Syftet med undersökning är att spegla de förväntningar som kreditgivarna har på revisionen samt jämföra dessa med revisorernas egna föreställningar om sin roll, för att på så vis kunna identifiera ett eventuellt förväntningsgap. Vi ämnar också skapa en uppfattning om hur väl kreditgivarnas förväntningar stämmer överens med gällande lagstiftning och praxis på området. Genom en jämförelse mellan de olika parternas perspektiv på revisionen och en analys av den insamlade informationen med hjälp av relevanta teorier, avser vi beskriva hur förväntningsgapet tar sig uttryck och vilka åtgärder som måste anammas för att minska dess omfattning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning. Undersökningen genomförs främst genom intervjuer av semistrukturerad karaktär med revisorer och kreditgivare.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration,Mid Sweden University in ÖstersundSpring term 2008Title: Abolishment of statutory audit ? a qualitative research on banks attitude when credit rating small businessesAuthor: Rima Harouki, Carina HoffmannSupervisor: Anna-Maria JanssonBackground & problem: In Sweden the statutory audit has been mandatory for every corporation since 1983. With the membership in European Union it became possible to allow exception from statutory audit for small businesses, according to the fourth commission of EG. Today, in the European Union, there are few countries that still have statutory audit for smaller businesses, Sweden is one of them. There are discussions about whether Sweden should follow the trend of abolishment and an analysis management by the justice of the Supreme Court Bo Svensson was recently presented, which ended in the conclusion that statutory audit ought to be abolished.

Syfte Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur revisionen av företag påverkas då företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter på området, ämnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig på den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av våra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%.Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade.Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Vilka effekter kan en frikoppling mellan redovisning och beskattning tänkas få i Sverige? Syftet med denna rapport är:? Att redogöra för ett antal aktörers inställning till en eventuell frikoppling,? Att diskutera möjliga effekter av en frikoppling och jämföra dessa med respondenters inställning samt? Att redogöra för vilka effekter som kan uppstå för olika företagskategorier. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån utredningen SOU 2008:80 och vår övergripande ansats är därför deduktiv. Då vårt behandlade problemområde är relativt komplext har vi valt ett kvalitativt angreppssätt i form av personliga intervjuer för att samla in vår empiri. Vår teoretiska referensram utgörs av normer och principer som har att göra med sambandet mellan redovisning och beskattning.

Titel: Riskkapitalavdraget och dess effekter i onoterade företagBakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen är det riskkapitalavdrag som företagsskattekommittén lade fram år 2012. Dessutom så har de onoterade företagens problem att få tillgång till krediter och externt ägarkapital i flera undersökningar bekräftats.Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur västsvenska onoterade aktiebolag påverkas av ett riskkapitalavdrag som bygger på företagsskattekommitténs förslag till riskkapitalavdrag.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i form av intervjuer över telefon efter ett semistrukturerat frågeformulär som tillät oss att ställa frågorna i den följd som samtalet flöt på i. Dessutom gavs det härigenom chansen att ställa följdfrågor. För att få en klarare bild av hur det ser ut för småföretag i Västra Götaland valde vi att efter våra intervjuer även skicka ut enkäter, samt att intervjua två Venture Capital bolag.Slutsats: Det är inget problem för företagen i studien att skaffa den mängd kapital som de behöver, därför skulle riskkapitalavdraget inte vara avgörande för dessa företags chans till tillväxt och utveckling.Sammantaget så leder detta oss till slutsatsen att för de företag som återfinns i intervjustudien så skulle riskkapitalavdragets storlek vara tillräckligt för att täcka eller underlätta att hitta ett tillräckligt stort antal investerare som kan täcka deras kapitalbehov.Förslag till vidare forskning: Studerande av detta fenomen skulle kunna undersöka företagens kapitalstrukturer istället och därigenom kunna dra slutsatser kring företagens eventuella behov av ett riskkapitalavdrag..

Syftet med denna uppsats är att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende påverkar innehållet i de kommunala revisionsberättelserna. De problemområde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade två olika enkäter med standardiserade frågor vilka översändes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt biträde i landets samtliga kommuner. Enkätfrågorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena.

Titel: Riskkapitalavdraget och dess effekter i onoterade företagBakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen är det riskkapitalavdrag som företagsskattekommittén lade fram år 2012. Dessutom så har de onoterade företagens problem att få tillgång till krediter och externt ägarkapital i flera undersökningar bekräftats.Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur västsvenska onoterade aktiebolag påverkas av ett riskkapitalavdrag som bygger på företagsskattekommitténs förslag till riskkapitalavdrag.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i form av intervjuer över telefon efter ett semistrukturerat frågeformulär som tillät oss att ställa frågorna i den följd som samtalet flöt på i. Dessutom gavs det härigenom chansen att ställa följdfrågor. För att få en klarare bild av hur det ser ut för småföretag i Västra Götaland valde vi att efter våra intervjuer även skicka ut enkäter, samt att intervjua två Venture Capital bolag.Slutsats: Det är inget problem för företagen i studien att skaffa den mängd kapital som de behöver, därför skulle riskkapitalavdraget inte vara avgörande för dessa företags chans till tillväxt och utveckling.Sammantaget så leder detta oss till slutsatsen att för de företag som återfinns i intervjustudien så skulle riskkapitalavdragets storlek vara tillräckligt för att täcka eller underlätta att hitta ett tillräckligt stort antal investerare som kan täcka deras kapitalbehov.Förslag till vidare forskning: Studerande av detta fenomen skulle kunna undersöka företagens kapitalstrukturer istället och därigenom kunna dra slutsatser kring företagens eventuella behov av ett riskkapitalavdrag..

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Krediter från banker är ett vanligt sätt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. Revisionsberättelsen har sedan en längre tid varit en del av de årsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte längre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rätt att avskaffa revisorn.Syftet med vår studie är att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de små företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förändrats med avseende på den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjänstemän på fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin använts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förändringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan låter de enskilda kontoren göra självständiga bedömningar.

Syftet med detta examensarbete är att förbättra kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen i kommunen, för att därigenom förbättra näringslivsklimatet i Mariestads kommun. För att uppnå syftet är det två delproblem som har undersökts. Vilka kanaler används när kommunen kommunicerar med företagen och hur fungerar kommunikationen mellan kommunen och företagen. En intervju har genomförts som blev en del av grunden till den enkät som skickades ut till 211 aktiebolag i Mariestads kommun. I undersökningen delades företagen in i olika grupper beroende på storlek av företag.Resultatet visade att de kommunikationskanaler som användes mellan kommunen och företagen var lokaltidningen, brev, informationsmöten, telefon, mail, kommunens hemsida och personliga besökDet visade sig att kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen har stor betydelse för näringslivsklimatet.

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas.