InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, 15 hpÄmne: Svenska sprĂ„ketTermin: HT 2014Handledare: Peter Andersson.

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehÄllsanalys av presidentvalfilmer frÄn valet 2012. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse kring hur de tvÄ partierna anvÀnder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella vÀljare med hjÀlp av reklamfilmer. Med utgÄngspunkt i teorin om semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam sÄ analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som anvÀnds i valfilmerna. Resultaten Àr liknande varandra och bÄde Demokraterna och Republikanerna har valt att anvÀnda sig av negativ reklam dÀr de smutskaster motstÄndaren och dÀr de anvÀnder sig av pathos som den mest genomgÄende appellformen i filmerna. Generellt sett sÄ skiljer sig inte de tvÄ olika partiernas sÀtt att kommunicera.

Föreliggande studie syftar till att utifrÄn retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgrÀnsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgÄngspunkt i teoretiska antaganden som gör gÀllande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden Àr kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer vid tvÄ tillfÀllen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som nÀrmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnÀr, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igÄng en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer Àn ett liknande arbetssÀtt inom ett annat arbetsomrÄde? Jag syftar pÄ konst kontra journalistik. Jag syftar pÄ att det Àr acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men nÀr en konstnÀr gör det, dÄ blir det rubriker.KonstnÀren Anna Odell satte 2009 igÄng en diskussion som frÀmst kom att handla om vad man fÄr, och vad man inte fÄr göra i egenskap av konstnÀr, alltsÄ den konstnÀrliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en sjÀlvupplevd psykos pÄ Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmÀrksamma psykiatrins arbetsmetoder och bÀdda för en diskussion om hur psykiatrins tvÄngsomhÀndertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats Àr att undersöka dem.

In this study the book talk is examined as a communicative act with a purpose to convince according to an under-lying intention to promote reading. I follow the book talk?s way from an idea of the book talker (and the library) to the reception of the audience, with the aim to understand how to talk about books in an engaging manner. More specifically, the rhetorical situation and the purpose of a book talk, the performance and the means to arouse and retain interest in the book talk as a speech and in the books themselves are examined and the impact of the book talk on the audience.The empirical material consists of observations of two different book talks (both directed to children) and interviews with the two different book talking librarians and a few of the children from the audiences to both book talks. The theoretical framework consists of rhetorical theories from both antique and modern times and I perform a rhetorical analysis of both book talks.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn sex olika lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrÄn retorikens grundtankar, med lÀroplanens mÄl om anpassning till situation och mottagare som en grundlÀggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utstrÀckning Àmnet retorik behandlas i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan.De olika lÀroböckerna Àr riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men mÄlen som finns i lÀroplanen Àr desamma för alla program. Eftersom lÀroplanen stÀller krav pÄ anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krÀvs det att eleverna fÄr lÀra sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.

Denna uppsats avser att analysera bokomslagens retoriska argumentation. Genom att studera vilka argument som förekommer pĂ„ omslagen, Ă€r arbetets syfte att undersöka hur en potentiell lĂ€sare lockas till att köpa just den boken. Totalt tolv titlar, sex frĂ„n Albert Bonniers förlag och sex frĂ„n Norstedts, utgör analysmaterialet. Detta analyseras med hjĂ€lp av en hermeneutisk retorisk metod, tillsammans med teorier frĂ„n den klassiska sĂ„vĂ€l som den visuella retoriken. Även litteraturvetenskaplig teori rörande bokomslagets uppbyggnad anvĂ€nds.

För första gÄngen nÄgonsin arrangerar Sverige Är 2005 ett möte för lÀnder som ingÄr i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgÄngspunkt i detta fokuserar uppsatsen pÄ hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstÄs, och pÄ möjligheterna för Sverige att stÄ neutral i hÀndelse av krig.Studien utgÄr frÄn utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om sÀkerhetspolitik under Är 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjÀlp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förÀndrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska sÀkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser frÄn att Sverige Àr ett litet land med begrÀnsat inflytande i den internationella politiken. Hon mÄlar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige Àr i behov av sÀkerhetspolitiskt samarbete.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Denna reflekterande text innehÄller teorier och arbetsmetoder jag anvÀnt mig av för att kunna skriva en ironisk sÄngtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mÄl samt förklarar begrepp och teorier som anvÀnts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (HÀgg, 1998) (HÀgg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstÄtt under arbetets gÄng och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges Àven kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sÄngtext, att fÄ en musikkompositör att förstÄ min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gÄtt tillvÀga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion dÀr jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gÄng och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen Àr att ironi skapas med hjÀlp av att författaren lÀmnar ledtrÄdar i texten, kÀnslan av konflikt kan skapas med hjÀlp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation Àr en av nycklarna till att delge utomstÄende en vision..

Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rÀtta trÀdet för platsen..

Lokal politik har en viktig roll i samhÀllet och dess faktakonstruktion kan ha en pÄverkan pÄ individen. Lokalpolitikern konstruerar i sina anföranden beskrivningar av verkligheten som görs trovÀrdiga genom retoriskt arbete. Arbetet anvÀnder en diskurspsykologisk metod för att undersöka kommunpolitikers anförande i debatten rörande kommunens styrdokument, Inriktning, verksamhet och ekonomi (förkortat IVE) för Ären 2015 till 2018. Studien kommer fram till att problem och lösningar görs till fakta genom anvÀndandet av offensiv och defensiv retorik. I konstruerandet av problemet finns ocksÄ ett konstruerande av en politisk motstÄndare som föranlett problemet.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjÀrnor i guiden drar nytta av sin ?stjÀrnstatus? i sina presentationer av restaurangerna pÄ respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna Àr visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sÀgs, bÄde genom text och bild, pÄ respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frÄgestÀllningar jag hade och dÀrmed Àven mot de kriterier Michelinguiden anvÀnder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjÀrnstatus? ? men pÄ lite olika sÀtt. Vissa vÀljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

Det sublima Àr en övervÀldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och fÄr det att framstÄ som försvinnande litet. Det beskrivs som en kÀnsla mellan lust och skrÀck.Exempel pÄ fenomen som ofta fÄtt symbolisera det sublima Àr hotfulla berg och tornande Äskmoln.Begreppet har genom historien frÀmst blivit aktuellt i tider av stor förÀndring, samhÀllelig och religiös omstörtning; tider dÄ mÀnniskor söker trygghet i en upplevelse av nÄgot större Àn jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet hÀrstammar frÄn antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, dÄ det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet pÄkonstnÀrer som förknippas med begreppet Àr Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en förelÀsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skrÀck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om nÄgot liknande och blev helt tagen: de hÀr upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om tvÄ saker: dels ett begrepp för att beskriva nÄgot annat Àn fulhet och skönhet i konst.