Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om Revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla Revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av Revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser Revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

Som följd av Revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trädde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphävs kravet på Revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte är att undersöka attityden gentemot frivillig Revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporär lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av Revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behålla respektive avstå från att köpa Revisionstjänster studerar vi ifall det finns något samband mellan attityd gentemot Revision och ekonomisk storlek, vilken vi mäter genom företagets nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjänster tenderar att ha någon inverkan på attityden. Resultaten pekar på att det inte finns något statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsätta alternativt avstå från att köpa Revisionstjänster i relation till företagets ekonomiska storlek i vårt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjänster och viljan att fortsätta köpa Revisionstjänster.  .

Syfte: Reglerna angående Revisionsplikten för små företag i Sverige är sedan år 2010 förändrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida gränsvärdena i Sverige bör ändras eller inte och därför kan Revisionsplikten anses vara ett aktuellt ämne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angående Revisionsplikt (nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda) är lämpliga och tillräckliga för att mäta fördelarna med Revision för små företag. Studien syftar även till att undersöka olika faktorer som kan komma att påverka valet av frivillig Revision.Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som är grundade på tidigare forskning har vi därefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrån vårt empiriska material.

Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad Revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mål att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur Revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslås en avskaffad Revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen.Avskaffad Revisionsplikt innebär en förändring som berör hela näringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet är framförallt av intresse för Revisionsbranschen och samhället.Efterfrågan av Revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan ägande och företagsledning. Tidigare studier visar även att faktorer som exempelvis krav från kreditgivare, val av Revisionsbyrå och förbättrad kvalité på redovisningen påverkar valet av Revision.Vi har utifrån ett deduktivt angreppssätt genomfört en enkätstudie bland företag i Umeå med 1-49 anställda.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra ett antal faktorer i Revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen används. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjälp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som används inom uppsatsen är främst hämtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande Revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material består dels av primärdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primärdata som baseras på författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra är att syftet med Revisionen i Iran och Sverige är densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och årsredovisningar. Den stora skillnaden är att Revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska läge och andra orsaker såsom krig och religion är viktiga faktorer som har påverkat Revisions-utvecklingen i Iran under senare år. Till sist kan man säga att det är mycket lättare för revisorer som kommer från Iran att anpassa sig i Sverige än tvärtom..

Revisionsbranschen står inför en institutionell förändring i och med det planerade avskaffandet av Revisionsplikten. Denna förändring kommer enligt uppsatsens mikroekonomiska modeller att leda till en minskad konsumtion av Revision och att priset på Revision sjunker. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka om Revisionsbranschen förberett sig på den teoretiska minskningen av Revision i och med avskaffandet av Revisionsplikten genom att sälja mer fristående rådgivning. Uppsatsen kommer att studera hur kostnadsrelationen mellan Revision och fristående rådgivning förändrats under 2004-2008. Uppsatsens referensram består av olika typer av mikroekonomiska modeller samt en beskrivning av relationsmarknadsföringens användbarhet för Revisionsbolagen. Uppsatsen har undersökt 927 st. mikroföretag som valts ut genom ett slumpmässigt systematiskt urval.

Syfte: Utifrån lagförslagen om åtgärder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen påverkas. Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav en kvantitativ metod där vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vårt syfte. I denna del ska framgå vilken metod har använts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att många företag kommer att skrämmas till att välja Revision, men den största delen företag är oberoende av förslagen. Oberoende av fråga tenderade svaren att se likadana ut.Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning är vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information då frivillig Revision gäller. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger läsaren en indikation på hur företagen resonerar kring de lagförslag om åtgärder mot skattefel som en utredning på uppdrag av regeringen har utfört..

Revision är en granskning av ett företag. I uppsatsen avser Revision granskningen av företagets finansiella information. Revision var lagstadgat i Sverige för samtliga aktiebolag till 2010 då Revisionsplikten togs bort för små aktiebolag. Det finns en rad olika åsikter om vilka effekter avskaffandet fick. Studien har för avsikt att undersöka hur inställningen till Revision hos fyra intressenter har ändrats sedan avskaffandet av Revisionsplikten.

SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagsläget, inför ett möjligt val av frivillig Revision?Ämne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:Revisionspliktens avskaffande, ekonomiförändring, relationsförändringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre gränser, var ett företag måste uppfylla minst två för att få lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som än så länge ligger som en proposition säger att från och med den 1 november 2010 ska företagen få välja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:Vårt syfte är att förklara hur aktiebolagen agerar i dagsläget, inför ett möjligt val till frivillig Revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagsläget inför valet om frivillig Revision har vi utfört en enkätundersökning.Slutsatser:Genom vår undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa på relationsförändring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som påverkar företagens relationsförändring är; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, ägare och omgivningens åsikter..

Rubrik: Oberoende Revision ? Etik och integritetProblem:Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige?Syfte:Att skapa förståelse för stora Revisionsbyråers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssäkringssystem för att upprätthålla sitt oberoende.Studiens utgångspunkter:Vi har valt att använda oss av både vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstående frågeställningar.Metod:Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella områden. Intervjuerna har skett både i form av personliga möten med respondenterna.Vi har valt att inte jämföra byråerna mot varandra utan se på de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssäkringssystem.Slutsatser:Våra huvudsakliga slutsatser är att de undersökta byråerna har varit duktiga att ta vara på de friheter som Revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssäkringssystem..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på Revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap.För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anställda i Karlstadområdet.De undersökta företagen upplever Revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning.

Trots att Sverige har infört slopad Revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan Revisionsplikt som använder sig av frivillig Revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig Revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell Revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell Revision.

SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat på ett behov av tydligare regler för Revision. För EU men även internationellt är införandet av Revisionsstandarder ett sätt att införa harmonisering och jämförbara regler inom Revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men används under benämningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes Revision i Sverige under vad som då kallades Revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien är att visa vad införandet av RS inneburit och hur det påverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det är mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lägga mer fokus på är RS 570.MetodVi har utgått från att först studera gällande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att behandla det pågående förenklingsarbetet inom redovisning och Revision för att undersöka hur detta påverkar redovisningskonsulter på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och tar sin form i en liten N-studie. Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter i Sverige och Danmark. Vidare har vi i arbetet använt en abduktiv ansats för att nå våra slutsatser. Litteraturgenomgång: Hur den danska och den svenska redovisnings- och Revisionsmarknaderna fungerar samt hur förenklingsarbetet har gått till, alternativt föreslås gå till, är utgångspunkten för uppsatsen.