En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många Revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka Revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade Revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa Revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas.

I takt med att företagens affärsmodeller och omvärld globaliseras utges redovisningsstandarder som primärt eftersträvar finansiell användbarhet för aktörer påkapitalmarknaderna. Begreppet användbarhet i finansiella rapporter har därmed i stor utsträckning kommit att handla om denna användbarhet för kapitalmarknader.Användbarhet kan dock även handla om att överbrygga informationsasymmetrier mellanföretagets ledning och dess ägare. Ägarna ska ha möjlighet att utvärdera företagsledningensförvaltning av bolaget. Revisorer är tillsatta för att granska och kontrollera företagensinformationsgivning utifrån ägarnas intressen. Problem kan emellertid uppstå då Revisorer skatillvarata ägarnas intressen samtidigt som de ska tillse att företag upprättar finansiella rapporter i enlighet med IFRS-standarder, vars främsta ändamål är att informera kapitalmarknader.Syftet med den här studien är att undersöka Revisorers och redovisningsspecialisters syn påhur de i granskning och praxis hanterar de olika fokus som finns på, i huvudsak, tvåanvändargrupper av en finansiell rapport; kapitalmarknadens aktörer och ägare.

Syftet med vår uppsats är att utifrån svenska mindre aktiebolags, Revisorers och expertorgans perspektiv redogöra för om förslagen i propositionen ?Förenklade redovisningsregler m.m.? och BFNs ?Allmänna råd för K2 - mindre aktiebolag? överensstämmer med vad de anser behöver förenklas. Syftet är också att redogöra för vilken funktion redovisningen har för de mindre aktiebolagen och vilka konsekvenser de föreslagna förenklingarna och förändringarna kan medföra. I uppsatsen tillämpar vi en abduktiv forskningsansats och har en intensiv utformning. Vi använder kvalitativ metod och har genomfört semi-strukturerade individuella intervjuer.

I takt med medias ökande rapportering om klimatfrågor har samhällets förståelse och intresse för hållbarhetsfrågor vuxit. Det har även företagen noterat och antalet företag som väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar för att kommunicera ut vilket ansvar de tar utifrån de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ökar årligen. I och med den ökade efterfrågan på hållbarhetsredovisningar ställs också högre krav på kvaliteten och tillförlitligheten på redovisningarna. För att uppnå ökad tillförlitlighet används externa granskare i form av Revisorer. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är frivilligt för de flesta företag vilket har lett till att företagen ser en chans att förbättra sitt rykte och att ge en förskönad bild av sin verksamhet.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmälningsplikten vilket innebar att en revisor som misstänker ett ekonomiskt brott ska anmäla detta. Tidigare har en revisor som misstänkt att det pågått ekonomiska oegentligheter i ett företag inte självmant fått anmäla detta till polis eller åklagare. Anmälningsplikten innebär dock ett avsteg från tystnadsplikten som av många anses vara en av revisorns viktigaste regler. En revisor innehar en unik ställning i företaget som granskas och har därmed rätt att kräva upplysningar samt få tillgång till alla handlingar.

