Det hÀr Àr en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstÄ nytÀnkande, mÀnskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrÄn temat det nya, som i ny förstÄelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lÀra om och förmÄgan att förstÄ tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstÄs i relation till nÄgra kÀnda och betydelsefulla fysiska teorier och tankar frÄn Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med GÀrdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förstÄelse av skapandet av nya idéer.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur en lokal detaljist kan bygga upp och stÀrka sitt varumÀrke i dagens konkurrens.Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. PrimÀrdata samlats in genom tvÄ intervjuer med Àgarna till tvÄ lokala butiker och tvÄ fokusgrupper bestÄende av sju personer i vardera, en grupp bestÄende av kvinnor och en grupp bestÄende av mÀn. FortsÀttningsvis har detta resultatunderlag hjÀlpt oss att komma fram till vÄra slutsatser.Vi har under arbetets gÄng kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har Àven fÄtt förstÄelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvÀrdering och egna rekommendationer för de bÄda detaljisterna.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen Àr att undersöka hur politiker anvÀnder berÀttelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat pÄ narrativer Àr hÄllbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats Àr insamlade debattartiklar och uttalanden dÀr Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig pÄ Àr den retoriska pedagogiken utifrÄn Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet pÄ pedagogik. Dessutom anvÀnds psykologiteorier om narrativens funktion för mÀnniskans förstÄelse.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa faktorer bakom unikt vÀrdeskapande, nÀr aktörernas erbjudande konvergerar. Vi har valt att utveckla ett teoretiskt ramverk utifrÄn de teorier som vi tycker bÀst kan anvÀndas för att förklara vÀrdeskapande. Ramverket ligger sedan till grund för den empiriska undersökning som gjorts. Intervjuer har genomförts med fyra wellpapptillverkare som agerar pÄ den skÄnska marknaden samt med ett antal grossister. Vid en jÀmförelse mellan vÄrt teoretiska ramverk och den insamlade empirin (pattern matching) har vi kunnat konstatera vilka tillgÄngar som Àr mest betydelsefulla i egenskap av unika vÀrdeskapare.

Denna undersökning stÀller sig frÄgan huruvida skolans bildundervisning behövs eller inte? Detta görs genom att inventera och diskutera tre stycken argument som bestrider bildÀmnets marginalisering, och dÀrigenom försvara bildundervisningens plats i skolan. Arbetet har sin uppkomst i ett politiskt beslut, vilket föranledde en ekonomisk försÀmring för VÀsterÄs Konstskola. Undersökningens didaktiska syfte Àr att synliggöra ungdomars relation till den visuella kulturen, och pÄ vilket sÀtt den kan kopplas till dagens bildundervisning.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks den visuella retorikens kraft. Genom blickar, poser visas bilder betydelsebÀrande funktioner och hur ett budskap kan förmedlas.

Mitt kandidatarbete Àr en teknikstudie dÀr jag grottat ner mig i keramikens geologiska ursprung. I arbetet har jag utgÄtt ifrÄn magmatiska och metamorfa bergarter som granit och gnejs. De innehÄller kvarts, fÀltspat och glimmer i perfekta proportioner för att redan vara fÀrdiga keramiska glasyrer. Jag har sedan provat att tillsÀtta lermineralet kaolin för att göra egna stengodsleror utifrÄn tvÄ Àldre recept pÄ parian och porslin. Genom att sjÀlv krossa och mala sten vill jag synliggöra alla moment som kan ingÄ i framstÀllningen av lera samt medvetandegöra den fysiska nÀrheten till materialet..

ABSTRACT System development has become more and more concentrated on development for the Web and this has resulted in larger target groups. It will most surely continue to be so considering that the Web will be the infrastructure of business and services in the future. A big target group involves that the owner of a system can earn a lot of money from the paying users, but that assumes that the system can meet user needs. If a system on the Web does not satisfy the user?s demands then they will use the competitor?s system instead because it is only a mouse-click away.

Bakgrund:Fusioner Àr en viktig del i sÄvÀl hela ekonomins utveckling som branschers och företags utveckling. Intresset för fusioner Àr stort bÄde bland konsulter, forskare och massmedia i form av radio/TV och affÀrspress. Samtalen eller diskursen kring fusioner som massmedia och sÀrkilt affÀrspressjournalisterna för skulle kunna bidra till att pÄverka företag att handla pÄ ett visst sÀtt. Viktigt Àr alltsÄ att se till hur affÀrspressjournalisterna uttrycker sig samt vad som uttrycks om fusioner.Syfte:Syftet Àr att studera diskursen kring fusioner för att bidra till en bÀttre förstÄelse för fenomenet fusioner.AvgrÀnsningar:FrÀmst studeras artiklar som har hÀmtats frÄn affÀrspress med fokus pÄ de tvÄ senaste Ären.Genomförande:Uppsatsen Àr en litteraturstudie vilket betyder att den grundar sig pÄ böcker,  forskningsartiklar, dagstidningar och tidskrifter.Resultat:AffÀrspressjournalisterna tar stor hÀnsyn till vad forskare och Àven i viss mÄn vad företagsledareoch konsulter uttrycker. Fusioner tenderar att konstrueras redan i ?pratet? kring dem.

Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lÀrandemetod. Syftet Àr att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lÀrare tillika retorikstudenter förhÄller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgÄngspunkt i syftet har tvÄ metoder anvÀnts; telefonintervjuer med fyra lÀrare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag frÄn yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvÀrvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begrÀnsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvÄtusen Är lÄnga historia med omfattande tillÀmpning.

Syftet med följande analysstudie Àr att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell Àr applicerbar pÄ bilder/verk ifrÄn olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och nÀr fungerar Panofskys modell som allra bÀst och nÀr gör den det mindre bra? För att kunna fÄ svar pÄ följande frÄga valde författarna att, utifrÄn Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en frÄn Romantiken, en frÄn Modernismen och en frÄn Postmodernismen ? dÀr man anvÀnder olika konstbegrepp, med andra ord dÀr synen pÄ konst skiljer sig Ät. Resultatet, vilket hÀrleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar pÄ samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lÀmplig beroende pÄ vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrÄn Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrÄn Modernismen var steg 1 en aning svÄrgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde pÄ verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrÄn samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde Àven vara fallet dÄ man analyserar annan Postmodern konst sÄ lÀnge man kÀnner till och/eller kan finna tillrÀckligt med information om konstnÀren och dennes omvÀrld..

Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.