Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten Àr kan vara svÄrt att definiera. En definition Àr att konsten Àr vad konstvÀrlden sÀger Àr konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mÄl som syftar till att sprida kulturen till allmÀnheten. KonstnÀren Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvÀrlden att det finns en avgörande extern faktor som pÄverkar konstvÀrlden. Han menar Àven att det finns en syn som ser konsten som en institution.

Syftet med denna studie Àr att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som anvÀnds i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier pÄverkar förtroendet för sÀndaren. Genom en kvalitativ analys av dÄvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvÄgskatastrofen 2004, visar denna studie pÄ vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angÄende förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ?facit? gÀllande allmÀnhetens uppfattning i förtroendefrÄgan. De kommunikativa praktikerna frÄn Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus pÄ stil och tilltalssÀtt samt perspektiv.

Det hÀr Àr en studie om nÀtkommunikation. FöremÄl för undersökningen Àr bloggen Kostdoktorn.se som har som uttalat mÄl att övertyga svenska folket att Àta lÄgkolhydratkost. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Kostdoktorn kommunicerar genom sin blogg och hur han argumenterar nÀr han vill pÄverka sina lÀsare, samt att diskutera sannolika effekter av kommunikationen. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om Äterkommande teman i Kostdoktorns kommunikation, vilken retorik och argumentationsteknik som anvÀnds, samt hur lÀsarna reagerar pÄ budskapen. Som teori anvÀnds etablerade modeller om kommunikation och effekter.

EskilskÀllan Àr ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet pÄ deras gemensamma mötesplats. EskilskÀllan informerar om sin verksam­het i bland annat fyra skyltfönster pÄ Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter Àr lÄnga, relativt opersonliga och innehÄller mycket information. Texterna Àr inte heller anpassade för sin kontext.Syftet med mitt examensarbete var att hitta kÀrnan i EskilskÀllans verksamhet och anvÀnda den i utformningen av texter som Àr övertygande och lockande, och som fÄr lÀsaren att besöka EskilskÀllans forskarrum. MÄlet var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle trÀnga igenom olika typer av brus sÄ att de uppmÀrksammas och fyller sitt syfte.

Titel:?Ja tack, jag tar chansen att bli riktigt rik i PostkodLotteriet, samtidigt som jagstödjer vÄra barn, djuren och miljön...? ? en kvalitativ retorikanalys om argumenten iPostkodLotteriets direktreklamFörfattare:Kari Mette Bergkvist och Elisabeth OlofssonHandledare:Monica Djerf-PierreKurs:Medie- och kommunikationsvetenskapFördjupningskurs VT-07Sidantal:56Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur PostkodLotteriet argumenterar för sinverksamhets legitimitet i sin direktreklam.Metod och material:En kvalitativ retorikanalys av 10 stycken direktreklammaterial frÄn PostkodLotterietHuvudresultat:Vid en nÀrmare analys av materialet sÄ sÄg vi flera intressanta tendenser, dÀr detframkom tydligt att de i sin argumentation spelade mycket pÄ retorik. Vidare sÄg viargumenten för PostkodLotteriet som mest lyfter fram ett eget vinnande, kombineratmed den goda gÀrningen för förmÄnstagare som ett sÀtt att existera pÄ marknaden,dÀr företag och organisationer allt mer mÄste visa upp ett aktivt Corporate SocialResponsibility-arbete för att kunna legitimera sig. Slutligen blev det nÀstan paradoxaltatt förmÄnstagarna som ÀndÄ Àr grunden för PostkodLotteriet och som tydligt Àr ibehov av att synas pÄ marknaden i kombination med andra företag, till viss del sjÀlvabidrar till att upprÀtthÄlla ett avstÄnd och ?ett tredje rum? till dem man hjÀlper genomatt lÄta företaget man samarbetar med vinna mycket, mycket mer pÄ samarbetet..

Min hypotes Àr att topiklÀrans teorier och betydelse kan utvidgas och anvÀndas till mer Àn som ett kreativt verktyg för att uppfinna och inventera övertygande argument, vilket Àr vanligt. Jag tror att retorikens topiklÀra kan visa oss att mÀnniskor i olika kulturer och diskurser har olika tankestrukturer, tankemönster, tankemodeller och att dom Àr individuellt och kulturellt betingade.Kan topiklÀran hjÀlpa oss att bÀttre förstÄ vilka perspektiv och förestÀllningar individer och hela kulturer har? Ett syfte med retorikens topiklÀra Àr just att vidga sina perspektiv. DÀrför kommer jag att snegla pÄ de senaste Ärens forskning inom retorik, kognitiv psykologi och sociologi för att finna inspiration. Det blir sÄledes en korsbefruktning av perspektiv som jag anser tjÀnar mitt syfte.

