SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur påverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.

Den fria rörligheten för personer är en grundläggande rättighet för medborgare inom EU, men fortfarande finns stora rättsliga och praktiska hinder. För en revisor som vill arbeta i ett annat EU-land krävs att hans eller hennes högre revisorsexamen erkänns av värdlandet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl den fria rörligheten för revisorer fungerar samt identifiera eventuella hinder. För att uppfylla syftet genomförs en kartläggning av hur erkännandeprocessen ser ut i samtliga medlemsländer. Kartläggningen är baserad på tio variabler som härletts ur direktiv 89/48/EEG.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

Sammanfattning:Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s.

Title: A hosting service for software development projects that use the Git revision control system. To learn using tools to make software development more effective should be self-evident at a high level institution as the competitive industry races on. The absence of directives for programming students in Sweden to use source code management (SCM) was the basis for this report. The report describing the developing of a hosting service for software development to use SCM of Git, which includes a web application, storage, API and authentication of students. The project resulted in a hosting service and a smaller survey of how the today Swedish students using habits of SCM during their studies..

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Titel: Revisorsprofessionens bedömningar ? En studie om hur den svenska revisorskåren bedömer och arbetar med omständigheter som kan orsaka oegentligheterBakgrund och problemdiskussion: Revisorer tillhör en profession och har fått en betydande roll då det råder informationsasymmetri mellan ägare och förvaltare av kapital. När företagsskandaler har inträffat har ofta revisorerna i företagen hamnat i fokus eftersom de inte ansets ha lyckats genomföra sitt granskningsuppdrag. Vid en revision kan ett objekt anses vara mer eller mindre viktigt att granska och vid en revision kan bedömningen ske på två skilda sätt. Revisorn kan antingen förlitar sig på tillgänglig programvara eller göra egna bedömningar av vad som ska granskas.Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om svenska revisorer gör enhetliga bedömningar, av omständigheter som kan orsaka oegentligheter, med tanke på att de tillhör en profession eller om bedömningar och arbetssättet skiljer sig åt med hänseende till revisorers erfarenhet och/eller byråtillhörighet.Metod: Studien har använt en deduktiv ansats vilket innebär att vi utgått från tidigare forskning för att generera hypoteser som sedan testats empirisk.

Ett flertal revisionsskandaler runt om i världen har skakat revisionsbranschen de senaste åren. Detta har medfört hårdare reglering för revision, både i Sverige och runt om i världen. Även affärsmarknaden har globaliserats och vuxit med stor kraft under den senaste tiden, vilket medförde behov av harmonisering av regleringen på revisionsområdet. Detta resulterade i International Standards on Auditing (ISA) som är de generella riktlinjerna för revision inom EU. 2004 implementerade Sverige Revisionsstandard i Sverige (RS), vilken var i överrensstämmelse med ISA.

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs.

Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, främst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, både positiva och negativa. Det sågs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes också oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka när en revisor inte längre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en påverkan på den redovisade skatten, och de kan vara både avsiktliga och oavsiktliga.

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen.

SammanfattningTitel: ?Lurad? av ett erbjudande ? en empirisk studie om prissättning och kundens beteendemönsterNivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi: MarknadsföringFörfattare: Adam Naenfeldt & Mattias SöderströmHandledare: Jonas KågströmDatum: Juni 2013Syfte: Syftet med examensarbetet var att analysera konsumenters beteende. Hjälpverktyget vid genomförandet var att använda oss av teorin, Option Framing. Delsyftet var att undersöka nuvarande prissättningsmodell inom revisions- och redovisningsbranschen.Metod: Studien innehåller två delar, en kvantitativ del och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen var utgångspunkten tidigare forskning och med hjälp av den tidigare forskningen utformades två enkäter.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i små aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste åren. Debatterna har sin grund i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv som tillåter länderna att undanta de små och medelstora företagen från revisionsplikten. Många av Europas länder har valt att utnyttja regeln och idag är det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas åsikter är de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mängden. Syftet med den här rapporten är därför att föra fram redovisningskonsulternas åsikter när det gäller revisionsplikten i de små aktiebolagen. För att få svar på syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och därefter jämfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts på området..