Bakgrund:Begreppet hopp har definierats   och beskrivits på många olika sätt, bland annat som en livsviktig inre resurs   som innebär en förväntan om att något positivt kan ske i framtiden. Hopp har   visat sig vara betydelsefullt för patienter i palliativ vård då det kan   hjälpa dem att hantera sin livssituation samt öka deras välbefinnande.   Sjuksköterskan har en viktig roll i främjandet och bevarandet av hopp hos   döende patienter. Genom en ökad förståelse för vad patienterna upplever som   viktiga aspekter för bevarandet av hoppet skapas förutsättningar för en god   vård. Syfte: Att beskriva hur patienter i palliativ vård bevarar hoppet. Metod:En litteraturöversikt som baserats på nio vetenskapliga artiklar.

Rapportens undersökning beskriver de skillnader och likheter mellan kedjeägda och privatägda klädbutiker i Lidköping. En öppen intervju genomfördes med fem butikschefer i kedja och fem butikschefer/ägare i privatägd butik för att beskriva rekryteringsprocessen och kunskapsnivån om anställningsformerna, 4-6 §§ Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Personalen i en butik är en resurs som tillsammans med butikschefen/ägaren arbetar för att uppnå lönsamhet. Rätt personal är då betydelsefullt för arbetsgivaren och en felrekrytering kan bli kostsamt för företaget. En effektiv och strukturerad rekryteringsprocess leder till rätt person på rätt plats[1].

INLEDNING/BAKGRUND: I omvårdnaden av patienter möter sjuksköterskor ofta familjer. Det är därför viktigt att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad. Familjefokuserad omvårdnad grundas på antagandet att sjukdom påverkar hela familjen, och inte bara patienten. Den salutogenetiska ansatsen inom familjefokuserad omvårdnad lägger stor vikt på att finna de interna och externa resurser familjen har för att mer effektivt kunna lösa problem. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvårdnad vid vård av vuxna.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen är en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. När anställda bidrar till organisationens utveckling ökar även deras arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbättras. Nya tjänster, produkter och förbättringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbättring för att utveckla organisationen. Vi vill också bidra till kunskap inom området som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats för att få bättre förståelse för problemet och för att det är mest lämpligt i förhållande till problemets karaktär.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

Idag är information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. På grund av den stora mängden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svårare resurs att skydda. Informationsläckage av hemligstämplad information blir därmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.Informationsläckage kan hanteras samt påverka organisationer på olika sätt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns någon skillnad på hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt påverkas av informationsläckage. Undersökningen inkluderar även vad enskilda individer, som på något sätt är kopplade till informationssäkerheten, inom organisationerna anser är anledningen till att någon väljer att bryta mot informationssäkerheten och läcka information.  En kvalitativ studie har gjorts på sex olika organisationer i Ljungby kommun där vi alltså intervjuat 11 personer med någon anknytning till informationssäkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgår det att samtliga informanter är medvetna om problemet informationsläckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar på skulle påverkas vid ett informationsläckage samt hur detta skulle hanteras.

En halv miljon svenskar i arbetsför ålder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmåga är nedsatt. Endast varannan person i denna grupp är sysselsatt. Trots att det årligen avsätts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsättningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärden är lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Målsättningen med lönebidraget är att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergå till osubventionerad anställning.

Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget.

Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom.This research paper addresses the issues surrounding the student?s day-to-day life with a focus on the classroom.

Människans påverkan på den omgivande miljön har ökat genom historien med ökad bofasthet och samhällsbildning. Vid övergången järnålder-medeltid, när Sverige började ta form som rike skedde flera förändringar inom jordbruk, teknik och samhälle. En resurs som kom att exploateras hårdare var järn som fick stor betydelse ekonomiskt och politiskt i det framväxande riket. I Möre i Kalmar län uppkom en långvarig och intensiv utvinning av järn i skogsbygderna. Idag är dock tämligen lite känt om järnutvinningen i Möre.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lärares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt.

Bakgrund Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.Syfte och frågeställningar Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.Frågeställningarna är:- Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?Metod Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.Resultat Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.Slutsatser Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket.

Den första juni 2011 genomfördes ett politiskt beslut, taget av regeringen, som ändrade den svenska gymnasieskolans riktlinjer. Skolreformen har lett till höjda krav, högre kvalité samt en ny betygsskala där betygskriterierna har blivit tydligare. Syftet med uppsatsen är att ta reda på lärarens inställning till implementeringen utav GY2011 samt att ta reda på vilka förutsättningar som finns för implementering utifrån tre olika områden; motivation, resurs och kompetens. Metoden som har använts i denna studie är en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till lärare verksamma på tre kommunala gymnasieskolor i en kommun i Halland.  Studiens resultat har utifrån de data som samlats in analyserats utifrån olika teorier kring implementering. Lärarnas inställning har analyserats i samband med litteraturen och lett till att belysa vissa problem som har visat sig i resultatet och som har uppstått i implementeringsprocessen.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.

Vårdcentraler har under de senaste 15 åren anställt kuratorer psykologer och psykoterapeuter som kan erbjuda samtalsbehandling. Vid utvärdering av samtalen visar resultaten friskare patienter som bidrar till lägre vårdkostnader. Biologiska, psykologiska och sociala funktionerna blir centrala i mötet med patienten och hur dessa funktioner påverkar beskrivningen av problemet men också effekten utifrån funktionsnivå i relation till närstående. Vårdcentralen är första linjens vårdgivare från mödra- till äldrevård. Då förändring sker hos patienten påverkas helheten/nätverket.