Sverige är ett av få länder som har kvar en lagstadgad Revisionsplikt och debatten går het idagom vad som skulle hända med företagets intressenter ifall att den tas bort. Vi har därför valtatt fördjupa oss i hur bankens syn är på detta. Hur ser deras situation ut idag vid enkreditgivning och kommer deras insamling av information inför ett kreditbeslut att förändrasom Sverige väljer att införa en frivillig Revisionsplikt för de små aktiebolagen?I den svenska regeringen har frågan varit upp många gånger om kravet på Revision för småaktiebolag verkligen är till någon nytta för företaget och i så fall väger mervärdet uppkostnaden för företaget? År 1998 ansåg regeringen att det inte fanns motiv nog för att avslåRevisionsplikten för små aktiebolag, år 2006 togs det upp på tapeten igen och denna gång villeman göra en grundligare undersökning på frågan.I vår teoretiska del har vi sett närmare på hur bankerna arbetar kring en kreditgivning ochvilken redovisningsinformation som används samt i vilken utsträckning Revisionen harbetydelse. Vi har försökt att göra en sammanfattning kring den diskussion som framkommitkring ett borttagande av Revisionsplikten, detta för att förtydliga argumenten för läsaren.Den fakta och information som vi har funnit har i huvudsak kommit från artiklar som vi hittatgenom att söka i databasen Business Source Premier, Artikelsök och i bibliotekets ?Album?.Vi har valt att se problemet utifrån bankernas perspektiv och med hjälp av en kvalitativ metodförsökt att lösa vår problemformulering.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Intressekonflikter spelade en stor roll i de skandalerna som uppdagades kring sekelskiftet som exempelvis Enron. Nya standarder och regleringar uppkommer med jämna mellanrum för att försöka stärka och upprätthålla revisorns oberoende. Lagstiftare har länge försökt hävda att fristående rådgivningstjänster rubbar revisorns oberoende men empiriska studier uppvisar varierande resultat. Trots införandet av en strängare reglering år 2002 i USA genom Sarbanes-Oxley Act (SOX), som innebar att många fristående rådgivningstjänster förbjöds, menar forskare att det krävs mer forskning kring intressekonflikter som kan uppstå inom Revision. Utöver intressekonflikter kan även de olika förväntningarna och krav som ställs på revisorns olika roller som dels oberoende granskare, dels engagerad rådgivare ge upphov till en konflikt. Det finns en hel del forskning som behandlar oberoende, Revisionskvalité och rådgivningstjänster men desto mindre forskning som studerar revisorns dubbla roller.

Titel: Att vara nära men ändå på avståndFörfattare: Anna Erlandsson och Robin UllbrandHandledare: Staffan Hård af SegerstadBakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende.

Ända sedan 1920 har vi i Sverige genom lagstiftningen haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det kanske klaraste sambandet är det så kallade materiella sambandet som fastslår att det beskattningsbara resultatet för näringsverksamhet baseras på företagets årsredovisning, så länge den anses uppfylla kraven på god redovisningssed. Sambandet mellan redovisning och beskattning har debatterats flitigt under framförallt 1990- talet och 2004 tillsattes av regeringen en utredning som syftade till att presentera ett förslag för framtiden. I slutet av sommaren 2008 presenterade utredningen sitt slutbetänkande med förslaget att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas från och med 1 januari 2011.Studien syftar till att undersöka vilken betydelse sambandet mellan redovisning och beskattning får för kvalitén på redovisningen och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande kommer att få.För att mäta redovisningskvalité har vi utgått från IASB:s viktigaste kvalitativa egenskaper; relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. I vår undersökning har vi sedan försökt att utreda hur var och en av de kvalitativa egenskaperna skulle påverkas av ett avskaffande av sambandet.Vi har via ett deduktivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat respondenter baserade i Umeå och Stockholm om deras syn på sambandet mellan redovisning och beskattning, redovisningskvalité och vad ett eventuellt avskaffande skulle innebära.

