Electronic data interchange (EDI) Àr en teknik vilken anvÀnds för att utbyta elektroniska dokument mellan köpare och sÀljare. Dessa dokument överförs pÄ en strikt elektronisk standardiserad vÀg, dokumenten kan vara fakturor, bestÀllningsformulÀr, leveransplaner etc. EDI har funnits i över 25Är och Àr vida spridd över vÀrlden. För att anvÀnda EDI krÀvs det stora resurser i form av kapital och kunskap. SmÄ och medelstora företag har ofta inte de resurser som krÀvs för att kunna anvÀnda EDI.Nya tekniker utvecklas stÀndigt.

Syftet med min studie Àr att belysa hur socialarbetare tÀnker kring och ser pÄ gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. UtgÄngspunkten för gruppintervjudiskussionerna var sÄ kallade vinjetter, det vill sÀga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik dÀr alla fyra kvinnor var gravida. Studien Àr induktiv och analysen av materialet Àr inspirerad av grounded theory.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pÄlandsbygden har vad det gÀller mottagande av elever med annan sprÄkbakgrundÀn svenska.FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka krav stÀllspÄ de delaktiga rektorerna ochlÀrarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrÄgoranvÀndsen kvalitativ metod. StudiengörspÄ tvÄ olika skolori samma kommundÀr en lÀrare och en rektor pÄ vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns nÄgra lokala riktlinjer ikommunen för nyanlÀnda eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen pÄ lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlÀrarna och kraven som stÀlls blir pÄ sÄ vis otydliga.

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Den senaste tidens klimatutveckling har pÄverkat situationen i Arktis. För 10 Är sedan hade de arktiska lÀnderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgÀngliga omrÄden blir nu tillgÀngliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer anstrÀngd ekonomi för de nordiska lÀnderna ökar viljan att finna militÀra samarbeten för att fÄ ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien Àr att belysa vilka olika nationella övervÀganden och intressen som kan pÄverka Sverige, Norge och Danmarks syn pÄ Arktis samt hur detta kan pÄverka ett marint samarbete i omrÄdet.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument frÄn Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i lÀndernas syn pÄ Arktis. MÄl/intresse, sÀkerhetshot, medel och marinförmÄga analyseras varefter tre scenarion ÄskÄdliggör marina samarbetsomrÄden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del rÄder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn pÄ sÀkerhetshot i Arktis frÄn svensk och norsk syn.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Med tanke pÄ den vÀxande andelen Àldre i vÄrt samhÀlle, Àr Àldreomsorgens verksamhet utan tvivel ett omrÄde som inom en snar framtid kommer att krÀva alltmer utav samhÀllsresurserna ? resurser som inte kommer att vara sÄ lÀtta att skjuta till. För att pÄ bÀsta sÀtt fördela de resurser som finns och inte minst för att ge vÄra Àldre en god omvÄrdnad med vÀlförtjÀnt guldkant pÄ livets höst, kommer det att krÀvas nya organisationslösningar pÄ mÄnga av de vÄrdboenden som tar emot de Àldre. Vi har fÄtt möjligheten att utvÀrdera en ny organisationsmodell för ansvarsfördelning och styrning i en Àldreomsorgsverksamhet, som sÀtter fokus pÄ hur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör anvÀndas. Modellens grundkriterier Àr information, tillvaratagande av personalens kunskap och kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka och utvÀrdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning pÄ en Àldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgÄngsfaktorer och utvecklingsmöjligheter.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur musikÀmnet pÄ tvÄ grundskolor i vÀstra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklÀrare och en rektor pÄ respektive skola. Studien utgÄr ifrÄn teorier som handlar om skolans kulturella förÀndring och den politiska styrningen av skolan. MusikÀmnet i skolan har genomgÄtt en stor förÀndring under 1900-talet, frÄn att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att pÄ 2000-talet vara ett Àmne vars egenvÀrde betonas. Genom de historiska perspektiven Àr det möjligt att se och förstÄ varför musikÀmnet Àr utformat som det Àr idag.

Centralt i uppsatsen Àr hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. TvÄ fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare frÄn tvÄ högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgÄngspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade pÄ att det fanns tre övergripande mönster att resonera pÄ i förhÄllande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhÀvandet av den egna autonomin och vÀrdet av att kunna lyssna pÄ andra.

Irakkriget 2003 manifesterade evolutionen av den moderna krigföringen som gÄtt emot enverklighet dÀr politiska mÄl kan uppnÄs med allt mindre förband som kostar mindre resurser. Demoderna förbanden har Àndock en allt större effekt i att kunna bekÀmpa en motstÄndaren pÄslagfÀltet och hÀrigenom kan de bemannas med allt fÀrre soldater som verkar pÄ fÀltet.Efter en intervention i en frÀmmande stat Àr det av största vikt att under den första kritiskaperioden efter sönderfallet att etablera sÀkerhet och stabilitet. Denna undersökning har somambition att svara pÄ huruvida modern krigföring och moderna förband bidrog till ett allmÀntsÀkerhetsvakuum under Irakkriget 2003 under denna kritiska period.Undersökningens resultat Àr att förutsÀttningarna för ett allmÀnt sÀkerhetsvakuum fanns iIrak innan kriget 2003. Koalitionens förband och krigföringsmetoder var bidragande orsaker till attslÀppa loss krafter som redan skapats av den forna regimen under lÄng tid.Den övergripande slutsatsen Àr att det centrala vid operationen av detta slag Àr attomedelbart ha förband med tillrÀckligt antal soldater pÄ fÀltet för att kunna etablera sÀkerhet ochstabilitet i territoriet. Av detta följer ocksÄ att planeringen av denna kritiska period mÄste görasinnan kriget börjar och det mÄste finnas en vilja att satsa de resurser detta krÀver..

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Rosdahl, Sofie (2010). Barn i behov av sÀrskilt stöd och likvÀrdigheten ? ett socioekonomiskt perspektiv (Children with special needs and equality ? a socioeconomic perspective). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse kring de socioekonomiska faktorernas betydelse för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd samt att sÀtta det i relation till mÄlet om en likvÀrdig utbildning. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie mellan tvÄ skolor.