Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om Revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av Revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och Revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun.

Revisionsplikt råder idag i Sverige för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. De stora redovisningsskandaler som uppdagats de senaste åren på finansmarknaderna, som t.ex. amerikanska Enron, har lett till nya och hårdare krav på Revision. Dessa hårdare krav har resulterat i högre kostnader för aktiebolagen, oavsett storlek, eftersom det tar längre tid för revisorn att utföra Revisionen. I små bolag saknas dock vanligtvis den intressekonflikt som finns mellan aktieägare och bolagsledning i stora bolag eftersom ägarna i små bolag ofta driver verksamheten själva.

Syftet med denna studie ä?r att undersö?ka hur infö?randet av den nya Revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö?rhåller sig till god redovisningssed och rättvisande bild..

Background: Sweden has, since 1983, had a statutory audit for all joint-stock companies. However, according to EG?s fourth corporation directive, member countries can decide on their own if this applies for small joint-stock companies. An investigation was launched in the fall of 2006 to form an opinion on the importance of the audit reporting by law and what an abolishment of this rule would mean for small joint-stock companies. Critics are claiming that the cost of audit for small companies is exceeding the cause in these micro companies.Audit is regulated by Swedish translation (RS) of International Standards on Auditing (ISA) and is to be applied in all companies comprised by the statutory audit.

Ett första och centralt steg för en revisor vid Revision är att samla in allmän information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för väsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en årsredovisning har för dess intressenter desto viktigare är det att den speglar verkligheten och ej döljer några oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebär att de inte får lämna uppgifter de fått reda på vid Revisionen vidare. Reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp Revisions- och rådgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken är det nödvändigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rådgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav på gemensam Revision för större bolag samt krav på byrårotation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida Grönbokens förslag är rätt väg att gå för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förändra Revisions- och rådgivningsbranschens marknadsstruktur.

Frågan om Revisionspliktens vara eller icke vara har sedan en tid tillbaka varit ett omdebatterat ämne i Sverige och i de övriga nordiska länderna. Enligt EG:s fjärde bolagsdirektiv är Revision ett krav i alla aktiebolag inom EU. Medlemsländerna har dock rätt att undanta mindre aktiebolag från kravet på att deras räkenskaper skall granskas av en kompetent yrkesman. De flesta medlemsländerna utnyttjar idag undantaget, men i Sverige har regeringen beslutat att ha kvar Revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv återupptog senast debatten, med ambitionen att avskaffa Revisionsplikten för de så kallade mikrobolagen.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av Revisionsberättelsen och Revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av Revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora Revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av Revisionsplikten. Studiens resultat visar att Revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga Revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder.

A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors..

SammanfattningDet finns ett flertal definitioner på vad Revision innebär. En av dessa är att Revision går ut på att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av Revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstår troligen ett förväntningsgap, när klienternas förväntningar sträcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller får göra.Målet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur revisorerna upplever förväntningsgapet, ur ett Revisions- och tjänstemarknadsföringsperspektiv. Vidare är avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan uppträda när revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemål.

Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse om varför små aktiebolag väljer att behålla revisorn trots att de inte behöver det. Forskningsfrågan blir då: Vad är de bakomliggande faktorerna till att företagaren väljer att behålla Revision? Metod: Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där den vetenskapliga ansatsen bygger på en deduktiv modell, vilket innebär att studien tar sin utgångspunkt i teorin för att sedan ställas mot den insamlande empirin. Empiriska data är av både primär och sekundär karaktär. Sekundär data har tillhandahållits av Bolagsverket medan primär data har samlats in via en enkätundersökning.

Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera är hur den nära förestående upphävningen av Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att påverka användandet av Revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera när Revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behålla eller sluta med Revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen väljer att sluta eller fortsätta med Revision, finns det något utom intressenters krav som påverkar detta? Kan tryggheten Revisionen ger, rådgivningen eller relationen ha någon betydelse i sammanhanget? Baserat på det vi kommer fram till hoppas vi kunna utläsa vilken typ av tjänster aktiebolagen kommer att efterfråga av Revisionsbyråerna i framtiden, detta visar hur Revisionsbyråerna kommer att måsta anpassa sitt utbud efter upphörandet av Revisionsplikten. Lagförslaget om slopad Revisionsplikt för små aktiebolag antas försiktigt räknat innebära en besparing på 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna välja vilka Revisionstjänster de behöver. Dessa 5,8 miljarder är en direkt förlust för Revisionsbyråerna. För att Revisionsbyråerna ska kunna behålla sina kunder och minska eventuella förluster är det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfråga.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades Revisionsplikten som innebär att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri Revision är öppen för privata aktiebolag som underskrider gränsvärdet. Lagen om frivillig Revision har påverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som själva yrket har förändrats och gått mer mot rådgivning. Därmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med Revision för att kunna visa värdet för småföretagare som påverkats av den nya lagen.Eftersom det råder okunskap om varför vissa småföretagare fortsätter att ha en revisor och andra inte är syftet med studien att undersöka detta samt få indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med Revisionen.

I denna uppsats har vi granskat de två yrkena rådgivare och revisor för att se vad yrkena innebär. Vi har använt oss av sekundärdata och på så sätt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan läst och analyserat rättfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesområde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trädde ikraft 2004 för finansiell rådgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge några effekter i form av fällande domar.

På grund av avskaffandet av Revisionsplikten som började gälla den 1 november år2010 kan idag små företag välja bort sin Revision. 250 000 av Sveriges företag är enligtlag berättigade att själva välja vilka revisorstjänster de är i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lån till små företag krävs det en säkerhet som speglarföretagens förmåga att betala kommande räntor och amorteringar. Säkerheten ligger igranskade Revisioner och när de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som använts är kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och Revisionsbyråer.Syftet med studien är att beskriva effekten av avskaffandet av Revisionsplikten påbankers utlåningsprocess till mindre företag.Frågeställning:?Är bankerna villiga att bevilja utlåning av krediter till små företag utan revisor??Finns det någon information som kan ersätta reviderade räkenskaper??Har långa relationer någon påverkan på bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser Revisionsbyråerna på avskaffandet av Revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna är villiga att bevilja kredit till företag utan Revision. Dock krävsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags återbetalningsförmåga.