SammanfattningAlla aktiebolag i Sverige är enligt lag tvungna att upprätta en årsredovisning, som visar hur det har gått för företaget det senaste året. Här återfinns bland annat företagets finansiella ställning, en kort beskrivning av verksamheten samt en Revisionsberättelse där en revisor har granskat företaget och dess räkenskaper för att sedan bedöma huruvida företaget uppnår det som benämns rättvisande bild. Revisionsberättelsen kan antingen vara ren eller oren. En oren Revisionsberättelse innebär att revisorn har anmärkning av något slag och det torde ge en indikation till intressenterna om hur pass pålitligt företaget är. En oren Revisionsberättelse kan tänkas bidra med svårigheter för företaget därför formulerades problemet som följer:Hur påverkar en oren Revisionsberättelse ett företags nyckeltal?Utifrån vetenskapliga artiklar och tidigare studier samt FARs (Föreningen Auktoriserade Revisorer) samlingar har vi försökt bilda oss en uppfattning dels om det finns några nyckeltal som kan kopplas till den orena Revisionsberättelsen och även vilka anmärkningar som gör Revisionsberättelsen oren samt hur vanligt det är med orena Revisionsberättelser.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Revisorn har en stor roll i samhället som granskare av skolor, sjukhus och företag. Revisorns uppgift består av att oberoende och självständigt kontrollera att den information som verksamheter lämnar ut stämmer överrens med det verkliga utfallet. Revisionsbranschen har en stark ställning i Sverige då den till stor del verkar i en självreglerande miljö där branschfolk och andra sakkunniga tolkar lagar och skapar egna regler för praxis. Rubriker såsom ?Enronskandalen? i USA och Sveriges motsvarighet ?Skandiaskandalen? är något som påverkat branschen och samhällets syn på Revision och på revisors yrke och ansvar.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och Revision. Syftet med bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden.

Eco certification of small housesTo construct an environmental friendly building and show that as a company you care for the environment, is presently very attractive in the Swedish real estate market.This degree thesis covers the environmental certification called ?Svanenmärkning? the Swan, witch is the Swedish equivalent to the European standard ?the EU Flower?. It is concentrated on the certification process in small houses that the Swedish institute of standard, SIS, has presented. We have worked together with the company Faluhus witch is a Swedish producer of small family houses.Faluhus is located in the town of Borlänge, Dalarna and has produced family houses since the 1950:s. They have a great heritage born in the old Swedish mining culture, with great wooden mansions and country homes.

På grund av olika redovisningsskandaler och liknande har under de senaste åren näringslivet drabbats av ett förtroendeproblem. Detta har lett fram till en utökad diskussion beträffande begreppet bolagsstyrning (corporate governance) och många länder har infört koder för reglering av detta område. USA har valt att tillgripa strängare lagstiftning, medan Europa har valt att satsa på självreglering i form av bolagskoder. Efter ett samarbete med regeringen och näringslivet presenterades i december 2004 Svensk kod för bolagsstyrning. Koden är ingen lag utan bygger på självreglering enligt principen ?följ eller förklara?.

Under slutet av 1990-talet uppstod en efterfrågan på utvidgad kompetensen hos Revisionsföretagen. Klienterna förväntade sig en utökad rådgivningsverksamhet i frågor som rörde skatter och konkursutredningar samt företagsvärderingar mm. Många kritiska röster höjdes då inom branschen eftersom det ansågs att rådgivningen påverkade revisorns opartiskhet och objektivitet i granskningen. Detta ledde till en statligutredning som hade till uppgift att se över och klargöra begreppet Revisionsverksamheten, samt undersöka om det fanns anledning att begränsa revisorers medverkan i verksamheter som saknade samband med Revision. Den senaste tidens redovisningsskandaler i omvärlden har lett till fokuseringen kring revisorns oberoende.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? Revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska Revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

SammanfattningTitel:                                   Swot-modellen ? Modellen, dess användning och användbarhet för framgångsrika företag i regionen Nivå:                                  C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:                         Joachim Saillard Handledare:                       Lars Torsten Eriksson Datum:                               2012-07-16 Bakgrund:                          Swot-modellen ger en struktur för beskrivning och analys av en organisations starka samt svaga sidor, dess externa hot och möjligheter. Modellen har funnits i cirka 50 år och nått stor spridning. Vad har forskningen om swot-modellen hittills kommit fram till? Hur ser små- och medelstora företag i Gävleregionen på modellen i sina praktiker? Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att göra en state-of-the-art genomgång av forskningen om swot-modellen samt visa hur en grupp regionala små- och medelstora företag använder modellen samt kritiskt testa Framför-databasens potential som empiriskt material.

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin är fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet. Finns det betydande osäkerhet kring huruvida fortlevnad kan antas krävs upplysning av revisorn i form av en anmärkning i Revisionsberättelsen. En going concern anmärkning är ett mycket komplext beslut som är svårt att hålla objektiv då det handlar om framtidsbedömningar. Anmärkningen följs ofta av förödande konsekvenser då investerare och kreditgivare anser att det är allt för riskabelt med nytt eller vidare intresse i företaget. Bedömningen om fortsatt drift sätter även revisorn i en knivig situation då denne ska göra en bedömning som tillfredställer både intressenterna och klienten, vilket ofta är oförenligt. Samhällets ifrågasättande av revisorernas oberoende återspeglar sig även i den dubbla roll som revisorn ofta besitter både som granskare och rådgivare.