Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ISO 9000 serien utvecklats och spridits med utgångspunkt från Røviks teori gällande framgångsrika recept. Vi har sökt svaren till vilka faktorer som gör att organisationer tar till sig konceptet och implementerar det. Frågor har skapats utifrån ovanstående teori som sedan ställts till Sveriges samtliga tio ackrediterade certifieringsorgan som utför Revisioner av standarden. Vi har även ställt frågor till SIS, Swedish Standard Institute som ansvarar för framtagandet av standarder i Sverige. Efter att ha applicerat och analyserat den empiri som vi erhållit genom intervjuer och litteraturstudier har vi funnit att ISO 9000 serien till stora delar stämmer överens med vald teori.

Arbetet syftar till att undersöka möjligheten att med hjälp av moderna arbetssätt få en arbetsgång med ständiga förbättringar inom anläggningsbranschen. Sökandet sker med hjälp av litteraturstudier kring ISO 9000 och LEAN samt studiebesök vid två företag, Hauler&Loaders Arvikafabriken (Volvo Wheel Loaders AB) samt PartnerTech Karlskoga AB. Detta är företag som under tid arbetat med dessa frågor och som nått goda resultat.Det framkommer att ISO 9000 är mycket öppet och inte detaljstyrande men att det finns vinster att hämta genom nyttjande av standarden. Kunder får en bekräftelse på att företaget i fråga har uppnått en god lägstanivå och det certifierande tredjepartsföretaget kan under externa Revisioner hjälpa till att förbättra kvalitetssystemet. LEAN däremot är mer handfast även om det precis som ISO 9000 innehåller en stor del vision och filosofi.Studiebesöken har mynnat ut i ett flertal handfasta arbetsmetoder redo att anpassas för tester inom anläggningsbranschen.

De etiska förhållandena i bolagen och organisationerna verkar sällan vara föremål för revision, varken av de externa eller interna revisorerna. En orsak till detta skulle kunna vara att det verkar saknas en utarbetad metodik för att utföra sådana Revisioner. Uppsatsens syfte har varit att kartlägga förekomsten av etikrevision hos bolagen och organisationerna liksom utbudet av sådan revision hos revisionsbyråerna, samt även föreslå hur en eventuellt bristande överensstämmelse i utbud och efterfrågan mellan dessa kan åtgärdas. Syftet har även varit att formulera några möjliga modeller för en etikrevision, samt att undersöka om det finns en etablerad metodik för att mäta den etiska nivån i bolag och organisationer. Teorierna i uppsatsen är hämtade från huvudområdena etik, organisation, intern kontroll och revision.

På grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gälla den 1 november år2010 kan idag små företag välja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag är enligtlag berättigade att själva välja vilka revisorstjänster de är i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lån till små företag krävs det en säkerhet som speglarföretagens förmåga att betala kommande räntor och amorteringar. Säkerheten ligger igranskade Revisioner och när de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som använts är kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och revisionsbyråer.Syftet med studien är att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten påbankers utlåningsprocess till mindre företag.Frågeställning:?Är bankerna villiga att bevilja utlåning av krediter till små företag utan revisor??Finns det någon information som kan ersätta reviderade räkenskaper??Har långa relationer någon påverkan på bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyråerna på avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna är villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krävsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags återbetalningsförmåga.

Bakgrund: Code of Conduct är ett verktyg som används i syfte att förbättra arbete med Corporate Social Responsibility. Det kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer och kan ses som ett instrument för att skapa en socialt ansvarsfull kultur. Code of Conduct berör områden som socialt ansvar och miljö. Forskning ifrågasätter huruvida företag använder sin Code of Conduct i PR-syfte eller om företag använder den för att göra gott i samhället. Det finns svårigheter att säkerhetsställa att leverantörer lever upp till företags CoC och vad konsekvenserna blir för de leverantörer som inte efterlever denna.Syfte: Syftet är att undersöka varför företag arbetar med en CoC.  Detta för att öka kunskapen kring vad företagen gör för att fylla gapet mellan uttalad CoC och leverantörers grad av efterlevnad, samt undersöka vilka konsekvenser som uppstår vid avsaknad av efterlevnad.Metod: Studien är av kvalitativ art och har utförts genom en flerfallstudie.

I början av 2000-talet inträffade flera stora revisionsskandaler i världen vilket ledde till en förtroendekris för Revisioner. ISA implementerades som ett svar på 2000-talets revisionsskandaler som uppmärksammats internationellt och syftar till att förbättra revisionens kvalité och likformighet i världen. Syftet med studien är att förstå vilka upplevelser revisorer har om implementeringen av ISA genom att beskriva och analysera revisorernas upplevelser av vilka effekter implementeringen av ISA medfört på revisionskvalitén. Problemformuleringen som studien utgått från är följande: Hur upplever revisorer att revisionskvalitén har förändrats sedan ISA implementerades i Sverige? Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en abduktiv strategi då både den teoretiska referensramen och det empiriska materialet varit utgångspunkt för vår studie.

En kommande skolreform är fastställd och ska träda i kraft juni 2011. För gymnasieutbildningar kommer denna att benämnas - Gy 2011. Reformen innebär flertalet förändringar i skolans struktur bland annat betygssystemet som får en annan utformning med fler betygsnivåer. Processen till ett nytt system har präglats av aktiv kommunikation med lärarprofessionen som haft olika åsikter eftersom nuvarande system inte är optimalt. Syftet med studien var att undersöka vårdlärares förväntningar och farhågor inför det nya betygssystemet som införs med gymnasiereformen Gy 2011 utifrån termerna användbarhet, motivation och rättviseaspekten som ligger till grund för studiens frågeställningar.

