En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar Revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på Revisorers well-being.             .

De senaste åren har det kommit flera regelverk som berör bland annat internkontroll, två exempel är den amerikanska SarbanesOxleyAct och SvenskKod för Bolagsstyrning. Båda dessa regelverk har utsett styrelsen ochledningen som de huvudansvariga för företagets interna kontroll. Revisorerska sedan testa den interna kontrollen i företaget för att se att den fungerar.Svenska Revisorer har Revisionsstandarder (RS) som de ska följa i sitt arbete.RS 240 och RS 400 behandlar intern kontroll. Av RS framgår det att detfinns vissa begränsningar i den interna kontrollen och revisorn måste framförallt granska de områden där risken för oegentligheter och fel är störst. Deområden som har uppmärksammats av RS är bland annat att ledningen gårförbi etablerade kontroller.

Ett dysfunktionellt beteende är ett agerande från revisorns sida som i de flesta fall inte är önskvärt då det direkt eller indirekt kan hota kvalitén i arbetet som de utför mot kund. Det dysfunktionella beteendet kan visa sig i form av ett kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att revisorn exempelvis nöjer sig med en kunds svaga förklaringar, felaktigt avslutar en kontrollpunkt, gör för ytliga granskningar av material eller inte följer uppsatta lagar, normer och regler som de bör. Det kan också visa sig i form av underrapportering av tid (URT) vilket betyder att revisorn inte rapporterar all den tid som lagts ner på arbetet. URT är inte direkt kvalitetshotande men kan indirekt bland annat leda till att tidsbudgetar blir felaktigt planerade då det faktiska underlaget det baseras på inte stämmer överrens med verkligheten Det dysfunktionella beteendet är ett problem inom revisionsbranschen och är samtidigt ett komplext beteende. Tidigare forskning har sökt förklaringar till det dysfunktionella beteendet utifrån en mängd undersökningsområden.

Sammanfattning Väsentlighetsbedömningen är en central del i revisionsprocessen och reglerna kring väsentlighet finns sammanfattade i ISA, Internationella revisionsstandarderna. Revisorn skall i det inledande arbetet fastställa ett övergripande väsentlighetstal. Det är upp till den enskilde revisorn att bedöma vilket väsentlighetstal som skall gälla. Det övergripande väsentlighetstalet beskriver det sammanlagda beloppsfel en revisor kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Bedömningarna kring väsentlighetstalet beror slutligen på revisorns egen fingertoppskänsla.

Bakgrund och problem: Bokföringsnämnden bestämde sig 2004 att ändra inriktning isin normgivning, detta eftersom reglerna för de mindre företagen var alltför omfattandeoch komplexa. Bakgrundet till att det blivit såhär är att grundtanken i svensk lagstiftninginnebar att alla företag skulle följa samma regler. Den nya norminriktningen leddefram till att ett nytt regelverk togs fram, K-projektet som innehåller avsnitten K1, K2,K3 och K4 för olika företagsformer. K2-regelverket kunde börja tillämpas från år 2008,det har varit sparsamt med undersökningar gällande om företag valt att tillämpa regelverketeller inte. KPMG har dock försökt kartlägga detta vilket visade att regelverketanvänts av ytterst få företag.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hanterandet av mål för god ekonomisk hushållning i kommunen och dess påverkan på den kommunala revisionen, för att analysera fenomenets roll i styrningen av kommunen. Metod: I enlighet med målet att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en deskriptiv ansats. Uppsatsens primärdata har införskaffats genom nio intervjuer av ekonomichefer, politiker och förtroendevalda Revisorer i Helsingborgs, Kävlinge och Osby kommun. Vi har även genomfört fyra intervjuer med sakkunniga biträden. Sekundärdata har samlats in i form av kommunala finansiella dokument.

Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras ständigt med behovet av tillförlitliga företagsvärderingar. Det finns inte någon värderingsmodell som är generellt vedertagen. Det finns också alternativa institutioner som utför värdering . Revisorer och deras tjänster är en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar på hur värderingsmodeller används vid värdering och hur resultatet av värderingen används för att bedöma andra omständigheter.