En förutsättning för att Revisorer ska kunna säkra tilltron till de granskande företagen är att de uppfattas som oberoende. En av anledningarna till att det är intressant att undersöka revisorns oberoende är att analysmodellen, som är ett verktyg för att säkra detta, lagstadgades för fyra år sedan, och vi förutsätter att den nu har förankrats bland Revisorerna i Sverige. Frågor som tittas närmare på i undersökningen är om det är möjligt för en revisor att uppehålla sitt oberoende samtidigt som denne uppfyller kundernas krav, och hur Revisorerna tolkar regleringen kring oberoende i sitt arbete. Undersökningen baseras på analysmodellens fem huvudsakliga oberoendehot. Studien genomförs genom att presentera ett case för godkända och auktoriserade Revisorer, som efterföljs av en diskussion.Resultaten av undersökningen visar att Revisorernas verklighet skiljer sig från befintliga regelverk i vissa hänseenden.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet. Den ålägger revisorn i ett aktiebolag en anmälningsskyldighet om han misstänker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen är mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, främst bland Revisorer, vid dess införande. Vårt syfte med denna uppsats är att utifrån ett empiriskt material undersöka om tillämpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnås. Sammantaget tyder det som framkommit i vår undersökning på att lagen om revisorns anmälningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Syftet med denna undersökning har varit att studera och utvärdera om den variation som finns i anmälningsbenägenheten bland Revisorer beror på individuella egenskaper och attityder. Vi ville även studera om anmälningsbenägenheten varierar beroende på vilka brott som avses.För att uppnå detta har vi utifrån en egen teorimodell ställt upp ett antal hypoteser. Dessa hypoteser bygger på befintliga teorier men även på egna antaganden och idéer samt har sin utgångspunkt i att anmälningar om brottsmisstanke gjorda av Revisorer är förhållandevis låg i förhållande till den ekonomiska brottslighetens utbredning samt att Revisorer i tidigare undersökningar uppgett stora skillnader i tolkningen av lagen.Då de data undersökningen genererat inte håller för statistisk analys har vi inte kunnat utföra statistiska tester utan istället fokuserat på en beskrivning av materialet och de svaga trender som synts. I vår undersökning verkar variablerna straffrättslig kompetens, branscherfarenhet, skadeståndsrisk och sanktionssystem påverka revisorn i hans avvägande om anmälan ska göras.Detta öppnar upp för en diskussion och vidare studier angående lagens otydlighet och verksamma åtgärder för lagens efterlevnad. Enligt vår mening har de disciplinära åtgärderna, upphävande av godkännande eller auktorisation, erinran samt varning, som Revisorsnämnden kan utdöma störst effekt på revisorn.

Immateriella tillgångar är en ej fysisk tillgång som ska ge företaget framtida ekonomiska fördelar. Företag kan i viss utsträckning bokföra en immateriell tillgång på balansräkningen. Ett av problemen som detta medför är att man måste avgöra till vilket värde tillgången ska bokföras, en värdering som inte är lätt eftersom det ofta saknas tillräckligt underlag för det. Värderingen kan utföras med hjälp av värderingsregler men bygger mycket på bedömningar som görs av den person som utför värderingen. Eftersom bedömningar kan påverkas av vilken situation personen befinner sig i samt av tidigare erfarenheter inom området kan värderingen lätt bli osäker.

Det växande intresset för miljöfrågor har ökat kraven på företagen. Intressenterna kräver att företagen kan hantera miljöfrågorna på ett tillfredsställande sätt. Att införa ett miljöledningssystem är ett sätt att arbeta med miljöfrågorna. För att kommunicera ut miljöarbetet används företagets miljöredovisning. Under 1990-talet har intresset för miljöredovisning ökat kraftigt men är i mångt och mycket fortfarande ett storföretagsfenomen.

När revisionsplikten avskaffas för små företag förväntas ekonomiRevisorerna få en mer rådgivande roll. Ett bredare tjänsteutbud som innefattar tjänster inom miljöfrågor kan vara ett sätt för revisionsbyråerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland Revisorer och revisionsbyråer, och om de tror att kompetens inom miljöområdet kommer att krävas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade Revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats är att utvärdera Revisorernas syn på deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrågor samt vilka risker som finns med att inte uppmärksamma dessa frågor. Denna uppsats kännetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem Revisorer.

Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de Revisorer och deras intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande Revisorerna, d.v.s.

Denna uppsats behandlar hur revisorsyrket utvecklats som profession med speciell betoning på hur antalet kvinnor inom revisorsyrket och hur kraven på revisorns oberoende har ändrats under de senaste 30 åren. Vi kommer att beskriva detta utifrån olika författare, men även med utgångspunkt i vad våra aktörer anser. Förr var det en ovanlighet att ha en akademisk utbildning. Numera är det fler som utbildar sig, vilket har resulterat i att revisorn inte har samma status som förut. Skandaler runtom i världen under senare år har gjort att kritiska blickar har riktats mot revisorskåren och inte minst dess oberoende.

Begreppet ?a true and fair view? finns med i EG: 4:e bolagsrättsdirektiv och i IAS rekommendationer, där det anses att begreppet är en övergripande målsättning med upprättandet av årsredovisningar. För att årsredovisningarna skall kunna visa ?a true and fair view? av företagens ekonomiska situation skall man i speciella fall kunna avvika från regler, råd och rekommendationer med hjälp av tilläggsupplysningar och noter. Denna avvikelse går under namnet ?overriding?.