Problem Utgångspunkten för kvalitetskontrollen är EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte på alla kvalificerade Revisorer som är ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillämpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byråerna har ofta ett byråinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda Revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrå finns sällan något internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför då substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrån och till Kvalitetsnämnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar Revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsår: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av Revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren.

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera Revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har Revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Det finns många kommuner i Sverige och de är politiskt styrda organisationer med många olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrån olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll är en kontrollfunktion för att säkerställa att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de är effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har påpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

Bakgrund och problem: Goodwill uppstår i samband med rörelseförvärv och utgörs av skillnaden mellan vad det förvärvande företaget betalat och den köpta rörelsens nettotillgångar. En goodwillnedskrivning påverkar inte företagens kassaflöden, som är en viktig faktor vid investerares värdering av företagen, men visar på att rörelsen inte anses inbringa lika stora kassaflöden i framtiden. När goodwill nedskrivningstestas är det flertalet subjektiva bedömningar från ledningen som kan ha en stor påverkan på slutresultatet, då regelverket lämnar utrymme för osäkerhet. Att goodwill numera nedskrivningstestas istället för att årligen skrivas av planmässigt kan även innebära problem för Revisorer då beräkningen av verkligt värde kan vara komplext inom vissa områden. Uppsatsens problemformulering är; Vilka bakomliggande faktorer finns som kan förklara att goodwillnedskrivningar görs eller inte görs? Vad finns det för svårigheter gällande bedömning av nedskrivning av goodwill utifrån ett granskningsperspektiv?Syfte: Syftet med denna undersökning är att granska anledningar bakom nedskrivningar av goodwill.

Denna studie behandlar Revisorernas anmälningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begränsningar gällande Revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trädde sålunda lagen om anmälningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien är att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur Revisorers syn på anmälningsplikten skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av Revisorerna, då främst begreppen ?kan misstänkas? och ?utan oskäligt dröjsmål?.

Bakgrund: Det finns inte någon samlad information som speciellt behandlar värderingsproblematiken för kundfordringar i någon djupare mening och de regler som finns är oklara. I och med det rådande konjunkturläget har antalet konkurser ökat de senaste åren, då många företag har knappa marginaler. Det aktualiserar frågan om vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar, för att korrekta nedskrivningar ska utföras. Kundfordringar utgör i många företag en stor post och kontroll över kundfordringarna är därför viktig för att i möjligaste mån skydda sig mot förluster. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar så att god redovisningssed uppfylls.

Revisorn förväntas uppfylla flera roller. Dessa roller har dock en konkurrerande status och revisorn kan omöjligt uppfylla alla samtidigt. En revision kan därför principiellt aldrig utföras enligt idealfallet. Vi pekar ut hur rollernas konfliktsituationer kan aktualiseras som främst oberoendeproblem genom att studera restaurangbranschen där rollkonflikterna är extra tydliga. Oberoendeproblematiken är sedan tidigare väl känd och diskuterad, men vi hoppas att exemplifieringen med restaurangbranschen där över 70 % av företagen fuskar , skall belysa effekten av problemen samt dess omfattning.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera Revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har Revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Många företag anlitar i dagens samhälle en revisor för att utföra revisionen. Revision handlar om att revisorn kritiskt granskar företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Revisorns uttalande ökar trovärdigheten för årsredovisningen, men kan inte ses som en garanti för att allt står rätt till i företaget. Trots detta tror många klienter att revisorn ser över alla delar i företaget, men detta är enligt revisorsorganet omöjligt och Revisorerna menar att detta missförstånd uppstår i och med klienternas okunskap beträffande revisorns roll, dennes uppgifter och begränsningar. Skillnaden beträffande vad klienterna förväntar sig av revisorsprofessionen och vad Revisorerna verkligen presterar kallas för förväntningsgap.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.

De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika. Syftet med vår undersökning är att förklara ?hög? revisionskvalité utifrån Revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan Revisorernas och dessa intressenters syn. En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter.Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan Revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv.

Kan en revisor vara oberoende? Spelar moral och etik någon avgörande roll vid olika ställningstagande gentemot klienten? Dessa frågor förekommer ofta i diskussioner om Revisorer och har blivit allt större efterhand som behoven av tillförlitlig information har ökat hos bland annat investerare. Trots att det varje år upprättas många tillförlitliga årsredovisningar har ett antal skandaler i vår omvärld lett till att Revisorernas oberoende har ifrågasatts. Mycket uppmärksamhet har riktats mot både redovisningsprinciper och revision men också bidragit till ett ifrågasättande av revisorns funktion som oberoende, opartisk, objektiv och trovärdig ?granskare?.Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan hur Revisorer på ett antal revisionsbyråer hanterar oberoendefrågor samt om deras moral hade någon avgörande betydelse vid olika ställningstagande.