Ett sannolikt avskaffande av Revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas Revisionsplikt. För dessa företag kommerRevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och Revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förRevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, Revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget.

Syfte: Uppsatsens syfte är att, utifrån ett trovärdighetsperspektiv, studera om det är att föredra att anlita sakkunniga biträden från externa Revisionsbyråer eller från kommunala Revisionskontor. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förståelse för ämnet för att sedan använda denna kunskap som underlag för vår empiriska undersökning. Således har vi valt ett deduktivt angreppssätt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna få en djupare förståelse för ämnet samt få möjlighet att analysera under arbetets gång.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet består av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjälp av dessa intervjuer velat ta reda på hur olika sakkunniga biträden ser på sin kompetens och sitt oberoende.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som påverkar Revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift är att granska ett företags årsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god Revisionssed. Ett företags intressenter har det främsta intresset av Revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förväntningsgap uppstår då ett företags intressenter inte har tillräckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begränsningar och uppgifter.Eftersom det är sedan länge forskat att det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter är, vill vi vidare studera det utifrån allmänheten och de övriga användarnas perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka förväntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förväntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker också om ettförväntningsgap existerar mellan Revisionsbyråer och deras anställda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie där godkända och auktoriserade revisorer påKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundläggande teorier om revisorsyrket ochRevisionen i helhet. Där presenteras teorier om: Revision, revisors roller, revisorsansvarförväntningsgap och om lagstiftning som styr Revisionen.Förväntningsgapet äger rum när beställare av Revision har en annan uppfattning än revisornom vad Revisionen innebär, dess räckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förväntningsgapet är kommunikation ett viktigt instrument.

Ingen sammanfattning krävdes i denna uppsats..

I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om Revision. Under åren har reglerna utvecklats till dagens Revisionsplikt. Sverige är idag ett av de få EU-länder som har kvar Revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har väckt frågan om ett framtida slopande av Revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gång har ett delbetänkande kommit. Slutbetänkandet från utredningen beräknasatt komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.Revisionen kan innebära en betydande kostnad för små aktiebolag.

The aim of this Master's thesis is to compare the 6th and the 7th editions of the classification scheme of the Swedish classification system (SAB) to reveal which principles are used concerning the development of this system during the period 1985-1997. Guiding questions are: What kind of changes has been conducted? How do these changes relate to development of other general classification schemes and to theories concerning Revision work? The results of the analysis show that possibilities to use synthesis have increased by an extension of use of geographic and chronological subdivisions. The classification scheme has also been easier to use by elimination of parallel subdivisions and regularization of the scheme. To maintain stability Revision is performed on selected subclasses.

Inom EU pågår ett arbete som syftar till att åstadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rådet är det nödvändigt att med kraftfulla och gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och därigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för Revision och redovisning är särskilt betungande för små och medelstora företag. Av EG-rättens fjärde bolagsdirektiv framgår att alla bolag som huvudregel ska genomgå Revision.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll de förtroendevalda revisorerna fyller i den kommunala Revisionen. Metod: Studien baseras på sex kvalitativa fallstudier genomförda i ett urval skånska kommuner, vilka kompletteras med tre expertintervjuer. Studiens empiriska material består av primärdata som insamlats genom personliga intervjuer med respondenter med stor erfarenhet av kommunal Revision och speciellt förtroendevalda revisorers arbete. Respondenterna består av dels förtroendevalda revisorer och dels experter inom området. Under studiens gång har sex större områden framkommit, vilka används för att strukturera upp studiens empiriska material.

Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse om varför små aktiebolag väljer att behålla revisorn trots att de inte behöver det. Forskningsfrågan blir då: Vad är de bakomliggande faktorerna till att företagaren väljer att behålla Revision? Metod: Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där den vetenskapliga ansatsen bygger på en deduktiv modell, vilket innebär att studien tar sin utgångspunkt i teorin för att sedan ställas mot den insamlande empirin. Empiriska data är av både primär och sekundär karaktär. Sekundär data har tillhandahållits av Bolagsverket medan primär data har samlats in via en enkätundersökning.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom Revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god Revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

Revision har funnits sedan decennier tillbaka och dess utveckling och betydelse har ständigt ökat. Revisionens huvudsakliga syfte är att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information. På senare år har det uppdagats flertalet skandaler där det tydligt framgått att företagens intressenter och företaget de själva har förväntningar på revisorn som inte överensstämmer med vad som är revisorernas uppgifter. Detta fenomen benämns som ett förväntningsgap som uppstår mellan revisor, kund och intressenter.Vi har valt att i denna uppsats lägga fokus på förväntningsgapet mellan revisor och kund. Syftet i vår uppsats är att redogöra vad det är revisorn gör samt vad kunderna förväntar sig av sin revisor.

Rättssäkerheten blir idag allt viktigare och mer framträdande. I vår uppsats har vi valt att se hur rättssäkerheten efterföljs vid Revision. Vi har också valt att titta på vilka skyldigheter den reviderade samt Skatteverket har vid en Revision. Ett problem för Skatteverket är de långa handläggningstiderna. Detta är något som kritiserats både av de skattskyldiga samt av sakkunniga på området.När ett företag blir taxeringsreviderat kan det ifrågasättas om detta sker på ett rättssäkert sätt.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för Revisionsbyråernas externa tjänster och Revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag.

Slopandet av Revisionsplikten har lett till att små bolag står mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med Revision påverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att få en djupgående förståelse för vilka faktorer som påverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag. Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer ägarna i både etablerade och nyetablerade anser påverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram är baserad på agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen.