Titel: Revisorers arbetsuppgifter ? En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förväntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (Mälardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (Mälardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 träder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för små aktiebolag. När ramverket runt revisorerna förändras måste de anpassa sig för att bli så effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagsläget ett system där mindre aktiebolag inte behöver revidera sina räkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregångsland till Sverige.

En revisor har en mängd lagar och rekommendationer att ta hänsyn till i sitt arbete. När ytterligare en lag, anmälningsplikten, kom år 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmälningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillåtelse att vända sig till en åklagare, vilket nu är en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Anmälningsplikten kom alltså att ställas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svårt för revisorerna att få fram den information som krävs för att en bra revision ska kunna genomföras.

Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter.Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering.

BakgrundDen globala marknaden och resursanvändningen ger både direkta och indirekta, positiva och negativa effekter.Oavsett deltagande i marknadssystem kan påverkan av externa effekter som uppstår på grund av ofullständigaekonomiska definitioner, värderingar och tillämpningar vara påtaglig. Växthuseffekten är ett viktigt ochrepresentativt exempel på externa effekter att studera. Människan håller i ökande grad på att massivt utöka denlilla balans och lagom mängd växthusgas som utgör förutsättning för liv här på jorden. Denna extraväxthuseffekt kan sättas i samband med människans allt fler och allt mer energikrävande aktiviteter som ökarmed befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter.Problem och SyfteUtgångspunkten i problemformuleringen är att oönskade externa effekter uppstår på grund av brister iekonomisk hantering av resurser. Följande två frågor formulerades:? Var finns den felande länken, orsakerna, till externa effekter?? Går det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera extern redovisning?Ambitionen i uppsatsen är att diskutera den felande länken mellan ekonomisk definition, värdering, tillämpningoch externa effekter som gör att en mänskligt skapad växthuseffekt kan uppstå.

Syftet med uppsatsen var att utvärdera varför företag väljer respektive inte väljer att i sin externa redovisning visa de risker de utsätts för. Uppsatsen har koncentrerats till den redovisning av risk som sker i förvaltningsberättelse och i noter och undersöker endast börsnoterade bolag i branscherna industri och IT.Vår teori består av egen modell som byggts upp med influenser från den institutionella teorin. Teorin består av tio faktorer som kan påverka valet av att redovisa sin risk eller ej.Undersökningen har genomförts med en e-mailbaserad surveyundersökning. Genom det empiriska resultatet vi erhöll försökte vi att urskilja tendenser till valet av att redovisa sin risk eller ej. På grund av att vi försökt att påvisa tendenser, och ej förklara samband hos företagen, valde vi att arbeta utifrån en signifikansnivå på 5 %.För de hypoteser som testades genom Fisher's exakta test var det endast en hypotes som visade att signifikant samband fanns.

Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar.

In the year of 2005 the international standard IAS 40 came in to use in Sweden, this lead to an opportunity for the corporations to choose either to evaluate their investment properties according to the historical cost accounting principal. The model contains the obtaining price with reduction for the planned writing off. The alternative that IAS40 offers is the fairvalue principal, which evaluate the investment properties by consideration of the income versus outcome and surrounding factors for every accounting periodSince the fairvalue is buildt on numbers the corporations them self choose what to publish and for how long the value depreciation should be lasting before it should be taken up as an unrealized value change in the reporting material. This means that there is a big chance that the evaluation can be distortedSince we just recently have had strong cyclical variation and are on our way from an excess boom into a weak economic climate, this will be the first study performed about fair value in a weak economic climate since the adoption of IAS40.The purpose of the essay is to find out how well the booked value of investment properties owned by corporations listed on the Swedish stock market accord with the fairvalue that the market and the Swedish property index indicates on. To be able to test this connection we gathered information from the corporation?s annual reports which we compiled to see how the market comprehends.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervärdeskatt, så kallad moms. År 1994, året innan Sveriges inträde i EU, infördes Mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rätt. Mervärdesskatten är alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgående moms och ingående moms till Skatteverket. Många företag bedriver blandad verksamhet, det vill säga både momsfri och momspliktig verksamhet som berättigar till avdrags- eller återbetalningsrätt av mervärdesskatten.

Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år.

Relationsmarknadsföring används allt mer av revisorer för att behålla klienter. Eftersom relationsmarknadsföring kan leda till vänskap och eftersom vänskap försvårar revisorns oberoende kan detta påverka hur revisorsyrket uppfattas. För bland annat kreditgivare är det viktigt att redovisningen fått en opartisk granskning och om inte ett oberoende föreligger kan detta potentiellt bli ett problem. Syftet med denna studie var att se om kreditgivare tror att revisorernas relationsmarknadsföring kan resultera i ett uppfattat försvagat oberoende. I den teoretiska referensramen tas olika teorier upp som hänger ihop med revision.

Ett förväntningsgap uppstår då revisorn och revisionens användare har olika uppfattningar om vad som kan förväntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur debatten kring förväntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras på artiklar och debattinlägg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som är revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det är i denna tidsskrift som professionen själv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit på området i just Balans är skrivet på 1970-talet och sträcker sig fram till den period då denna uppsats skrevs.

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor. Den information som samlats in har analyseras och tolkats med hjälp av de teorier vi anser vara relevanta i ämnet, bl.a.

The number of women in Swedish firms of accountant is not lower then the number of men, but when we compared the number of chartered auditors, the number of women are low compared to men. This is connected to the public debate that is mainly emphasising that there are no differences between men and women and therefore the sexes should be treated equal. The method used is a qualitative study and the primary data was collected through interviews. The respondents consist of members, women as well as men, from eighteen auditors in Malmö and Kristianstad. The result shows that both male and female characters are needed in the work on the firm of accountants.

Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar.