Syftet med denna undersökning har varit att studera och utvärdera om den variation som finns i anmälningsbenägenheten bland revisorer beror på individuella egenskaper och attityder. Vi ville även studera om anmälningsbenägenheten varierar beroende på vilka brott som avses.För att uppnå detta har vi utifrån en egen teorimodell ställt upp ett antal hypoteser. Dessa hypoteser bygger på befintliga teorier men även på egna antaganden och idéer samt har sin utgångspunkt i att anmälningar om brottsmisstanke gjorda av revisorer är förhållandevis låg i förhållande till den ekonomiska brottslighetens utbredning samt att revisorer i tidigare undersökningar uppgett stora skillnader i tolkningen av lagen.Då de data undersökningen genererat inte håller för statistisk analys har vi inte kunnat utföra statistiska tester utan istället fokuserat på en beskrivning av materialet och de svaga trender som synts. I vår undersökning verkar variablerna straffrättslig kompetens, branscherfarenhet, skadeståndsrisk och sanktionssystem påverka revisorn i hans avvägande om anmälan ska göras.Detta öppnar upp för en diskussion och vidare studier angående lagens otydlighet och verksamma åtgärder för lagens efterlevnad. Enligt vår mening har de disciplinära åtgärderna, upphävande av godkännande eller auktorisation, erinran samt varning, som Revisorsnämnden kan utdöma störst effekt på revisorn.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.

Bakgrund: Revisorn är en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det är revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin årsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebär att ur ett etiskt perspektivagera så att man visar sig värd det förtroende som yrket som revisorkräver.Problem: På senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affärerhar resulterat i att man ifrågasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. Revisionsbyråerna har sett ett behov av stabilaförutsättningar och en allmänt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vägleda revisorn.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur revisorer ser på den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistår revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger på personliga intervjuer med revisorer på fem olika byråer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara på frågor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att revisorer överlag är nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagsläget.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pågick en diskussion beträffande att vi i Sverige, i likhet med andra länder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet revi´sio som betyder återseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision är, det vill säga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trädde i kraft år 2010. Resultatet blev en kompromiss där revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstärka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act är till skillnad från den svenska koden för bolagsstyrning lag och gäller direkt för 12 svenska företag, men även för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utländska företag som blir tvungna att tillämpa lagen från och med den 15 juli 2006. Så hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förändrats och hur kommer den att förändras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, där åtta propositioner utvecklats från redan existerande teorier såsom agentteorin samt organisatorisk inlärningsteori.

Miljötänkande och samhällsansvar får allt större uppmärksamhet i dagens samhälle. Utifrån det tvingas företag till en större medvetenhet beträffande dess samhällsansvar. Till följd av det upprättar allt fler företag separata hållbarhetsredovisningar som innefattar dessa aspekter. Det faktum att företag som tar samhällsansvar kan få ett gott anseende hos intressenter har gjort att det uppstått en iver att dra nytta av denna möjlighet. Ivern att på detta sätt uppnå en konkurrensfördel har lett till att många hållbarhetsredovisningar mer liknar reklambroschyrer än redovisningar som genomgått en oberoende granskning.

Problembakgrund: Företagsskandaler som Prosolvia och HQ Bank har bidragit till ett ifrågasättande av revisorns roll i samhället. Revisorns uppgift är att säkerställa att de finansiella rapporterna som presenteras till intressenter speglar en rättvis bild av företaget. Situationer då intressenterna ifrågasätter kvalitén på de finansiella rapporterna och indirekt ifrågasätter revisionskvalitén skulle kunna leda till en obalans i det finansiella systemet. Detta på grund av den information som de finansiella rapporterna är avsedd att ge. I forskningssammanhang har revisionskvalitén undersökts genom olika metoder.

I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.

Problem Utgångspunkten för kvalitetskontrollen är EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte på alla kvalificerade revisorer som är ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillämpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byråerna har ofta ett byråinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrå finns sällan något internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför då substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrån och till Kvalitetsnämnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.