Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmÀnhet upplever att den mindre revisionsbyrÄns revisor i högre utstrÀckning tillmötesgÄr krav och önskemÄl frÄn klienten, Àr lÀttare att pÄverka och upplevs stÄ nÀrmare klientens intresse Àn statens och utifrÄn dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgÄr frÄn företagens perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ ett antal uppstÀllda frÄgestÀllningar och dessa Àr bland annat: Hur oberoende Àr en revisor enligt företagen? StÀmmer det att en liten revisionsbyrÄ anses vara mer tillmötesgÄende gentemot sina klienter Àn en stor byrÄ? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrÄ eller Àr storleken utan betydelse?Den uppstÀllda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkÀtundersökning som kompletteras med tvÄ kvalitativa intervjuer. BÄde enkÀtundersökningen och intervjuerna görs med slumpmÀssigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms lÀn.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hÄlla en oberoendestÀllning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrÄgade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller pÄverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov pÄ oberoende.

Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

I Sverige Àr samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkstÀllande direktörens förvaltning. I EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv uppstÀlls krav pÄ revision, vilka generellt gÀller för alla aktiebolag. MedlemslÀnderna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag frÄn revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga dÄ mÄnga smÄ bolag som dÄ inte var revisionspliktiga i stor utstrÀckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag Àr Sverige nÀstan ensamt inom EU med att Ànnu inte ha slopat revisionsplikten för smÄ aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre av följande krav Àven fortsÀttningsvis revideras. Dessa grÀnsvÀrden Àr i förslaget satta till de av EU högsta tillÄtna vÀrdena:  Mer Àn 83 miljoner kronor omsÀttning  TillgÄngar pÄ mer Àn 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler Àn 50 anstÀllda  Med förslagna grÀnsvÀrden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga nÀr lagÀndringen trÀder i kraft.

I dagslÀget finns det ingen begrÀnsning för hur höga skadestÄndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fÄtal revisionsnÀtverk som har kapacitet att utföra revision pÄ de största europeiska företagen har fÄtt bÄde EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begrÀnsa skadestÄndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts pÄ europeisk nivÄ och svenska staten har Àven gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts pÄ hur ett införande av en begrÀnsning av skadestÄndsansvaret kan komma att pÄverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sÄdan analys. DÀrför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att pÄverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat pÄ den statliga utredningen genomförs.

Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poĂ€ng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte VĂ„rt syfte Ă€r att genom en studie över en tidsperiod som strĂ€cker sig frĂ„n början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förĂ€ndrats genom Ă„ren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhĂ€llet i Sverige men ocksĂ„ internationellt i den mĂ„n Sverige pĂ„verkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design dĂ€r vi fĂ„tt vĂ„r empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att fĂ„ mycket stor inverkan pĂ„ de svenska pĂ„ grund av en internationell strĂ€van efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strĂ€var efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och dĂ„ risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna pĂ„ senare tid skĂ€rpts.

SammanfattningCivilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda ÖdhallHandledare: Andreas JanssonExaminator: Anna StafsuddTitel: Lagen om anmĂ€lningsskyldighet - Ur ett klientperspektivBakgrund: Lagen om revisorers anmĂ€lningsskyldighet innebĂ€r att revisorer i Sverige enligt lag Ă€r skyldiga att anmĂ€la sina klienter dĂ„ misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. DĂ„ sĂ„vĂ€l revisorer som deras klienter lyder under anmĂ€lningsskyldigheten, pĂ„verkas bĂ€gge parter av den. För revisorerna Ă€r det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir dĂ€rför av intresse att undersöka om anmĂ€lningsskyldigheten fĂ„r nĂ„gra effekter pĂ„ klientrelationen. För att undersöka detta krĂ€vs att bĂ€gge parters Ă„sikt belyses för att slutsats ska kunna dras.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Humankapital har ökat i betydelse dÄ allt fler företag har blivit sÄ kallade kunskapsföretag, vilka inriktar sig pÄ att skapa vÀrde genom att endast erbjuda personalens kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet menar forskare, Àr en tillgÄng för företaget och borde dÀrför ocksÄ redovisas som en sÄdan, precis som företagets andra tillgÄngar. Dock fÄr inte humankapital i dagens lÀge tas upp som en tillgÄng i den finansiella rapporten. Det redovisas dÀrför ofta frivilligt av företagen i hÄllbarhetsredovisningar. Kunskapsföretagen borde enligt forskare vara de som redovisar absolut mest information om sitt humankapital, dÄ det Àr företags viktigaste tillgÄng.

Revisorn förvÀntas uppfylla flera roller. Dessa roller har dock en konkurrerande status och revisorn kan omöjligt uppfylla alla samtidigt. En revision kan dÀrför principiellt aldrig utföras enligt idealfallet. Vi pekar ut hur rollernas konfliktsituationer kan aktualiseras som frÀmst oberoendeproblem genom att studera restaurangbranschen dÀr rollkonflikterna Àr extra tydliga. Oberoendeproblematiken Àr sedan tidigare vÀl kÀnd och diskuterad, men vi hoppas att exemplifieringen med restaurangbranschen dÀr över 70 % av företagen fuskar , skall belysa effekten av problemen samt dess omfattning.

Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

I ett steg att stabilisera utslÀppen av vÀxthusgaser i atmosfÀren framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket Äret dÀrpÄ undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebÀr att EU:s medlemsstater ska minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser med 8% Ären 2008?2012 jÀmfört med utslÀppsnivÄn 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet Àr att etablera ett fungeran-de handelsystem av utslÀppsrÀtter inom EU. Tanken Àr att lÀnderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utslÀppen genom att köpa och sÀlja rÀtter sinsemellan.