Bakgrund och problem: De senaste årens debatter kring Revisorer och dess profession harbidragit till olika utveckling av revisorns roll. Diskussionerna i dagsläget handlar främst omdet ansvar som Revisorer förväntas ha ifrån de olika intressenterna. Grunden till dessadiskussioner och spekulationer kommer främst från de företagsskandaler som inträffat, bådeinternationellt och nationellt. Revisorns roll har genom dessa skandaler fått många tolkningaroch frågan är vem som bär ansvaret för att en sådan skandal inträffar? Somliga menar på attrevisorn har ansvaret att se till att bolagets finansiella rapportering motsvarar den faktiskaverkligenheten medan revisionsprofessionen ställer sig mot att endast vara en granskare ochse till att företagets finansiella rapportering stämmer enligt gällande regler och normer.

Frågan om revisorns oberoende har historiskt sett alltid varit en aktuell fråga och är idag själva grunden för revisionsyrket. Revisorns oberoende har blivit kraftigt ifrågasatt under den senaste tiden, vilket beror på en rad olika redovisningsskandaler runt om i världen. För att återupprätta allmänhetens förtroende för yrket har lagstiftare implementerat nya lagar och regler. EUs svar på revisorns bristande trovärdighet är intern rotation av påskrivande revisor och nyckelpersoner inom revisionsteamet. I Sverige gäller lagen om den interna revisorsrotationen för noterade bolag.

Bakgrund och problem: Bostadsbubblan i USA sprack hösten 2008 vilket gav banksektornstora problem med finansieringen. Detta spreds globalt och till slut märkte även Sverige och dessföretag av krisen då bankerna fick problem med likviditeten. Verkligt värde värderingen harersatt värdering till anskaffningsvärde vilket har mött en del kritik då det anses atttillförlitligheten och jämförbarheten försvagats, framförallt i dåliga tider. Även revisorns roll igranskningen av värderingen har ifrågasatts efter krisen.Till följd av bostadsbubblan i USA som sprack hösten 2008 fick banksektorn stora problem medfinansieringen och detta spreds vidare globalt, till slut märkte även Sverige och dess företag avkrisen. Verkligt värde värdering har mött en del kritik då många påpekar att tillförlitlighetenförsvagas, framförallt vid dåliga tider.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om finanskrisen har gett någon effekt pårevisorns fokus i granskningen inom fastighetsbranschen.

Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en såväl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). Nämnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev därmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fått och kan komma att få för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhället som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills är och kan komma att bli på sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter från nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre år har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och än så länge är medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig är att nationerna har knutits närmare varandra och valt att samarbeta i allt större utsträckning.De senaste åren har organisationer inom det civila samhället utsatts för högre krav gällande professionalisering och byråkratisering. Vissa krav skulle ställts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra är mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.

Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har därför fått en ökad betydelse. Sedan år 2005 är IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB kräver aktivering när vissa krav är uppfyllda. De senaste åren har det riktas kritik mot dagens värderingsmetoder av FoU.

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbättrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbättrad beskrivning av revisorns oberoende i förhållande till sin klient.Metoden är kvalitativt, induktiv och källorna är både tidkskrifter och intervjuer av aktiva Revisorer.Efter en teoretisk genomgång av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att säkerställa sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

Under de senaste åren har manipulering av kassaregister ökat och blivit mer datoriserat. Kontantbranschen är den bransch som främst berörs av ekonomisk brottslighet. Detta brott sker på många olika sätt, vilket dels kan bero på att det idag inte existerar någon regel som innebär att samtliga ska ha ett godkänt kassaregister. Genom det så kallade ?Restaurangprojektet? som bedrivs i Stockholms län har det framkommit att grundläggande principer för bokföring av kontanta affärshändelser underlåtits i ett stort antal aktiebolag, detta utan att revisorn i bolaget har reagerat.

För att erhålla en rättvisande redovisning måste utgångspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingår att granska huruvida ett företag kan tillämpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip är väsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav på att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid få svåra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut på det som står i årsredovisningen och revisionsberättelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en självuppfyllande profetia.