SAMMANFATTNING Titel: Byrårotation i Sverige ? För eller emot? En studie av intressegruppers ståndpunkter till EU-kommissionen förslag om obligatorisk rotation av RevisionsbyråerNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Mattias Dahlberg, Petra BelinHandledare: Arne FagerströmDatum: 2012/08Syfte: Enligt ett nytt förslag från EU så skall börsnoterade bolag tvingas byta Revisionsbyrå efter ett antal år av sammanhängande uppdrag. Förslaget om den nya förordningen syftar till att återupprätta ett förtroende för Revisionsbranschen efter de senaste Revisionsskandalerna i samband med den finansiella krisen. EU-förslaget kommer dock medföra en hel del förändringar för de länder som implementerar förordningen.Denna studie har haft till syfte att utreda olika intressegruppers ståndpunkt till EU-förslaget om byrårotation. Målet är att forskningen skall bidra till en djupare förståelse för debatten i Sverige avseende byrårotation och därmed användas som beslutsunderlag i processen att framarbeta en enhetlig ståndpunk för Sveriges ställningstagande till EU-förslaget.

Resandet i Europa prognostiseras att öka med 2,3 procent varje år fram till år 2030. Den svenska turismnäringen tros ha stora möjligheter att ta del av ökningen. De norrbottniska lokaltidningarna har under det senaste året rapporterat om nyetableringar inom hotell- och restaurangbranschen. Eftersom både konkurrensen och gästnätterna ökar i Norrbotten ligger större vikt vid att erbjuda rätt koncept till rätt pris.Vi ser att starka ledare som Steve Jobs hos Apple och Dave Horton hos Hilton Hotels & Resorts har visat på starkt engagemang, gediget arbete och målmedvetenhet. De har också vågat ta risker samtidigt som de varit lyhörda gentemot marknaden.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förändras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, ställs också krav på Revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhållanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvärld harlett till ett behov av effektiviseringar, något som gjorts möjligt med hjälp avinformationsteknologi, men även ett behov av harmoniserad lagstiftning då företagverkar globalt över landsgränserna.Denna harmoniserade lagstiftning har på senare tid influerats starkt av det ökade fokuspå interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhällspåverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fått större fokus iRevisionen, och dels börjat präglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,främst i form av IT-system. Det är naturligt att revisorerna själva inte besitter dentekniska detaljkunskap som många gånger krävs för att på ett tillräckligt grundligt ocheffektivt sätt utvärdera dessa IT-system, varpå man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen ställs dock utförliga krav på att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta då det alltjämt är ordinarierevisor som är ansvarig för Revisionen och dess resultat. Vår fråga är således omrevisorn har tillräcklig kunskap och förståelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvärdera dennes arbete.Syftet med denna frågställning är att, med regleringen på området som grund, få klarheti vad som faktiskt krävs av revisorn gällande förståelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt ställer vi oss frågande till vad som faktiskt kan krävas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla de förhållanden som rör IT-Revisionen istörre svenska bolag och som utförs av någon av Big Four-byråerna.Vi har använt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fått, och få respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter påområdet utan att bli styrda och hämmade av precisa frågeställningar från vår sida.

SammanfattningDe senaste åren har en rad Revisionsskandaler skakat omvärlden och revisorerna hamnade i och med detta i blåsvädret. Deras oberoende ifrågasattes och intressenterna tappade snabbt förtroendet för deras granskning. Antalet skadeståndsprocesser mot revisorerna ökade och intressenterna, media samt regeringen krävde hårdare regleringar inom området. Till följd av detta genomfördes förändringar av revisorernas regelverk och lagstiftning för att förhindra framtida skandaler. I Sverige har det sedan år 2002 införts bl.a.

Bakgrund: Internet har sedan dess introduktion utnyttjats för dess massiva potential som marknadsföringsverktyg. Utvecklingen har gått mot sofistikerade interaktiva marknadsfö­ringssystem vars främsta mål är att styra trafik på internet. Trafikstyrningsbranschen på in­ternet omsatte ca 6,5 miljarder dollar år 2006 globalt och förväntas växa kraftigt. Denna studie ämnar undersöka problematik som har identifierats i aktuella rättsfall vid intäktsre­dovisning från trafikstyrningssystem. Risk kan föreligga främst genom manipulation av in­formation och transaktioner.

