Syfte: Uppsatsens syfte Àr att fÄ övergripande insikt i revisorers Äsikter gÀllande avskaffandet av revisionsplikt i smÄ- och medelstora företag. Vidare Àmnar vi analysera revisorernas attityd till den förÀndring som avskaffandet kommer att resultera i och jÀmföra denna med professionens, staten och Danmarks attityder. Analysen kommer att resultera i en förklaring av orsakerna till revisorernas instÀllning. Metod: Vi anvÀnder oss av en abduktiv samt deskriptiv ansats. Vi samlar in empiri genom kvalitativa intervjuer som Àr semi-strukturerad och utifrÄn empirin nÄr vi sedan slutsatser.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Denna uppsats syftar till att ge en redogörelse för de grundsatser som ligger till grund för culpabedömningen i samband med revisorns skadestÄndsansvar enligt ABL samt tillÀmpningen av dessa. Enligt 29 kap 2 § ABL, med hÀnvisning till 29 kap 1 § ABL, ska en revisor som under fullgörandet av sitt uppdrag, av oaktsamhet eller uppsÄtligen, skadar bolaget ersÀtta skadan. Revisorns skadestÄndsansvar delas in internt och externt ansvar med den Ätskillnaden att det vid externt ansvar, som syftar till att skydda tredjeman, krÀvs att revisorn brutit mot ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. Oaktsamhets-bedömningen bygger pÄ culparegeln varpÄ antingen en fri culpabedömning eller en normativ culpabedömning aktualiseras. Utöver detta finns det enligt Dahlman, konkurrerande culpakriterier som anvÀnds av svenska domstolar i deras avgöranden i skadestÄndsmÄl.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Studien syftade till att analysera f?rh?llandet mellan grundskole- och gymnasiel?rares anv?ndning av artificiell intelligens (AI) och deras veckovisa administrativa tidsallokering, samt vilken betydelse en utbildning i AI hade f?r detta samband. Tidigare studier gav inga tydliga svar p? om AI har potential att p?verka l?rares administrativa tids?tg?ng p? ett positivt s?tt. Sambandet unders?ktes genom att anv?nda tv?rsnittsdata inh?mtad via en enk?tunders?kning besvarad av l?rare i en svensk kommun och resultatet analyserades med hj?lp av minsta kvadratmetoden (OLS).

Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som Ă€r en översĂ€ttning av ISA, med hĂ€nsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebĂ€r flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förĂ€ndrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhĂ„llanden Ă€n tidigare.Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra för revisorers och företagares syn pĂ„ införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration pĂ„ tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers Ă€r representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON Ă€r representanter för företagsperspektivet.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och analysera uppbyggnaden av revisorers yrkeskompetens och diskutera behovet av tvÄ revisorskategorier ur framförallt ett kompetensutvecklingsperspektiv. Metod: Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt. Införskaffandet av det empiriska material som ligger till grund för studien har i första hand skett genom genomförande av personliga intervjuer. Undantagsfall har varit dÄ sÄdan ej varit möjlig, var vid personlig intervju ersatts med telefonintervju. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i teorier om organisationers kunskapskapital, vartefter dess delar, individkapital och strukturkapital sÀttas in i ett övergripande kompetensutvecklingsperspektiv kopplat till sÄvÀl den enskilde revisorn som revisionsbyrÄn var i denne Àr anstÀlld.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendestÀllning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA vÀcktes dÀrför frÄgan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrÄrotation. PÄ grund av bristande erfarenhet inom omrÄdet ansÄg den amerikanska kongressen att beslut om byrÄrotation inte kunde fattas och sÄledes infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrÄrotation skulle fÄ pÄ de amerikanska publika företagen.  Med utgÄngspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att pÄ liknande sÀtt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrÄrotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger pÄ att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, pÄ samtliga företag noterade pÄ Nasdaq OMX Stockholm ser pÄ förslaget om ett införande av obligatorisk byrÄrotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.