Marcus Willén vill med titeln pÄ sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterÀra metod. UtifrÄn novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos tvÄ övergripande teman han valt att benÀmna som ?Ordet? och ?Konsten?. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frÄgor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten.I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren Äterkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, vÀsterbottniska odyssé vill jag i den hÀr uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition.Olof Helmersson ÄtervÀnder till VÀsterbotten med ett uppdrag.

Examensarbetet har bestÄtt i att utforma en informativ konstrunda. Konstrundan innehÄller information om de offentliga konstverk som finns i Eskilstunas centrum. Syftet Àr sÄledes att informera allmÀnheten om konsten de möter i sin vardag och att skapa ett intresse och förstÄelse för den offentliga konsten. Uppdragsgivare Àr Eskilstuna TuristbyrÄ.Jag har genom litteraturstudier, brevkontakt med kommunen, samtal med konstnÀrer och undersökningar pÄ Internet sökt information om verken och konstnÀrerna och sedan författat informativa texter om 17 skulpturer i centrala Eskilstuna. Dessa texter bildar tillsammans med en karta en konstrunda.Konstrundan Àr inte helt fÀrdig att anvÀndas av allmÀnheten.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjÀrnor i guiden drar nytta av sin ?stjÀrnstatus? i sina presentationer av restaurangerna pÄ respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna Àr visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sÀgs, bÄde genom text och bild, pÄ respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frÄgestÀllningar jag hade och dÀrmed Àven mot de kriterier Michelinguiden anvÀnder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjÀrnstatus? ? men pÄ lite olika sÀtt. Vissa vÀljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Skapandet av konst kan ses som en social process dÀr flera personer, utöver konstnÀren, pÄ olika sÀtt pÄverkar processen och konsten. Media, journalister och konstkritiker Àr exempel pÄ personer som ingÄr i den sociala process i vilken konst skapas, och pÄverkar i sin tur allmÀnhetens uppfattning om konsten sÄvÀl som konstnÀren som yrkesperson. Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie vars syfte var att utifrÄn kritisk diskursanalys undersöka hur konstnÀrsrollen portrÀtteras i media. Fallet som undersöks Àr den debatt som uppstod i media kring Anna Odells examensarbete för Konstfack Är 2009. Uppsatsen undersöker hur Anna Odell framstÀlldes som konstnÀr i ett antal artiklar publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, vilka aspekter debatten fokuserade pÄ, vilka som tog stÀllning i debatten samt hur konstnÀren som yrkesperson framstÀlldes.

Uppsatsen utgÄr frÄn politisk kommunikation och syftet Àr att exponera politikernas strÀvan att styra vÀljarnas Äsikter. Eftersom Sverigedemokraterna Àr nya i riksdagen blev de uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att pÄverka vÀljarnas Äsikter genom retorik och politiska texter Àr intressanta dÀrför att de, pÄ ett subtilt sÀtt, kan övertala vÀljarna genom rÀtt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vÄr problemformulering Àr: PÄ vilket sÀtt anvÀnder Sverigedemokraterna retorik i frÄgorna invandring och Älderdom för att nÄ ut med sina politiska Äsikter?Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

En uppsats som kritiskt granskar och analyserar den visuella gestaltningen i tvÄ dokumentÀrfilmer. Huvudtemat i filmerna Àr global uppvÀrmning och konsekvenserna av detta. Uppsatsens syfte Àr att undersöka den visuella gestaltningen av den miljödebatt som filmerna Àr en del i och genom detta belysa frÄgor som berör visuell kultur och popularisering av vetenskap..

Personligt varumÀrke.

Det har aldrig varit sÄ lÀtt att uttrycka sin Äsikt och samtidigt sÄ svÄrt att faktiskt göra sin röst hörd som det Àr idag. För att nÄ ut med sin Äsikt mÄste man uttrycka sig pÄ rÀtt sÀtt och i rÀtt forum. Den hÀr uppsatsen granskar hur man kan pÄverka en samhÀllsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnÄ en förÀndring som kommer frÄn publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att pÄverka jÀmstÀlldhet inom svenskt nÀringsliv. Analysen ÄskÄdliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jÀmstÀllt nÀringsliv med utgÄngspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders.

En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Advertising is something that we get in touch with on a daily basis and more or less everywhere. Advertising is used in different mediums, such as magazines, television, radio, internet, cellphones et.c. The aim of the present study is to find out if there are any recurrent dissimilarities how advertising is constructed among the mediums regarding rhetorical and semiotical theories. Two different mediums have been chosen for a comparison, printed advertisments versus internetbanners. The study has been based on a total of ten qualitative image analyses.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, NorrlÀndska and SkÄnska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu?s theory of Field and Habitus.

Studien utvĂ€rderar tv-programmet Tungan rĂ€tt i mun, som Ă€r ett retorikprogram för mĂ„lgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att anvĂ€ndas som lĂ€randematerial i svenska grundskolor dĂ„ Ă€mnet retorik ska bli mer framtrĂ€dande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkĂ€tundersökning av sammanlagt 84 barn pĂ„ tvĂ„ mellanstadiefritidsgĂ„rdar; i Stockholm och pĂ„ Öland. Barnen delades in i tvĂ„ lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkĂ€ten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkĂ€t. Denna enkĂ€t bestod av fyra frĂ„gor med öppna svar som rĂ€ttades inför analysen med hjĂ€lp av ett rĂ€ttningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet.Syftet med utvĂ€rderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de fĂ„r av programledaren Elaine EksvĂ€rd, legitimerad retorikkonsult.

Titel: Konsten att etablera ett förtroende med vÀrldens snabbaste kommunikationsmedel- En studie om hur förtroendet för en webbsida pÄverkas av fÀrgFörfattare: Ellinor Eriksson & Jessica Lindbom JÀmtingUppdragsgivare: FavontKurs: Examenarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Monika UnanderAntal ord: 17809Syfte: Att undersöka vad som formar studenters förtroende för en hemsida med fördjupning i fÀrgens pÄverkan.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: 18 samtalsintervjuer med studenter pÄ Göteborgs UniversitetHuvudresultat: VÄrt resultat visar att mÄlgruppen fÄr förtroende för en organisations hemsida nÀr organisationen kommunicera Àrligt och transparent. Hemsidan ska Àven vara estetiskt tilltalande, dÀr fÀrgvalet visade sig ha pÄverkan för huruvida mÄlgruppen etablerar förtroende eller inte. De nyanser som anses mest förtroendeingivande Àr blÄ och grön. Ljusstyrkan hos en fÀrg som ger mest förtroende Àr mörka och ljusa fÀrger.

Med utgÄngspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildsprÄket i opionsjournalistiska texter som behandlar frÄgan om individualiserad förÀldraförsÀkring. DÀrtill anlÀggs med hjÀlp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna Àr könade och/eller reproducerar det binÀra könstÀnkandet. Materialet Àr hÀmtat frÄn DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .