Sökresultat:
547 Uppsatser om Revisorns anmälningsplikt - Sida 13 av 37
Professionell skepticism : nyckeln till revisorns objektivitet?
 Syfte: En revisors oberoende Àr en grundlÀggande faktor för att sÀkerstÀlla god kvalitet och hög tillförlitlighet pÄ revisionen. Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dÀr finns nÄgra samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer:objektivitetklientidentifikationkvalitetsförsÀmrande handlingar Metod: Vi har vid genomförandet av studien anvÀnt en kvantitativ metod dÀr vi skickade ut en enkÀt till 3337 auktoriserade samt godkÀnda revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien. Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stÀrker objektiviteten hos revisorer. Förslag till fortsatt forskning: Tid Àr i mÄnga fall en begrÀnsande faktor, vilket ocksÄ Àr fallet i denna uppsats. LÀngre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens pÄ enkÀterna och dÀrmed möjlighet till fler eller tydligare samband.
Revisorns oberoende : Hur sÀkerstÀller revisorn sin oberoende stÀllning gentemot sin klient
Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angÄende vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, bÄde i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det Àr vitalt att revisorn stÄr i en oberoende stÀllning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn sÀkerstÀller oberoendet gentemot klienten och sin omvÀrld.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur revisorerna sÀkerstÀller sin oberoende stÀllning gentemot sina klienter. Vi kommer lÀgga fokus pÄ fyra stora revisionsbyrÄer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn sÀkerstÀller sin oberoendestÀllning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i sÀkerstÀllningen av revisorns oberoende och hur konsultationer pÄverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie för att fÄ en djupgÄende förstÄelse för respondenternas Äsikter och synpunkter pÄ den stÀllda problemformuleringen. Den primÀra datan till empirin har samlats in genom intervjuer, dÀr respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.
Revisorns oberoende : objektivitet och sjÀlvstÀndighet i mindre revisionsbyrÄer
Det stÀlls stora krav pÄ revisorn som, förutom kunskap i revision, ocksÄ ska kunna hantera omrÄden som miljöredovisning, skatter och juridik, finansiering och budgetering. Dessutom ska han vara absolut oberoende och undvika alla typer av hot som kan pÄverka hans sÀtt att utöva sitt yrke objektivt.Syftet med revision Àr att ge ökad trovÀrdighet Ät den finansiella information företagen redovisar för dess intressenter. Genom att granska en verksamhets rÀkenskaper och förvaltningsÄtgÀrder samt granska att styrelse och vd har följt lag sÄ fÄr intressenterna större förtroende för Ärsredovisningen. En av förutsÀttningarna för en trovÀrdig Ärsredovisning efter revisorns granskning Àr att han har agerat oberoende nÀr han fullgjort sitt uppdrag. Det har gjorts mÄnga studier som behandlar oberoendet pÄ olika sÀtt, dÀr flera har kommit till slutsatsen att de revisionsbyrÄer som klassas som stora ocksÄ Àr de som sÀkrast agerar oberoende i sin profession.Dock tycker vi att det saknas studier som undersöker oberoendet frÄn de mindre revisionsbyrÄernas perspektiv.
Revisorns anpassning till ny revisionsstandard : Fyra smÄföretagares uppfattning om revisorns planering och granskning
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur smÄ aktiebolag med 10-50 anstÀllda och enomsÀttning understigande 100 mkr uppfattar att de mer omfattande kraven för planering ochgranskning har pÄverkat revisorns arbete sedan en ny revisionsstandard (RS) infördes i januari2004. Har revisionsbyrÄerna anpassat sig till den nya standarden och arbetar de efter RS mall förplanering och granskning? Har företagen upplevt att nÄgra förÀndringar har skett sedan införandetav RS och vilka Àr i sÄdana fall dessa?För att besvara frÄgestÀllningarna har representanter frÄn fyra mindre aktiebolag intervjuats ochgett sin bild av hur de upplever att revisorn Àndrat sin granskning sedan RS infördes. RS mall förvad som skall ingÄ i planeringen och granskningen har anvÀnts som referensram tillsammans medett antal hypoteser grundade pÄ en personlig intervju med auktoriserad revisor MarianneFredriksson Stohr. Denna mall samt hypoteser har sedan tjÀnat som jÀmförelsegrund dÄ vianalyserat de empiriska resultaten.
Revisorns oberoende : Kommunens förtroendevalda revisorer
Det Àr mycket viktigt att en revisor Àr oberoende, detta för att ge en opartisk och rÀttvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts pÄ ett tillförlitligt sÀtt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnÀmnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jÀvigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan pÄverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot vÀljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten Àven en pÄverkan pÄ de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrÄgor: rÄdgivning, kvalitetskontroller samt lÀngden pÄ uppdraget.
Aktas - glas! : En studie om massmedias pÄverkan pÄ en individs förtroende
Revisionsbranschen har fÄtt utstÄ mycket kritik, kritikerna hÀvdar att revisorer inte fullföljer sina Ätaganden om oberoende granskning. Revisorerna Ä andra sidan menar att de upprÀtthÄller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprÀttade. Kan kritiken bero pÄ ett förvÀntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt Àr revisorns roll?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett förvÀntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i sÄ fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt teoretiskt material frÄn böcker och artiklar med utgÄngspunkt i vÄr frÄgestÀllning.
