SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt Revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Då avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter..

Då avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för småföretag är under utredning, är vårt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebära för några utvalda intressenter..

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets Revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att Revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Syftet med denna uppsats är att få förståelse för svenska auktoriserade Revisorers inställning och förhållande till revisionsutskott. Målet är också att klarlägga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt Revisorn, har på den svenska kapitalmarknaden och i det svenska näringslivet. Ytterligare ett syfte med studien är att undersöka om Revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende på den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har använts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade Revisorer.

Uppsatsens syfte är att undersöka om Revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende på syfte, innehåll och förhållningssätt ter sig vara olika. Som följd härav ska vi även undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan revisionsbyråerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förväntningar på Revisorerna, vilket resulterar i ett förväntningsgap dem emellan.

Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av Revisorn och den lagstiftning som Revisorn måste följa. Vi beskriver de rekvisit som måste uppnås för att ansvar skall kunna krävas. Fortsättningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rådgivning. Denna typ av rådgivning är försäkrad genom Revisorns obligatoriska ansvarsförsäkring. Koncentrationen ligger slutligen på den fristående rådgivningen.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestämde regeringen att reglerna om revision försmå bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) är företagenskyldiga att använda sig av en Revisor där hon/han kontrollerar styrelsens och denverkställande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebäraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en Revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, Revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de två aktörer som vi har valt att undersöka i den här uppsatsen, SRFoch Skatteverket är bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

Syftet med denna uppsats är att komma fram till vilka personer som bör ingå i företagets revisionskommitté och vad kommitténs huvudsakliga uppgift bör vara. Syftet är också att teoretiskt förklara varför Sverige får allt fler och fler revisionskommittéer. Metod: Uppsatsens empiriska del består av en kvantitativ undersökning där vi valde att skicka ut en enkät till 24 företag. Företagen valdes slumpmässigt. Vi fick endast tillbaka sex stycken svar trots att vi ringde till de olika företagen först och sedan efter en vecka skickade en påminnelse.

Genom personliga intervjuer med Revisorer, småföretagare, banktjänstemän och en redovisningskonsult har vi undersökt vad revision och Revisorer har för betydelse för småföretag..

Revision är ett omdebatterat ämne och förändringar inom revision är vanligt. Det är viktigt att revisionen utförs på ett korrekt sätt men då det är en service är det även viktigt att kunderna är nöjda. I detta examensarbete undersöks vad som påverkar revisionen och hur dess upplevda värde kan öka. Detta studeras genom en modell som separerar den sociala konstruktionen av en Revisor från revisionsprocessen. Med bland annat teori har fyra potentiellt förstärkande faktorer tagits fram, dessa är information, kommunikation, kunskap och språk.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebär att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision är öppen för privata aktiebolag som underskrider gränsvärdet. Lagen om frivillig revision har påverkat Revisorns roll och ansvar samtidigt som själva yrket har förändrats och gått mer mot rådgivning. Därmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa värdet för småföretagare som påverkats av den nya lagen.Eftersom det råder okunskap om varför vissa småföretagare fortsätter att ha en Revisor och andra inte är syftet med studien att undersöka detta samt få indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

LekmannaRevisorer är ofta förtroendevalda utan någon relevant utbildning som skulle anses likvärdig den en yrkesverksam Revisor har. Trots att lekmannaRevisorerna inte har några direkta formkrav som en professionell Revisor har så ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed är enligt FAR att Revisorn ska vara oberoende, ha rätt kompetens och vårda tystnadsplikten. En verksam Revisor har dessa ledord i ryggmärgen men en novis (som man kan utgå från att en lekmannaRevisor är) har de troligen inte lika inpräntade. Man kan undra vad som är drivkraften bakom hur dessa lekmannaRevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke på att det också är mycket känslor involverade.

Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för små bolag ifrågasätts Revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en långivare kan den slopade revisionsplikten för små bolag påverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det är genom revision och årsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva Revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv där den traditionella rollen av en Revisor enligt Gooderham et el., (2004) är en person som hjälper till med registrering och genomgång av rapporter samt att lagar och regler vad gäller beskattning efterlevs. Revisorns roll är oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi ställer oss frågandes till eftersom tidigare forskning även tyder på att relationen mellan Revisorn, banken och företaget är av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur Revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en Revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstå relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn på Revisorns roll.

Gasellföretag har en snabb tillväxt under en kort tidsperiod men trots en snabb tillväxt försätts en del av företagen i konkurs efter att de erhållit utmärkelsen till gasellföretag. Tidigare forskning tyder på att Revisorer som arbetar på en Big 4 revisionsbyrå är mer träffsäkra vid utgivandet av revisonsberättelser än de Revisorer som arbetar på andra revisionsbyråer. Tidigare forskning visar också på att auktoriserade Revisorer är mer träffsäkra vid utgivandet av revisionsberättelser än godkända Revisorer.Syftet med arbetet är att kartlägga och förklara Revisorns träffsäkerhet av den sista revisionsberättelsen i gasellföretag som försatts i konkurs. Vidare vill vi analysera vilken typ av Revisor som är mest träffsäker vid utgivandet av en oren sista revisionsberättelsen till gasellföretag som försätts i konkurs.Genom en deduktiv ansats kommer vi testa befintliga teorier för att sedan antingen förkasta eller acceptera hypoteser och genom en kvantitativ metod kommer vi samla in sekundärdata till undersökningen.Vårt resultat visar att Revisorns träffsäkerhet vid utgivandet av revisionsberättelser inte beror på vilken revisionsbyrå denne arbetar på eller vilken examensnivå Revisorn uppnått. Det som istället kan ha betydelse för om ett konkursdrabbat gasellföretags sista revisionsberättelse blir ren eller oren är företagets soliditet..