Bakgrund: Revisorns roll går idag längre än vad den traditionella granskande rolleninnebär. Detta innebär bland annat att revisorn i samband med revision kan bidra medvärde till revisionen i syfte att skapa ett mervärde och hålla sig konkurrenskraftig påmarknaden . Sedan revisionsplikten slopades för de mindre bolagen blir revisorns rollsom mervärdeskapare ännu viktigare om än avgörande i de fall vid klienten står inför ettval av att behålla en revisor eller ej. För de bolag som genom lag måste ha en revisorblir revisorns roll som mervärdeskapare viktig då det annars finns risk för att klientenbyter revisor och revisionsbyrå.Syfte: Med bakgrund till att det är viktigt att revisorn genererar ett mervärde för attbehålla sina klienter är syftet med vår studie att identifiera och förklara vad Revisorerupplever är mervärde och vad de gör för att skapa mervärde för klienten. Vi kom ävenatt undersöka hur klienten uppfattar vad mervärde är och hur det skapas för att kartläggaom det fanns skillnader mellan vad Revisorerna och klienterna uppfattar som mervärde.Metod: Studien utgår ifrån ett abduktivt tillvägagångssätt där vi valde att göra enkvalitativ studie i from av intervjuer med Revisorer och företagare samt en kvantitativundersökning med hjälp av en enkätstudie riktad mot Revisorer och företagare.Resultat: Studiens resultat visar indikationer på att revisorn kan bidra med flera olikaaktiviteter som upplevs som mervärde av de reviderade företagen i samband medrevisionen.

Bakgrund: Revisorn är en central aktör i kommunikationen mellan företag och intressent. Det är revisorns uppgift att granska den information som företagenkommunicerar till sina intressenter via sin årsredovisning. Revisorn skallfullgöra sin uppgift enligt god revisorssed vilket innebär att ur ett etiskt perspektivagera så att man visar sig värd det förtroende som yrket som revisorkräver.Problem: På senare tid har det förekommit ett flertal redovisningsskandaler. Redovisningsfiffel,orimliga bonusprogram och tvivelaktiga eller direkt brottsliga affärerhar resulterat i att man ifrågasatt om revisorn verkligen fullgjort sinaplikter enligt god revisorssed. Revisionsbyråerna har sett ett behov av stabilaförutsättningar och en allmänt accepterad yrkesetik vilket resulterat i attFAR SRS har specificerat yrkesetiska regler som skall vägleda revisorn.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur Revisorer ser på den yrkesetiska regleringsom finns inom professionen samt beskriva hur befintliga insatserbistår revisorn i etiska dilemman.Metod: Studien bygger på personliga intervjuer med Revisorer på fem olika byråer.Under intervjuerna har respondenterna ombetts resonera kring ett antaletiska dilemman och svara på frågor med koppling till FAR SRS yrkesetiskaregler.Slutsats: Det empiriska materialet visar att Revisorer överlag är nöjda med de yrkesetiskaregler som finns i dagsläget.

A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors..

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka Revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Independence Standards Board har identifierat Revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval.

Revision är ett yrke som präglats av sin trista image och revisionsbyråerna har haft svårt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gäller inte längre då många studenter utbildar sig till Revisorer och redovisningsinriktningen är ett populärt val. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyråerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda på med en enkätundersökning gjord bland studenter på ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter från revisionsbyråer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra påverkat yrkets image.

SammanfattningTitel:   Goodwill ? att vara eller icke vara: En studie om Revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag.Seminarium: 2010-06-03Institution:     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingKurs:                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                              Handledare: Ulla PetterssonExaminator:   Cecilia LindhNyckelord:     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivningProblemformulering:   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar Revisorer den värderingen?Upplever Revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte?Vad har Revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför?Syfte:   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och Revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade Revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk.Metod:  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur Revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer.

Denna uppsats handlar om förtroende och oberoende i förhållandet mellan en revisor och dennes klienter. Syftet med studien har varit att undersöka Revisorers uppfattning om hur förtroenderelationen mellan en revisor och dennes klienter påverkar revisorns oberoende. Vi har valt att avgränsa undersökningen till revisionsbyråer vars klienter är mindre företag och där parterna har samarbetat under en längre tid. De områden som behandlas i uppsatsen är hur förtroende byggs upp, vikten av förtroende i en klientrelation, värdet av långsiktiga klientrelationer och på vilket sätt en revisors oberoende kan påverkas. Undersökningen baseras på personliga intervjuer med två verksamma och tre icke verksamma Revisorer.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för Revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003.

Syftet med denna studie är att undersöka förväntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förväntningsgapet samt Revisorernas hantering av detta. Vi undersöker också om ettförväntningsgap existerar mellan revisionsbyråer och deras anställda Revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie där godkända och auktoriserade Revisorer påKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundläggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. Där presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförväntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.Förväntningsgapet äger rum när beställare av revision har en annan uppfattning än revisornom vad revisionen innebär, dess räckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förväntningsgapet är kommunikation ett viktigt instrument.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och Revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och Revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har Revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad Revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

En revisor har en mängd lagar och rekommendationer att ta hänsyn till i sitt arbete. När ytterligare en lag, anmälningsplikten, kom år 1999 uppstod ett dilemma för Revisorerna. Före anmälningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillåtelse att vända sig till en åklagare, vilket nu är en skyldighet för Revisorer vid misstanke om brott. Anmälningsplikten kom alltså att ställas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svårt för Revisorerna att få fram den information som krävs för att en bra revision ska kunna genomföras.

Revisorer fungerar som en agent mellan standardsättare och företagsledning, de ser till att finansiella rapporter är utformad enligt redovisningsreglerna. Som yrkesgrupp har Revisorer både kunskap om hur standarder tillämpas och vilka svårigheter som kan uppstå vid redovisning. Tidigare forskning har visat att det finns incitament hos företagledningen att påverka företagets redovisade resultat i en sådan riktning som gynnar dem själva och/eller företaget, vilket innebär att de har incitament att tillämpa earnings management.Ett sätt att tillämpa earnings management är genom att använda vissa tillgångar och skulder på ett sådant sätt att de inte behöver visas upp i balansräkningen. Balansräkningen är en del av den rapport över företagets finansiella ställning som företagsledningen sammanställer och som sedan ligger till grund för värdering och ekonomiska beslut av exempelvis investerare, analytiker och långivare. Dessa intressenter får då inte alltid får se den rätta bilden av företaget, snarare en bild som är justerad för att visa upp det bästa möjliga, informationen och rapporten är inte transparent.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll de förtroendevalda Revisorerna fyller i den kommunala revisionen. Metod: Studien baseras på sex kvalitativa fallstudier genomförda i ett urval skånska kommuner, vilka kompletteras med tre expertintervjuer. Studiens empiriska material består av primärdata som insamlats genom personliga intervjuer med respondenter med stor erfarenhet av kommunal revision och speciellt förtroendevalda Revisorers arbete. Respondenterna består av dels förtroendevalda Revisorer och dels experter inom området. Under studiens gång har sex större områden framkommit, vilka används för att strukturera upp studiens empiriska material.

En revisors uppgift är att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget på ett korrekt sätt. En revisor måste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta är deras oberoende.  En revisor har, både enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rättsliga konsekvenser, såsom skadestånd. Dock finns situationer då en revisor inte bara kan, utan ska kringgå tystnadsplikten.