NĂ€rmar sig redovisningskonsultens roll revisorns? : en studie av yrkesroller
Bakgrund: De bÄda yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult har utvecklats olika i Sverige under 1900-talet och idag arbetar branschorganisationerna för att skapa en medvetenhet om de tvÄ yrkesrollerna. Det verkar inte vara helt klart för alla vad som skiljer en revisor och en redovisningskonsult Ät. Detta blir uppenbart dÄ ekonomijournalister blandar ihop begrepp som ?revision? och ?redovisning? och att de yrkesaktiva inom redovisningsprofessionen kallas ?revisorn?. Det diskuteras i debatten om yrkesrollerna huruvida om redovisningskonsultens yrkesroll kommer att nÀrma sig revisornsSyfte: Huvudsyftet med studien Àr att tydliggöra yrkesrollerna redovisningskonsult och revisor med avsikt att bidra till ökad förstÄelse för distinktionen mellan dem.
Tala Àr silver, tiga Àr guld: revisorns agerande vid en avvÀgning mellan tystnadsplikt och anmÀlningsplikt: en surveyundersökning med fyra revisorer
En revisor har en mÀngd lagar och rekommendationer att ta hÀnsyn till i sitt arbete. NÀr ytterligare en lag, anmÀlningsplikten, kom Är 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmÀlningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillÄtelse att vÀnda sig till en Äklagare, vilket nu Àr en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. AnmÀlningsplikten kom alltsÄ att stÀllas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svÄrt för revisorerna att fÄ fram den information som krÀvs för att en bra revision ska kunna genomföras.
Vilken nytta har Skatteverket av revison? En studie kring ett avskaffande av revisionsplikten
Ă
r 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i smÄ aktiebolag. EU skiljer pÄ revision i smÄ och stora aktiebolag. Det Àr upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra nÄgra lÀttnader Àn men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlÀtta för smÄföretagarna.
VÀsentlighetsbedömning - En vÀsentlig del av revisionsprocessen : En kvalitativ jÀmförelse av vÀsentlighetsbedömning mellan revisorer
VÀsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och Àr viktig dÄ den anvÀnds genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet vÀsentlighet Àr teoretiskt vÀldefinierat men dÄ det endast finns riktlinjer för hur vÀsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna fÄr göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gÀllande vÀsentlighetsbedömning dÄ revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika vÀsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vÄr frÄgestÀllning skulle baseras pÄ vilka skillnader och likheter som kan uppstÄ vid en vÀsentlighetsbedömning vid en revision.
Avskaffandet av revisionsplikten - Hur stor Àr revisorns roll i att öka smÄföretagarnas incitament att vara laglydiga?
Syfte: Att redogöra för ett antal av den nuvarande revisionspliktens effekter. Att diskutera lÀmpligheten och effektiviteten med att revisorer Àr Älagda uppgifter för att begrÀnsa ekonomisk brottslighet. Att undersöka hur stor inverkan revisorn har för att öka smÄföretagarnas incitament att vara laglydiga. Metod: Det metodologiska angreppssÀttet i examensarbetet har huvudsakligen varit abduktivt. VÄra primÀrdata baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med respondenter frÄn vÄra utvalda intressenter.
Den svenska bolagskoden : Vad har det medfört för revisorernas profession?
1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVÄra problemformuleringar Àr, för det första: Hur har bolagskoden pÄverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förÀndrats i och med införandet av bolagskoden?3.
FörvÀntningsgapet : - mellan klient och revisor
NÀr revisorer och allmÀnheten har olika uppfattningar om vad som Àr revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som Àr tillÄtet enligt lagar och regler uppstÄr ett förvÀntningsgap. FörvÀntningsgapet Àr inget nytt fenomen utan har funnits lika lÀnge som revisorsprofessionen. DÀremot har orsakerna och storleken förÀndrats i takt med utvecklingen i nÀringslivet, samhÀllet och revisorsprofessionen i sig. OmrÄden dÀr missuppfattningar ofta uppstÄr Àr kring hur mycket revisorn kan hjÀlpa sin klient med rÄdgivning, hur omfattande revisionen Àr och med vilken grad av sÀkerhet en revisor kan uttala sig om att allt stÄr rÀtt till. I smÄ och medelstora företag har den ekonomiska rÄdgivningen frÄn revisorn en stor betydelse och det kan vara svÄrt att sÀtta klara grÀnser mellan revision och revisionsnÀra tjÀnster.
Revisorns roll - anmÀlningsplikt vs tystnadsplikt: en smÄskalig fallstudie bland revisorer i LuleÄ
Revisorn har en stor roll i samhÀllet som granskare av skolor, sjukhus och företag. Revisorns uppgift bestÄr av att oberoende och sjÀlvstÀndigt kontrollera att den information som verksamheter lÀmnar ut stÀmmer överrens med det verkliga utfallet. Revisionsbranschen har en stark stÀllning i Sverige dÄ den till stor del verkar i en sjÀlvreglerande miljö dÀr branschfolk och andra sakkunniga tolkar lagar och skapar egna regler för praxis. Rubriker sÄsom ?Enronskandalen? i USA och Sveriges motsvarighet ?Skandiaskandalen? Àr nÄgot som pÄverkat branschen och samhÀllets syn pÄ revision och pÄ revisors yrke och ansvar.
Revisorns inre balans eller obalans ? Ànnu en studie om tillÀmpningen av anmÀlningsplikten.
Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmÀlningsplikt som Älade revisorn skyldighet att vidtaÄtgÀrder vid misstanke om brott och att under vissa förutsÀttningar göra anmÀlan till Äklagareeller polis. Tidigare begrÀnsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser dÀribland FAR och SRS motsatte sig förslaget dÄ man ansÄg att det var alltförlÄngtgÄende. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försÀmras och attde dÀrmed inte skulle fÄ tillgÄng till den information som Àr nödvÀndig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmÀlningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptÀckas samt förebyggas.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr enligt följande: Kan en revisor rimligen hÄlla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekÀmpning, och att vara en hjÀlpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmÀla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod dÄ vi vill skapa oss djupare förstÄelse för vÄrfrÄgestÀllning.