Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det dÀrmed krÀver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mÀtning, dÀr deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfÀllighetsurval vÀrvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data frÄn 99 deltagare anvÀndes i denna uppsats dÄ enbart tvÄ av de tre betingelserna anvÀndes i denna uppsats. Detta pÄ grund av att studien Àr en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, dÀr olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

VÄr utgÄngspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vÄr mening, intressanta affÀrsmodell. UtifrÄn vÄr fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstÀnkandets eventuella tillÀmpbarhet pÄ externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga.I det förÀndrade konkurrenslandskapets spÄr följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmÄga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmÄga stÀller ytterligare frÄgor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnÄs. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som Àr centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

TillstÄndsbaserat underhÄll Àr en gren under kategorin förebyggande underhÄll. Denna typ avunderhÄll gÄr ut pÄ att undersöka och analysera tillstÄndsvariabler i ett system för att kunnabestÀmma systemtillstÄndet. Beroende pÄ systemtillstÄnd kan sedan förebyggande elleravhjÀlpandeunderhÄll planeras. Idag finns det ca 300 frÄnskiljande brytare installerade i detsvenska stamnÀtet. Svenska kraftnÀt planerar att införa tillstÄndsövervakning i form avtillstÄndskontroller pÄ dessa brytare.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlÀttar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie dÀr artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ? Funktionellt HÀlsotillstÄnd-modell. Patienter upplever svÄrigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, mÄltids-situationer och sociala situationer. Patienterna fÄr anpassa sin aktivitetsnivÄ till sitt aktuella hÀlsotillstÄnd.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i samspelet med elever med beteendeproblem. Vi ville Àven undersöka vilka resurser pedagogen gavs för att kunna utföra sitt uppdrag vilket innefattar en vidare syn som social omsorg, lÀrande och fostran samt att det handlar om medmÀnskliga relationer. Efter som rektorerna bÄde ges och ger resurser ville vi ocksÄ undersöka hur de sÄg pÄ pedagogens uppgift. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer. Den litteratur vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med relationer, samspel, fostran och skolans uppdrag av social omsorg och lÀrande.

Sammanfattning Titel: TillvÀxt i start-up företag - en kvantitativ studie pÄ forskningsbyn Ideon Författare: Pontus Ek, Martin Larsson och Tobias Sjövall Handledare: Hans Landström NivÄ: Magisteruppsats Nyckelord: Start-up, tillvÀxt, resurser, motivation, kvantitativ studie Problemformulering: Finns det ett samband mellan initiala resurser, entreprenörens motivation till tillvÀxt och framtida tillvÀxt i start-up företag? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att slÄ fast om det finns ett samband mellan initiala förutsÀttningar för ett start-up företag och framtida tillvÀxt. Med dessa initiala förutsÀttningar avses företagets initiala resurser, entreprenörens initiala resurser och entreprenörens initiala motivation. Detta för att ytterligare skapa förstÄelse för tillvÀxt inom start-up företag samt relatera vÄrt resultat till tidigare studier av Àmnet. Vi önskar Àven se tillvÀxten inom start-up ur ett mera samhÀllsekonomiskt perspektiv och försöka finna kunskap som kan gagna politiska beslutsfattare.

Syfte: VÄrt syfte Àr att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-anvÀndare har förÀndrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgÀnglig pÄ internet och mÄnga finns Àven tillgÀngliga pÄ sociala medier, dÀr lÀsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förÀndrat anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkÀtintervjuer pÄ internetResultat: Resultatet visar att anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter mer eller mindre har förÀndrats sedan de startat konto pÄ Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att fÄ nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra anvÀndare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, dÀr de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrÄn att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och dÀrför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i sÄ fall innebÀra att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hÀlso- och sjukvÄrden.Undersökningen har genomförts i form av en kartlÀggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, dÀr 58 verksamhetschefer tillhandahÄllit information gÀllande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att tÀcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast Ätta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrÄn att de bÄde hade erfarenhet och sjÀlvskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhÀllsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning dÄ nystartade företag ofta har problem med att fÄ tillgÄng till finansiella resurser. Kreativa företag kan pÄ olika sÀtt fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser utan att synligt belasta balansrÀkningen vilket inom forskningen givits benÀmningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebÀr att företagare kan fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser genom att anvÀnda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nÀmligen Àgarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Enligt vÄr empiri kan lÀrande uppstÄ Àven i nÀtverk som inte Àr skapade med grundtanke att lÀra. NÀtverksplattformen Àr en viktig grund för att lÀrandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda pÄ tid och resurser dÄ teorin sÀger att den Àr tidskrÀvande, medan vi menar motsatsen. Vi anser Àven att NÀtverksplattformen behöver kompletteras. HÀr utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsÀttning, men ocksÄ motivation och utvecklandet av individen för att bibehÄlla lÀrandet i ett lÀngre perspektiv..

SammanfattningTitel: Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? A?mne/Kurs:  Fo?retagsekonomi - KandidatuppsatsHandledare:  Lars HaglundNyckelord: Marknadsfo?ring, Gerillamarknadsfo?ring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsfo?ring, varuma?rkesattityd, varuma?rkesengagemang, engagemang online, kommunikation.Bakgrund: Marknadsfo?ring handlar om att skapa och utveckla lo?nsamma kundrelationer. I dagens samha?lle sa? sker marknadsfo?ring runtom omkring oss hela tiden. Pa? grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort o?verflo?dig och ono?dig information.

Under de senaste Ären har det blivit allt vanligare att fastighetsÀgare outsourcar fastighetsförvaltningen, i stÀllet för att bedriva den med egna resurser. Det talas om att outsourcing tillÄter en mer flexibel organisation som möjliggör högre servicekvalitet till hyresgÀsterna. Samtidigt lyfts risken i att tappa kontakten med hyresgÀsterna och insynen i fastigheten fram som en av fördelarna med att bedriva fastighetsförvaltningen med egna resurser.Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur servicekvaliteten i fastighetsskötseln kan pÄverkas av fastighetsÀgarens val av förvaltningsform. Genom att jÀmföra servicekvaliteten nÀr den bedrivs med egna resurser och nÀr den bedrivs outsourcad ville jag kunna peka pÄ de för- och nackdelar som kÀnnetecknar de olika förvaltningsformerna.Studien genomfördes i form av en jÀmförande fallstudie, och enligt kvantitativ metodik. De tvÄ bostadsföretag som valdes ut till studien var HFAB i Halmstad och AB BostÀder i BorÄs.