SAMMANFATTNING Examensarbetets titel: Drivkrafter & Bromsklossar för Innovation i Professional Service Firms ? En fallstudie av två Big Four byråer Seminariedatum: 4 juni 2008 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng Författare: Noel Lindell, Sebastian Sedeki, Christofer Österlindh Handledare: Håkan Lagerquist Nyckelord: Tjänsteinnovation, Processinnovation, Professional Service Firm, Big Four, Innovation Syfte: Syftet är att skapa en djupare förståelse för hur man arbetar med innovation och vilken syn man har på innovation i Big Four byråerna. Vi strävar efter att förklara hur man arbetar med att tillvarata inventioner, hur innovation uppstår inom olika fält och i vilken utsträckning. Ambitionen är att vårt resultat ska vara normativt för hur man ska kunna öka innovationsgraden i en Big Four byrå. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats.

Revision innebär att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det är revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och därmed kvalitetssäkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av Revisionsarbetet sker och följs därefter utav självagenomförandet (granskningen) där efter följer rapportering av vad som framkommit underRevisionen. Löpande skall även Revisionen dokumenteras med sådan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det är viktigt att Revisionsarbetet håller en hög nivå vilken i sin tur måste övervakas.Revisorsnämnden är en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkännandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet är den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras påutav dem själva utvalda riskgrupper.

Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild.Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget?Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1.

Varje år är det ett stort antal studenter som väljer inriktningen Revision på högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefär 1000 nyutexaminerade ekonomer på någon av landets fyra största Revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förväntningar Revisionsföretagen har på de nyutexaminerade ekonomerna. Med tanke på olika företagsskandaler där revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affären (Affärsvärlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hänsyn till vilka kompetenskrav och förväntningar Revisionsföretag har inom hållbarhet och företagsetik.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förväntningar som Revisionsföretag har på nyutexaminerade ekonomer. Ett delsyfte är även att belysa på vilket sätt etik och hållbarhet är del i denna kontext.Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som jobbar med rekrytering på rikstäckande Revisionsföretag i Sverige.

Idag sker merparten av den svenska klädesindustrins produktion hos leverantörer i tredje världen. De betydligt lägre arbetskraftskostnaderna där är huvudskälet till att denna mycket arbetsintensiva bransch utlokaliserat tillverkningen till främst olika länder i Asien. Länge kunde produktionen i utvecklingsländerna bedrivas utan insyn och kritisk granskning. Respekten för de mänskliga rättigheterna var ofta bristfällig. Arbetsförhållandena i många fabriker var dåliga, med långa arbetstider, låga löner och bristande säkerhet.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Hur ställer sig Skatteverket till ett slopande av Revisionsplikten för små aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad Revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter från Skatteverket är emot ett slopande av Revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns två ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det går då inte bara att ta bort ett ben utan att ersätta det med ett annat. Vidare har alla våra tillfrågade respondenter svarat att de inte får någon kännedom om företagen.

Hur ställer sig Skatteverket till ett slopande av Revisionsplikten för små aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad Revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter från Skatteverket är emot ett slopande av Revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns två ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det går då inte bara att ta bort ett ben utan att ersätta det med ett annat. Vidare har alla våra tillfrågade respondenter svarat att de inte får någon kännedom om företagen.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag på Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var således att dels försöka få svar på vilka kostnader som påverkats men också med hur mycket de påverkats. Koden representerar en ökad självreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.

Problembakgrund: Företagsskandaler som Prosolvia och HQ Bank har bidragit till ett ifrågasättande av revisorns roll i samhället. Revisorns uppgift är att säkerställa att de finansiella rapporterna som presenteras till intressenter speglar en rättvis bild av företaget. Situationer då intressenterna ifrågasätter kvalitén på de finansiella rapporterna och indirekt ifrågasätter Revisionskvalitén skulle kunna leda till en obalans i det finansiella systemet. Detta på grund av den information som de finansiella rapporterna är avsedd att ge. I forskningssammanhang har Revisionskvalitén undersökts genom olika metoder.