Sjuksköterskan är dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvårdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvårdnadsdokumentationen utifrån VIPS-modellen och ICF som tillämpbar inom omvårdnadsdomänen. Metoden som användes var litteraturstudie där sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 4FE03E Examensarbete Redovisning 30 hp, VT 2011Författare: Robin Lexander och Mikael ÖggesjöHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Partnerskapets påverkan ? Vilken påverkan har revisionsbolagens ägarstruktur på revisionens kvalitet?Bakgrund: Revisorslagen (2001:883) reglerar att 75 procent av rösterna i ett revisionsbolag skall ägas av kvalificerade revisorer. Lagen innebär konkret att revisionsbolagen ägs av individer verksamma inom bolaget, och detta fenomen benämns populärt partnerskap. Forskning om revision belyser dock sällan revisionsbolagens ägande, vilket medfört att det finns en begränsad kunskap om hur revisionsarbetet påverkas av partnerskapet.Syfte: Uppsatsens syfte är att förstå och förklara hur olika aspekter i revisionsbolagens partnerskap påverkar revisionens kvalitet, för att på så sätt kunna uttala oss om vilken inverkan partnerskapet har på denna variabel. Metod: För att utreda hur partnerskapet och dess struktur påverkar revisionskvaliteten görs tre olika empiriska datainsamlingar: dokumentgranskning, intervjuer och enkätundersökning. Datan som samlas in är både kvalitativ och kvantitativ, och uppsatsen har både ett deduktivt och ett induktivt angreppssätt. Slutsats: Studiens resultat visar att partnerskapet påverkar revisionskvaliteten positivt, där en större andel partners av totalt antal anställda leder till en högre revisionskvalitet.

AbstractThe control of quality standard ISO 9001 has made the internal audit to be experienced as police authority and paragraph control. Because of that, motivation for internal auditors is low. To counteract the experience, there is a possibility to integrate internal audit with improvements in company?s processes. Theory has shown that a qualified and competent auditor can provide information that can help the organization's managements to make the right decisions that will improve product quality and result in new customer contracts.An opportunity to observe an internal and external audit at one of the case companies gave rise to this study.

Järnvägstransporter spelar en viktig roll genom att tillgodose näringslivets behov av långväga transporter och investeringarna i järnvägsanläggningar har ökat. Banverket är den myndighet som ansvarar för att driva underhåll och utveckling inom järnvägssektorn i Sverige. Banverket fungerar som en beställande enhet som anlitar konsulter och entreprenörer för utförande av projektering och byggverksamhet. Att minska en verksamhets kvalitetsbristkostnader anses idag vara av mycket stor betydelse i de flesta företag och organisationer. Även ur en nationalekonomisk synvinkel är en minimering av kvalitetsbristkostnaderna av stor vikt.

Järnvägstransporter spelar en viktig roll genom att tillgodose näringslivets behov av långväga transporter och investeringarna i järnvägsanläggningar har ökat. Banverket är den myndighet som ansvarar för att driva underhåll och utveckling inom järnvägssektorn i Sverige. Banverket fungerar som en beställande enhet som anlitar konsulter och entreprenörer för utförande av projektering och byggverksamhet. Att minska en verksamhets kvalitetsbristkostnader anses idag vara av mycket stor betydelse i de flesta företag och organisationer. Även ur en nationalekonomisk synvinkel är en minimering av kvalitetsbristkostnaderna av stor vikt. Det visar sig många gånger att den bygghandling som konsulten projekterat innehåller kvalitetsbrister.

Den enskilde revisorn förväntas genomföra Revisioner på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt upprätthålla revisionens kvalitet både ur konkurrenssynpunkt och för att säkerställa yrkets fortsatta legitimitet. När kostnadseffektiviteten och kvaliteten styrs på olika sätt menar tidigare studier att det kan förekomma en konflikt där den enskilde revisorn kan tvingas till kvalitetshotande kompromisser. Studien syftade därför till att bidra med ökad förståelse för vilka föreställningar som kan finnas hos den enskilde revisorn och revisionsbyrån om tillämpad styrning av revisionens kvalitet och kostnadseffektivitet. Den genomfördes som en flerfallstudie där kvalitativ data samlades in genom djupgående intervjuer med sex representanter från tre revisionsbyråer. För att bidra med både ett revisors- och ett byråperspektiv deltog en kvalificerad revisor och en kontorschef från varje revisionsbyrå.

Nåidenbygg AB är ett byggnadsföretag som verkar i Norr- och Västerbotten och har cirka 100 anställda. Jag fick i uppgift att granska Nåidens nuvarande miljöledningssystem och ta fram metoder för att införa ett miljöledningssystem. Detta börjar med en analys av de revisionsrapporter som Luleå kommuns revisionsgrupp upprättat efter Revisioner av Nåidens miljöledningssystem mot kraven i standarden ISO 14001. Rapporterna beskriver de delar av systemet som Nåiden måste förbättra eller ändra. Nåiden vill höja sina miljörelaterade poäng efter kommunens utvärderingsmodell och utveckla sitt miljöledningssystem för att höja effektivitet och säkerhet.

Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.