Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken Àr revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har genom Ären genomgÄtt mÄnga förÀndringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberÀttelse Àr reglerad i RS 709 och Àr kraftigt standardiserad. Denna standardisering Àr föremÄl för mÄnga diskussioner dÀr det ifrÄgasÀtts huruvida dagens utformning Àr den bÀsta.Syftet med uppsatsen Àr att ifrÄgasÀtta dagens utformning av revisionsberÀttelsen baserat pÄ revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags Äsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berÀttelsen kan förÀndras med bakgrund till andra lÀnders utformning eller genom förslag frÄn svenska revisorer, företag och intressenter.

Bakgrund och problem: År 2004 beslutade regeringen att tillkalla en sĂ€rskild utredning gĂ€llande möjligheten att kontrollera omsĂ€ttningen hos företag i kontantbranscherna. Utredningen föreslog införande av krav pĂ„ registrering av försĂ€ljningen i certifierade kassaregister samt krav pĂ„ att föra sĂ„ kallade personalliggare. IntĂ€kternas fullstĂ€ndighet Ă€r mot denna bakgrund ett omdiskuterat Ă€mne och diskussioner har förts kring det problem revisorer stĂ„r inför vid granskning av företagens intĂ€ktsredovisning. Syfte: Studien syftar till att ta reda pĂ„ vad som Ă€r god revisionssed för revisorer vid granskning av företag i kontantbranscherna, sĂ„som restauranger och butiker. Vi skall vidare undersöka hur revisorer hanterar situationer dĂ„ de inte med rimlig grad av sĂ€kerhet kan styrka att redovisningen Ă€r upprĂ€ttad enligt god redovisningssed.

Diskussionerna om ?granskning? av miljö- och hÄllbarhetsredovisningar har i Sverige funnits sedan mitten av 1990-talet. Specialistrevisorn Lars-Olle Larsson menar att efterfrÄgan ökar angÄende bestyrkta hÄllbarhetsredovisningar. Detta pÄ grund av de ökade kraven frÄn organisationer som Global Reporting Initiative (GRI), Förenta Nationerna (FN) och Amnesty International. Med andra ord har uppmÀrksamheten riktas mot sÄvÀl företagens samhÀllsansvar som den enskilda revisorn och revisorsprofessionen.Det finns en pÄgÄende forskningsdebatt som grundar sig pÄ struktur kontra bedömning i revisionsprocessen.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall intrÀffa pÄ nytt. Dessa regelförÀndringar har bidragit till att revisorns roll förÀndrats under det senaste Ärhundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete Àmnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta Àr det inte förvÄnansvÀrt att det uppstÄr vanförestÀllningar gÀllande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förvÀntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens förestÀllningar om vad revisionen syftar till. NÀr sedan massmedias rapportering och inflytande stÀndigt tilltar, hur pÄverkas dÄ förvÀntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för vilken pÄverkan massmedia kan ha pÄ förvÀntningsgapet mellan klienter och revisorer.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt Är har gÄtt sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll Àr. Halling (2007) menar att bankerna anvÀnder den reviderade Ärsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet pÄverkas. Detta beror pÄ att redovisningsinformationen kan hjÀlpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar pÄ att en reviderad Ärsredovisning Àr viktig och om förtaget inte vÀljer att ha revisor sÄ kommer bankerna vara mer försiktiga nÀr de beviljar en kredit. Vi stÀller oss frÄgande till detta och vill undersöka om det Àr andra faktorer som pÄverkar smÄföretagens möjligheter till lÄn om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad Ärsredovisning pÄverkar de mindre aktiebolagens kreditvÀrdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmÀnhet upplever att den mindre revisionsbyrÄns revisor i högre utstrÀckning tillmötesgÄr krav och önskemÄl frÄn klienten, Àr lÀttare att pÄverka och upplevs stÄ nÀrmare klientens intresse Àn statens och utifrÄn dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgÄr frÄn företagens perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ ett antal uppstÀllda frÄgestÀllningar och dessa Àr bland annat: Hur oberoende Àr en revisor enligt företagen? StÀmmer det att en liten revisionsbyrÄ anses vara mer tillmötesgÄende gentemot sina klienter Àn en stor byrÄ? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrÄ eller Àr storleken utan betydelse?Den uppstÀllda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkÀtundersökning som kompletteras med tvÄ kvalitativa intervjuer. BÄde enkÀtundersökningen och intervjuerna görs med slumpmÀssigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms lÀn.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hÄlla en oberoendestÀllning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrÄgade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller pÄverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov pÄ oberoende.

Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.

Runt Är 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens Ärsredovisning ge en prisbild pÄ hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock sÀger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning sÄsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat anvÀnda noten som prissignal mot klienten.VÄrt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna pÄverka hur revisorn vÀljer att fördela sina kostnader pÄ revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och dÀrför valde vi ut tio företag i varje lÀn, vilka vi undersökte. Genom att lÀsa in sig pÄ tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde pÄverka revisorns prissÀttning.

I Sverige Àr samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkstÀllande direktörens förvaltning. I EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv uppstÀlls krav pÄ revision, vilka generellt gÀller för alla aktiebolag. MedlemslÀnderna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag frÄn revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga dÄ mÄnga smÄ bolag som dÄ inte var revisionspliktiga i stor utstrÀckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag Àr Sverige nÀstan ensamt inom EU med att Ànnu inte ha slopat revisionsplikten för smÄ aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre av följande krav Àven fortsÀttningsvis revideras. Dessa grÀnsvÀrden Àr i förslaget satta till de av EU högsta tillÄtna vÀrdena:  Mer Àn 83 miljoner kronor omsÀttning  TillgÄngar pÄ mer Àn 41,5 miljoner kronor (balansomslutning)  Fler Àn 50 anstÀllda  Med förslagna grÀnsvÀrden kommer endast 3 - 4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga nÀr lagÀndringen trÀder i kraft.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

I dagslÀget finns det ingen begrÀnsning för hur höga skadestÄndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fÄtal revisionsnÀtverk som har kapacitet att utföra revision pÄ de största europeiska företagen har fÄtt bÄde EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begrÀnsa skadestÄndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts pÄ europeisk nivÄ och svenska staten har Àven gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts pÄ hur ett införande av en begrÀnsning av skadestÄndsansvaret kan komma att pÄverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sÄdan analys. DÀrför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att pÄverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat pÄ den statliga utredningen genomförs.