Sök:

Sökresultat:

27507 Uppsatser om Resultat före skatt - Sida 55 av 1834

Geometri i skolan

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lÀrarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel Àr essentiella delar i geometriundervisningen och har sÄ varit under hela skolans historia. Det gÀller att anvÀnda materielen pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gÀllande begreppen Àr vaga och ofullstÀndiga. Deras resultat var sÀmre Àn vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

Att uttrycka karaktÀr med rörelsekaraktÀristika : En studie i att förenkla variation i karaktÀrsanimering med hjÀlp av Rudolf Laban

KĂ€nslan och trovĂ€rdigheten en animerad karaktĂ€r i film eller spel förmedlar Ă€r viktig för ett bra resultat. Denna kĂ€nsla och trovĂ€rdighet Ă€r dock nĂ„got som Ă€r svĂ„rt att nĂ„ fram till. Med hjĂ€lp av teorier frĂ„n en koreograf och dansteoretiker vid namn Rudolf Laban undersöker detta arbete om det gĂ„r att lĂ€ttare hitta fram till en bra karaktĂ€r. Åtta gĂ„ngcykler har skapats utifrĂ„n Labans Ă„tta rörelsekaraktĂ€ristika,  alla gestaltade med samma figur. Dessa gĂ„ngcykler har sedan anvĂ€nts för att besvara frĂ„gestĂ€llningen om det med en neutral figur gĂ„r att visa pĂ„ karaktĂ€r, endast genom rörelser.

PÄverkar familjestrukturen barns deltagande i fritidsaktiviteter? : En kvantitativ studie om barns deltagande i vuxenledda fritidsaktiviteter

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid Àr en av barnens rÀttigheter. FrÄgan Àr om barn frÄn olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande pÄverkas av förÀldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser.Tidigare studier har inga entydiga resultat nÀr det rör familjestrukturens pÄverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller förÀldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, dÀremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort Àr att se till förÀldrarnas könstillhörighet, nÄgot denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med bÄda förÀldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförÀlder med. Detta har lett till att studien fÄtt ett antal resultat vÀrt att nÀmna, ett Àr att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda frÄn de som bor med bÄda sina förÀldrar, medan det var genomgÄende negativt signifikant för de som bodde med sin mor, sÄvÀl nÀr det gÀller idrottslig som övrig aktivitet.

Studiemotivation inom Àmnet samhÀllskunskap

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom Àmnet samhÀllskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation Àr för att sedan gÄ in pÄ litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlÀgga olika faktorer fem gymnasieelever ansÄg pÄverkade deras studiemotivation att prestera i samhÀllskunskap Àn att mÀta de olika faktorerna exakt. Med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de mÄnga olika faktorer som eleverna ansÄg pÄverkade deras studiemotivation i samhÀllskunskap. De sju kategorierna var: LÀraren, Àmnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mÄl och möjlighet att pÄverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och förÀldrar.

Kvalitet ur patientens perspektiv : Patienters upplevelser av information, delaktighet och personalens bemötande pÄ en medicinsk vÄrdavdelning.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vÄrdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansÄg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 Är som vÄrdats pÄ en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period Är 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100).

Att utveckla elevers lust till matematik ? Gör lÀrarens val av undervisningsmetoder skillnad?

BAKGRUND:Forskning visar att mÄnga elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 Ärs Älder. Hur kanlÀrare arbeta för att bibehÄlla och utveckla elevernas lust för Àmnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant dÄ vi snart Àr utbildade lÀrare. En av vÄra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos vÄra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med lÀrare, som sedan stÀrksmed elevenkÀter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lÀrarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning pÄverkar deras elevers lust till matematik..

Elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3 : Vad prövar nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3?

Syftet med vÄr studie Àr att analysera ett antal elevlösningar frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 samt att analysera hur nÄgra lÀrare som undervisar i de tidiga skolÄren förhÄller sig till elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3. Ett ytterligare syfte Àr att jÀmföra lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga med de utvalda elevlösningarna. VÄra frÄgestÀllningar berör vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om elevers lÀsförmÄga i Ärskurs 3, vilka svÄrigheter som gÄr att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som gÄr att dra mellan lÀrarnas syn pÄ elevers lÀsförmÄga och elevernas fortsatta lÀsutveckling.Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fÄtt ta del av frÄn Institutionen för nordiska sprÄk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lÀrare om hur de ser pÄ elevers lÀsförmÄga har vi kunnat fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visar hur viktigt det Àr att eleverna har en god lÀsförmÄga för att nÄ mÄluppfyllelse för Ärskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin lÀsförmÄga har vi i vÄrt resultat sett hur stor inverkan bÄde hemmet och skolan har t.ex.