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Konsten har genomgÄtt en rad dramatiska förÀndringar de senaste decennierna och frÄgan Àr om konstpedagogiken har hÀngt med. I mitt arbete undersöker jag den pedagogiska potential och tvÀrvetenskapliga natur som samtidskonsten har. Min frÄgestÀllning lyder: Hur kan en pedagogisk metod utvecklas, dÀr kroppsligt agerande och den erfarenhet som görs skapar ingÄngar till och förstÄelse för samtidskonst? Mitt nyckelbegrepp Àr ?mellanrum? och undersökningen handlar om vad som hÀnder nÀr mellanrum aktiveras. Jag anvÀnder mig av och integrerar tvÄ olika sorters verktyg i min undersökning.

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.

Denna uppsats fokus ligger pÄ den praktik inom socialt arbete dÀr kategorier produceras, upprÀtthÄlls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom vÀlfÀrdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsÀttningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillÀmpats för att analysera hur respondenterna framstÀllt sina utsagor som trovÀrdiga och faktamÀssiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har anvÀnts som utgÄngspunkt för insamlandet av empiri, men Àven som ett sÀtt att försöka fÄnga in professionell hjÀlpverksamhets generella ambition att standardisera och sÀkra sitt arbetssÀtt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjÀlpare som aktivt anvÀnts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom Àven frÄn en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjÀlparna beskriver tvÄ olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nÀmligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Med utgÄngspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildsprÄket i opionsjournalistiska texter som behandlar frÄgan om individualiserad förÀldraförsÀkring. DÀrtill anlÀggs med hjÀlp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna Àr könade och/eller reproducerar det binÀra könstÀnkandet. Materialet Àr hÀmtat frÄn DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

SammanfattningÄmnet för det hĂ€r examensarbetet Ă€r retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet Ă€r undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrĂ„n ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi anvĂ€nt oss av, Ă€r observationer i form av att filma tre lĂ€rare i deras klassrum. Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n hur lektionen disponerats och dĂ€refter analyserat utifrĂ„n retoriska mĂ„l som syftar till att (1) uppnĂ„ ett intresse hos eleverna, (2) uppnĂ„ en förstĂ„else hos eleverna, (3) skapa trovĂ€rdighet hos lĂ€raren samt (4) fĂ„ en bekrĂ€ftelse/reaktion pĂ„ att eleverna förstĂ„tt det som var avsett.För att uppnĂ„ dessa retoriska mĂ„l Ă€r det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att Ă„terkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna.

Sammanfattning UtgÄngspunkten i den hÀr studien har varit lÀrarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa. Pedagogisk forskning om lÀrande och Àmnesdidaktisk forskning brister ofta i att hÀnsyn ej tas till lÀrarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. OmrÄdet Àr relativt outforskat vilket Àr förvÄnande dÄ lÀrarens frÀmsta redskap Àr hennes tal. Syftet med den hÀr studien var att ge en bÀttre förstÄelse för hur lÀrares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om Àmnets karaktÀr Àr av betydelse. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Uppsatsens syfte Àr att finna en retoriskt baserad metod för att utvÀrdera demokratisk kvalitet i specifika situationer pÄ arbetsplatser. Denna metod ska kunna anvÀndas av en retorikkonsult eller en personalchef pÄ ett företag för att fÄ en uppfattning om förutsÀttningarna för medbestÀmmande bland de anstÀllda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgÄr frÄn en hypotes; att förutsÀttning för arbetsplatsdemokrati gÄr att bedöma i tillgÄngen till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fÀltundersökning pÄ arbetsplatsen Nutek och en specifik situation dÀr, en flytt av verksamheten till nya lokaler..

En stor del av arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska bestÄr av att möta ochstödja nÀrstÄende i den svÄra situation det innebÀr dÄ patienten Àr kritiskt sjuk.Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet avatt tillgodose behovet av stöd hos nÀrstÄende dÄ deras familjemedlem var kritisktsjuk och vÄrdades pÄ intensivvÄrdsavdelning. Nio intensivvÄrdssjuksköterskordeltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistruktureradeintervjuer och data analyserades med en kvalitativ tematisk innehÄllsanalys somresulterade i ett tema och sex kategorier. Temat blev: konsten att finnas dÀr i ensvÄr situation. Kategorierna blev: att identifiera och sörja för behov, att skapa entillitsfull relation, att visa tillgÀnglighet, att ge uppriktig information, att lÄtanÀrstÄende vara delaktiga och att samverka i team.