Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har använts i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende.

Förändringar av strategi kan också leda till ett behov av förändring av personalen, i termer av förändrat beteende. Detta är en av de utgångspunkter som denna undersökning tar. En annan utgångspunkt är den kognitiva vetenskapens forskning kring människans motiv bakom hennes handlande, samt svårigheter med att bryta invanda mönster. Detta tillsammans med företagsledningens önskan om konstant kompetensutveckling av personalen har resulterat i en undersökning som söker svar på huruvida det är möjligt att genom incitament förändra organisationer och dess medlemmars beteende på ett effektivt sätt. Argyris och Schöns teori kring ?double loop learning? kopplas samman med klassiska motivationsteorier, och baserat på kvalitativ datainsamling på två fallföretag undersöks huruvida denna koppling står att finna i praktiken.

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews.

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar.

This essay examines the Swedish party Miljöpartiet de Gröna and their election campaign 2006. Focus is set on the local organisations in the region of Skåne by examining how they have carried through their campaigns as well as if they have experienced any obstacles in their campaign work. The primary research aim is to give a theoretical contribution as well as an increased knowledge of the local organisations work in the election campaign.Mainly this is a qualitative examination that revolves around the experiences of the organisation members. The material has been collected by interviews and a question survey. For analyse a concept device that correspond with campaign work- and election theory through a partly rational point of view has been constructed.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden..

Hur kan då domstolen påverka den institutionella balansen? Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur domstolen kan påverka den institutionella balansen och identifiera och diskutera eventuella problemområden relaterat till detta, samt se om det går att förklara domstolens handlande med hjälp av mina valda teorier.Den institutionella balansen, tanken om att en institution inte ska inkräkta på en annans av fördragen tilldelade maktområde, ska övervakas av EG-domstolen. I och med att domstolen samtidigt har tolkningsrätt i förhållande till fördragen innebär detta att den samtidigt kan övervaka och förändra balansen i de situationer där den finner den vara ojämn eller på annat sätt felaktig. Genom att titta på fem domar mellan 1980 och 1997 har jag fastställt några av de förändringar domstolen har gjort i förhållandet mellan institutionerna. Med hjälp av en kombination av neofunktionalism och integration through law-teori har jag sedan kunnat beskriva hur domstolen har kunnat agera så aktivistiskt som den i vissa fall har gjort, samt identifiera några problemområden som kan uppstå i sammanhanget..

Sambandsexponering av produkter handlar om att placera kompletterande varor tillsammans för att uppmuntra kunder till att göra kompletterande köp. En av svenskarna uppskattad matkategori som består av många kompletterande produkter är texmex. Detta har lett till att ICA-butiker har börjat placera kylar med kompletterande tillbehör i sina texmex -avdelningar. Därför har vi i vår uppsats valt att studera hur butiker inom dagligvaruhandeln arbetar med exponering av kompletterande produkter. Vidare vill vi undersöka kundernas respons till detta och om uppfattningarna korrelerar med butikernas bakomliggande tankar.

Två yttre markörer som finns med i ungdomskulturen idag är keps och slöja. De diskuteras ständigt i skolorna, då de väcker starka känslor hos många. De är en del av ungdomarnas kultur och identitet. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka 10 verksamma lärares värderingar och attityder till slöja och keps på högstadiet och gymnasieskolan. Uppsatsen bygger på 10 intervjuer som sedan diskuteras och analyseras. Trots ordningsregler i skolan om huvudbonader och ytterplagg, är lärarna inte konsekventa i sitt handlande, om hur strikt ordningsreglerna skall följas.

 Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden.Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008.Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt en jourhemsplacering påverkar ungdomars självbild. I studien har en teori gällande avvikelse använts, samt symbolisk interaktionism. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som typ av datainsamling och resultatet visar att det sociala sammanhanget är av stor betydelse i ungdomars skapande av sin självbild. Ungdomarna i studien upplever känslor av avvikelse och de upplever att en jourhemsplacering bryter mot den sociala normen som finns i samhället idag. Denna avvikelse upplevs på olika sätt och i olika hög grad beroende på hur deras erfarenheter av jourhemsplaceringen ser ut.

Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman.

Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.   Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna är nöjda med hur denna kommunikation tillämpas. Även synen på ärlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan ärlighet och god intern kommunikation. Det jag också vill få ut av undersökningen är om teoretikerna och informanterna, med fokusering på arbetstagarna, upplever en gemensam syn på vad god intern kommunikation innefattar och om synen på ärlighet överensstämmer med varandra. Kort kommer jag också jämföra uppfattningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.Frågeställningarna:? Vad är god intern kommunikation, vad är ärlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete på god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i så fall hur är ärlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete från Göteborg, Norra Hisingen.