Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poĂ€ng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte VĂ„rt syfte Ă€r att genom en studie över en tidsperiod som strĂ€cker sig frĂ„n början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förĂ€ndrats genom Ă„ren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhĂ€llet i Sverige men ocksĂ„ internationellt i den mĂ„n Sverige pĂ„verkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design dĂ€r vi fĂ„tt vĂ„r empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att fĂ„ mycket stor inverkan pĂ„ de svenska pĂ„ grund av en internationell strĂ€van efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strĂ€var efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och dĂ„ risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna pĂ„ senare tid skĂ€rpts.

SammanfattningCivilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda ÖdhallHandledare: Andreas JanssonExaminator: Anna StafsuddTitel: Lagen om anmĂ€lningsskyldighet - Ur ett klientperspektivBakgrund: Lagen om revisorers anmĂ€lningsskyldighet innebĂ€r att revisorer i Sverige enligt lag Ă€r skyldiga att anmĂ€la sina klienter dĂ„ misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. DĂ„ sĂ„vĂ€l revisorer som deras klienter lyder under anmĂ€lningsskyldigheten, pĂ„verkas bĂ€gge parter av den. För revisorerna Ă€r det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir dĂ€rför av intresse att undersöka om anmĂ€lningsskyldigheten fĂ„r nĂ„gra effekter pĂ„ klientrelationen. För att undersöka detta krĂ€vs att bĂ€gge parters Ă„sikt belyses för att slutsats ska kunna dras.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.

Revisorn förvÀntas uppfylla flera roller. Dessa roller har dock en konkurrerande status och revisorn kan omöjligt uppfylla alla samtidigt. En revision kan dÀrför principiellt aldrig utföras enligt idealfallet. Vi pekar ut hur rollernas konfliktsituationer kan aktualiseras som frÀmst oberoendeproblem genom att studera restaurangbranschen dÀr rollkonflikterna Àr extra tydliga. Oberoendeproblematiken Àr sedan tidigare vÀl kÀnd och diskuterad, men vi hoppas att exemplifieringen med restaurangbranschen dÀr över 70 % av företagen fuskar , skall belysa effekten av problemen samt dess omfattning.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

I ett steg att stabilisera utslÀppen av vÀxthusgaser i atmosfÀren framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket Äret dÀrpÄ undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebÀr att EU:s medlemsstater ska minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser med 8% Ären 2008?2012 jÀmfört med utslÀppsnivÄn 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet Àr att etablera ett fungeran-de handelsystem av utslÀppsrÀtter inom EU. Tanken Àr att lÀnderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utslÀppen genom att köpa och sÀlja rÀtter sinsemellan.

Begreppet penningtvÀtt sÀgs hÀrstamma frÄn mellankrigstiden i USA, dÀr maffian anvÀnde sig av olika tvÀttinrÀttningar för att dölja pengarnas illegala ursprung. Dagens moderna teknik och utveckling har ökat vÄr levnadsstandard med medför ocksÄ att det blir enklare att tvÀtta pengar. Under senare Är har internationella erfarenheter visat att penningtvÀtt Àr ett utbrett problem och Sverige Àr inget undantag. Nyligen framtagen statistik visar att penningtvÀttens omfattning uppskattningsvis handlar om ca 2,7 % av vÀrldens BNP, vilket motsvarar ca 1 600 miljarder USD.Det finns flera verksamhetsutövare som Àr rapporteringspliktiga enligt penningtvÀttslagen (SFS 2009:62), en av dessa Àr revisorer. Trots att revisorer Àr en yrkesgrupp som Àr vÀlutbildad och har god insyn i företagen, har de bara lÀmnats in tvÄ, Ätta och sju misstÀnkta penningtvÀttsrapporter till Finanspolisen mellan Ären 2008 ? 2010.Syftet med undersökningen Àr att förklara varför revisorer lÀmnar sÄ fÄ rapporter om misstÀnkt penningtvÀtt samt att utreda hur revisorns roll uppfattas i arbetet att upptÀcka och rapportera penningtvÀtt.

Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektivNyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hÄrd- och mjuk informationBakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingÄr det att uttala sig om företagets förmÄga att leva vidare under nÀstkommande Är. Den information som företaget presenterar kan bestÄ av rÀkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lÀmnat till revisorn delas in i tre revisionsomrÄden och kan klassificeras som tvÄ skilda informationstyper, hÄrd och mjuk information. Den hÄrda informationen innefattar rÀkenskapsrelaterad information som ofta Àr historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet bestÄr av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att vÀlja ut korrekt och anvÀndbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberÀttelsen rörande going concern.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ företag i Sverige. Avregleringen pÄ revisionsmarknaden omfattade cirka 250 000 företag vilket innebÀr att 70 procent av alla företag gavs möjlighet att vÀlja om de vill revidera sin Ärsredovisning eller inte. Det har nu gÄtt en tid sedan avregleringen och det Àr dÀrmed intressant att frÄn ett revisorsperspektiv undersöka hur eventuella förÀndringar upplevs. Studien syftar till att skapa förstÄelse för hur en revisor upplever tiden efter avregleringen. Med hjÀlp av övergripande frÄgestÀllningar har studien fokuserat pÄ hur revisorn upplever förÀndringar i sin yrkesroll, om efterfrÄgan pÄ revision förÀndrats samt om revisorn har nÄgon uppfattning om varför företag vÀljer att behÄlla revision alternativt avstÄ.

SammanfattningIntern kontroll innebÀr att företaget har system för kontroll, sÄ att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvÀgning mÄste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den Àr avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift Àr att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och Àr anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnÄ de mÄl och den lönsamhet som företaget efterstrÀvar.Mot bakgrund av att det inte fanns nÄgon tidigare forskning pÄ omrÄdet, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn pÄ god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har pÄverkats av den internationella utvecklingen pÄ omrÄdet. Vi valde Àven att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vÄr problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkar revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt och i vilken mÄn detta pÄverkar honom.Eftersom vi inte fann nÄgon passande teori beslöt vi oss för att skapa vÄr egen. Denna teori utgÄr frÄn egna antaganden och andras teorier och har byggts upp med hjÀlp av fem hypoteser, vilka vi rangordnat efter hur mycket vi antar att de pÄverkar revisorns val. De fem hypoteserna Àr: legala, stabilitet, sociala, kulturella och ekonomiska. DÄ vi ville gör arbetet mer intressant valde vi att undersöka tre lÀnder: Sverige, Storbritannien och Kroatien, detta medförde att vi kunde göra jÀmförelser mellan revisorer frÄn dessa lÀnder.För att det skulle vara möjligt för oss att uppfylla syftet och för att kunna testa om vÄr teori var korrekt samlade vi in primÀrdata och sekundÀrdata. PrimÀrdatan bestÄr av svaren vi fick pÄ vÄra e-postenkÀter medan sekundÀrdatan innehÄller information om revisorsutbildningarna samt information om Sverige, Storbritannien och Kroatien.UtifrÄn analyser pÄ dessa data drog vi slutsatsen att vÄr teori inte var korrekt fullt ut dÄ hypoteserna legala och stabilitet ej pÄverkade revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt i den utstrÀckning som vi antog.