I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.

I denna litteratursammanställning presenteras de inre resurser sjuksköterskor utvecklar genom att delta i omvårdnadshandledning. Ett omvårdnadshandledningstillfälle innebär att sjuksköterskor träffas i grupper med en handledare för att reflektera och samtala enligt en viss struktur om omvårdnad. Omvårdnadshandledningens syften beskrivs av flera författare och det gemensamma draget är tron på att den kan stärka kvaliteten i omvårdnaden. Metoden är en litteratursammanställning i vilken Polit och Becks (2006) beskrivning av litteratursammanställningens tillvägagångssätt använts. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt SweMed+.

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att underso?ka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process.

Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Bakgrund: Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och ges till individer under hela livet. Det omvårdnadsbehov som en individ har ska tillgodoses oavsett om de är av fysisk, psykisk, social, kulturell eller andlig karaktär. Våld i nära relationer drabbar en tredjedel av världens kvinnor och sjuksköterskan har en betydande roll i deras omhändertagande.Syfte: Att belysa resurser och utmaningar inom omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i en nära relation.Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar inkluderade. Dataanalysen utfördes genom att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat.Resultat: Arbetsmiljö och utbildning återfanns som viktiga strukturella aspekter inom omvårdnaden av utsatta kvinnor och kunde ses som både resurser och utmaningar i omvårdnadsarbetet. Vidare inom de personliga aspekterna kunde majoriteten av subkategorierna även här ses som både resurser och utmaningar.

BakgrundPå grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser.

Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Det blir alltmer vanligt fo?r fo?retag att erbjuda sina kunder support och hja?lp via en chatt. Chatt a?r en relativt ny kanal fo?r att hantera och erbjuda support till kunder. Ma?nga fo?retag va?ljer att anva?nda sig av en chatt, dock utan att ta?nka pa? de konsekvenser det medfo?r fo?r organisationen och de ansta?llda.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskärningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. Känslan av att inte kunna ge rimlig hjälp till de äldre och att uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hälsofrämjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjänsten samt hur äldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hälsa. I syfte av en kvalitativ enkätstudie formulerades frågor viktiga för hälsa och välbefinnande ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan från NCC Hus Region Stockholm att förbättra processen för erfarenhetsåterföring. När man arbetar med erfarenhetsåterföring på en lokal nivå så är det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anställda samt resurser för att arbeta fram material att återföra som är viktigt för att uppnå en fungerande erfarenhetsåterföringsprocess. Analys och slutsatser visar på brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affärschefsgrupper. Det fanns även problem med att få projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvärdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.