Syftet med denna uppsats är att få förståelse för svenska auktoriserade revisorers inställning och förhållande till revisionsutskott. Målet är också att klarlägga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska näringslivet. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende på den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har använts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Revisioner används för att avgöra om verksamheter och deras resultatutfall överensstämmer med planerade åtgärder, om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och om de är användbara för att uppnå målen. För att undersöka om företaget uppfyller dessa punkter krävs det att en revisor utför en revision och bland annat intervjuar nyckelpersoner på företaget om deras arbetsområden. Den här studien fokuserar på revisionsintervjuer på ett livsmedelsföretag från revisorns synvinkel. Syftet var att undersöka hur en revisor kan underlätta kommunikationen med anställda, och ett andra syfte var att författarna skulle utföra en internrevision åt livsmedelsföretaget Osterlén AB i Vellinge. Det utfördes två kvalitativa intervjuer med livsmedelsinspektörer för att få en uppfattning om hur de bemöter och hur de bemöts av personal på livsmedelsföretag som revideras.

Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av revisorn och den lagstiftning som revisorn måste följa. Vi beskriver de rekvisit som måste uppnås för att ansvar skall kunna krävas. Fortsättningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rådgivning. Denna typ av rådgivning är försäkrad genom revisorns obligatoriska ansvarsförsäkring. Koncentrationen ligger slutligen på den fristående rådgivningen.

The modern auditor is, because of an increased complexity, dependent on the use of experts. Simultaneously different scandals have occurred where the auditor in fact have been using experts. Although the auditor is using an expert, the auditor alone is responsible for the statement that the expert makes. Research simultaneously indicates that the auditor?s use of experts is a difficult task.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förändras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, ställs också krav på revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhållanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvärld harlett till ett behov av effektiviseringar, något som gjorts möjligt med hjälp avinformationsteknologi, men även ett behov av harmoniserad lagstiftning då företagverkar globalt över landsgränserna.Denna harmoniserade lagstiftning har på senare tid influerats starkt av det ökade fokuspå interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhällspåverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fått större fokus irevisionen, och dels börjat präglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,främst i form av IT-system. Det är naturligt att revisorerna själva inte besitter dentekniska detaljkunskap som många gånger krävs för att på ett tillräckligt grundligt ocheffektivt sätt utvärdera dessa IT-system, varpå man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen ställs dock utförliga krav på att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta då det alltjämt är ordinarierevisor som är ansvarig för revisionen och dess resultat. Vår fråga är således omrevisorn har tillräcklig kunskap och förståelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvärdera dennes arbete.Syftet med denna frågställning är att, med regleringen på området som grund, få klarheti vad som faktiskt krävs av revisorn gällande förståelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad som faktiskt kan krävas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla de förhållanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av någon av Big Four-byråerna.Vi har använt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fått, och få respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter påområdet utan att bli styrda och hämmade av precisa frågeställningar från vår sida.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

Syftet med denna uppsats är att komma fram till vilka personer som bör ingå i företagets revisionskommitté och vad kommitténs huvudsakliga uppgift bör vara. Syftet är också att teoretiskt förklara varför Sverige får allt fler och fler revisionskommittéer. Metod: Uppsatsens empiriska del består av en kvantitativ undersökning där vi valde att skicka ut en enkät till 24 företag. Företagen valdes slumpmässigt. Vi fick endast tillbaka sex stycken svar trots att vi ringde till de olika företagen först och sedan efter en vecka skickade en påminnelse.

Förväntningarna på revisorerna är många och höga. Flera intressenter har olika utgångsperspektiv och har därmed olika förväntningar på revisorn. Vi har i denna uppsats på c-nivån undersökt vad företagens förväntningar på revisorn är, vidare har vi även jämfört dessa förväntningar med det revisorn anser han skall tillföra företagen. Vi har också försökt identifiera om det förekom förväntningsgap mellan revisorer och företagen samt gett förslag på hur dessa förväntningsgap skall kunna minskas. Ett annat syfte med denna uppsats var att undersöka huruvida det förelåg någon förändring i förväntningarna efter de så kallade redovisningsskandalerna i USA.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lång tid tillbaka. I mars 2008 överlämnades ett delbetänkande angående avskaffandet av revisionsplikten för små företag, där utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krävde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer på förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer på sin roll inom mindre företag och kommer lagändringen att ändra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien är att beskriva hur tre godkända/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt små och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. Därefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de aktiebolag, som nu har möjligheten att välja bort revision, gör det. Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka faktorer som påverkar detta val och jämföra resultaten med tidigare forskning. För att uppnå syftet användes en kvantitativ metod i formen enkät som skickades till 364 små aktiebolag inomvSödermanlands län.

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

Uppsatsens syfte är att ta reda på enskilda revisorers uppfattning om penningtvättslagens eventuella påverkan på revisorns arbete och kundrelation. Dessutom undersöker uppsatsen enskilda revisorers syn på om de anser att de har förutsättningarna som krävs för att följa penningtvättslagen. Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod. Fem revisorer med lång erfarenhet inom revisionsbranschen har blivit intervjuade och därmed bistått med sina åsikter.Enligt lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är revisorer skyldiga att granska och anmäla transaktioner som kan misstänkas vara penningtvätt eller finansiering av terrorism. Revisorerna är även skyldiga att ha god kundkännedom, vilket bland annat innebär att de skall göra noggranna identitetskontroller.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt..