar i riskbedömningsprocessen. Vi ämnar även diskutera hur regelverken och revisionsmetodiken påverkar individens och organisationens kunskapsgenerering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 revisorer från lika många revisionsbolag. Resultatet vi kom fram till är att revisorerna inte anser att deras professionalism påverkas negativt av regelverkens detaljering eller den ökade standardiseringen i revisionsmetodik, men att den mindre erfarna revisorns uppfattning om ämnet skiljde sig starkt och var mer kritiskt. Alla var överens om att revisionsmetodiken ökar kunskapsgenereringen både för individen och för organisationen..

SammanfattningRubrik                                                     Handlar revisorns arbete verkligen om att fria eller fälla? Problemformulering                             Vilka faktorer är avgörande när en revisor väljer att tillämpa anmälningsplikten? Syfte                                                      Huvudsyftet med vår studie var att diskutera anmälningspliktens användning bland svenska revisorer. Inom ramen för detta ville vi granska vilka typer av felaktigheter som kunde ligga till grund för anmälningar. Avslutningsvis ville vi analysera bakgrunden till revisorns agerande gällande anmälningsskyldigheten. Studiens utgångspunkter                    I studien valde vi att utgå ifrån vetenskapliga teorier, lagstiftning och praxis för att kunna besvara de syften samt problemformulering studien hade som utgångspunkt. Metod                                                      Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod i studien där vi valde att intervjua personer med god erfarenhet av revisorsyrket och därmed är väl insatta i anmälningsplikten som råder, enligt svensk lag. Intervjuerna gjordes via personliga möten med respondenterna.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

En oberoende ställning är en förutsättning för att bedriva revisionsverksamhet. En revisor konfronteras dagligen inför ställningstaganden som kan påverka dennes oberoende. Revisorns arbete utgörs idag av revision samt fristående rådgivning, en kombination som kan medverka till att hota revisorns oberoende. De små revisionsbyråernas klienter består till största delen av små företag, ett klientel som i stor utsträckning efterfrågar fristående rådgivning. Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera hur revisorer verksamma vid små revisionsbyråer upplever och verkar för att säkerställa oberoendet samt att kartlägga revisorernas åsikter om dagens och framtida utveckling inom oberoendet.

Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.

Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning.

Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot revisorn? Då allmänhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Syftet med vår uppsats har varit att beskriva och analysera brottsstrukturen vid anmälningar gjorda av revisorer.Med utgångspunkt från bestämmelserna som reglerar revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott, FAR: s modell om hur revisorn bör agera vid misstanke om brott och våra teorier har vi skapat en egen hypotesmodell. Modellen beskriver förhållandena som vi grundar våra hypoteser på.Undersökningen genomfördes som en mindre tidsseriestudie och baserades fullständigt på sekundärdata. Informationen samlade vi in genom en dokumentstudie. Insamlade data omvandlade vi till information som tillsammans med ett Chitvå-test används för att besvara våra hypoteser.I analysen kunde vi konstatera att revisorerna har fått en ökad förståelse för hur de ska agera vid misstanke om brott men trots det så är antalet anmälningar från deras sida få i förhållande till andra anmälare. Vi fann även att visa revisorer anmäler felaktigt och att flertalet anmälningar avser bokföringsbrott..

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn..

Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste åren och en trend är att brotten blir allt svårare att utreda. Som ett led i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes år 1999 nmälningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stärka revisorns brottsförebyggande roll. Då revisorns roll innan anmälningspliktens införande var huvudsakligen aktieägarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhällsorienterad roll i och med lagändringen. Syftet är att undersöka vilka brott som anmäls och i vems intresse, ägarnas eller samhällets, revisorn handlar när denna anmäler misstanke om brott. I ett mindre företag är ofta ägare och ledning samma person, om revisorn då anmäler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i ägarnas intresse, då det är ägarna som blir anmälda.

Bakgrundochproblem:Hösten2010ifrågasättsrevisorernasansvarmerännågonsinimediaefterettflertalstoraredovisningsskandaler.Detrådereninformationsasymmetrimellanföretagetochdessexternaintressenterochrevisornsuppgiftärattutjämnadenna.Revisionsgranskningenärgrundläggandeförförtroendetförredovisningskvalitethosisynnerhetdebörsnoteradeföretagenochrevisornharenlagfästrollsomgranskareavredovisning.Menvadhändernärrevisornbristerisittuppdragochhurbedömsrevisornsansvarformellt?Syfte:Attundersökaochbelysaivilkenmånintressenternasbehovavspeglasirätts-­?ochdisciplinpraxisgenomattanalyserahurnågraautentiskafallbedömtsirättsinstansrespektiveiRevisorsnämnden.Avgränsningar:Studienärbegränsadtillsvenskafallochsvenskaomständigheter.Viharutgåttifrånfalldärintressenterhardrabbatsellerhadekunnatdrabbasavekonomiskskada.Falldärrevisornsbrottdrabbatuppdragsgivarenellerdärtvistrådermellandessaärsåledesinteaktuellaistudien.Dengörinteanspråkpåattvaraenjuridiskstudieochdärföranalyserasingalagtexterinågondjupareomfattning.Metod:Materialetsomliggertillgrundföruppsatsenärrättsfallgällanderevisorersombrustitisingranskningsamtdisciplinäraärendenavseendedessarevisorer.Urvaletavrättsfallbyggerpåsexkriteriersomharutformatsmedhänsyntillrevisornspliktochavgränsningtillforskningsområdet.Vidareskarättsfallenochdisciplinärendenaanalyserasgenomatttillämpakvalitativtextanalys.Resultatochslutsatser:Rådanderättspraxisriskerarattivissmånförhindrastraffrättsligprövningavbristanderevisorsgranskning.IstörstaallmänhetärkvaliténpågranskningeninteprioriteradivarkenrättsinstansersellerRevisorsnämndensbedömningar.Försiktighetsprincipenåsidosättsirättspraxisochbörtroligengestydligarelagstödtillskyddförsåvälintressentersomrevisorer.Revisorsnämndenprövarinteisoleradehändelservilketgerbristandevägledning.Sammantagetspeglarinterätts-­?ochdisciplinpraxisintressenternasbehovavrättvisanderedovisning.Förslagtillfortsattforskning:Endjupgåendestudieomkonsekvensernaav2009årsprejudikatommedhjälptillbokföringsbrottvoreönskvärd,omnågraår.EnuppföljningavutfalletihovrättenocheneventuellöverprövningiHögstaDomstoleniProsolviafalletärsjälvklarochhögintressantfördenskadeståndsrättsligabedömningenavrevisorsansvar.AndraaktuellafallsomHQBankochCTAkanocksåvaravärdaattfölja.Viskullegärnasestörretvärvetenskapligastudiermellanjuridik-­?redovisningförattgåpådjupetmeddejuridiskaaspekternapårevision.EttannatförslagärendjuparestudieavRevisorsnämndensdisciplindomarförattsäkrarekunnaavgöraivilkenmånbranschenklararattreglerasigsjälv.Tillsistefterlyserviiallmänhetattintressentperspektivetbeaktasihögregradistudieromrevisorerochrevision..

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.