Finns det nÄgot samband mellan substansvÀrde och marknadsvÀrde? -En studie om Castellum

Bakgrund och problem: Det har blivit ett allt större problem att förstÄ hur företag vÀrderasutifrÄn olika perspektiv. Det har visat sig att vÀrdet som anges pÄ marknaden inte korrelerar meddet som anges i rÀkenskaperna. DÀrför har vi valt att undersöka hur situationen ser ut för ett avde största fastighetsbolagen, Castellum.Syfte: Rapportens syfte Àr att studera hur Castellums substansvÀrde och marknadsvÀrde förhÄllersig till varandra.Metod: Genom att hÀmta information frÄn Castellums finansiella rapporter har vi sjÀlva kunnatupprÀtta grafer utifrÄn de funna siffrorna för att sedan analysera dessa.Resultat och slutsats: Vi kan konstatera att det inte finns nÄgot tydligt samband mellansubstansvÀrde och marknadsvÀrde, alltsÄ har studiens frÄgestÀllning gett ett negativt resultat.Detta har sin grund i att bevis existerar, men de stÀmmer inte överens med hur det borde vara ochvi kan inte förklara varför det tilltÀnkta sambandet inte existerar..

SkriftsprÄksutveckling i förskoleklass

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera pedagogernas uppfattningar om vilka arbetssÀtt och metoder som Àr viktiga för att stimulera barns skriftsprÄksutveckling i förskoleklass. I vÄr bakgrund belyser vi vad styrdokument och forskning sÀger om det utvalda Àmnet, skriftsprÄksutveckling. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie dÀr frÄgorna var förutbestÀmda men dÀr det fanns utrymme för följdfrÄgor. Vi intervjuade tvÄ pedagoger som arbetar i tvÄ olika förskoleklasser. Resultatet visade att de olika pedagogerna hade samma grundsyn vad det gÀller barnens skriftsprÄksutveckling i förskoleklass.

Resurser och Resultat - Effekter av kommunala satsningar pÄ elevernas betyg

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet Àr att undersöka om resultaten frÄn tidigare studier pÄ frÀmst skol- och elevnivÄ ocksÄ fÄr genomslagskraft pÄ kommunnivÄn, under inverkan frÄn sÄvÀl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En lÄngsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjÀlp paneldata över Sveriges kommuner under Ären 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstÀmma med de frÄn tidigare studier pÄ lÀgre aggregerade nivÄer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de tvÄ modeller som skattas sÄ talar mest för den som tar hÀnsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Tro, hÀlsa och sjukdom : en forskningsöversikt om andliga och religiösa trosförestÀllningars inverkan pÄ hÀlsa och sjukdom

BakgrundMÀnniskors trosförestÀllningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vÄrdsituation. Det finns omvÄrdnadsteoretiker som anser att det ocksÄ ingÄr i sjuksköterskans uppgift att hjÀlpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt fÄ utöva religion kan ses som en mÀnsklig rÀttighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vÄrden? Kan det vara sÄ att religiöst engagemang kan vara bra för hÀlsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosförestÀllningar kan pÄverka mÀnniskors hÀlsotillstÄnd samt beskriva vad detta kan innebÀra för mÀnniskor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelsksprÄkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste Ären.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hÀlsoaspekter och olika sjukdomstillstÄnd. I de nitton artiklarna gick det att utlÀsa trettiotvÄ olika resultat, dÄ andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick mÄnga studier fler Àn ett resultat.

Samverkan mellan Polis och SocialtjÀnst : gÀllande ungdomar och droger i UmeÄ kommun

Ungdomar och droger Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. Droger skapar stora problem för samhÀllet samt leder till ett mÀnskligt lidande. För att nÄ resultat i arbetet kring detta problem krÀvs samverkan mellan polis och socialtjÀnst. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbÀttringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

FM-doktrinens betydelse för operativ planering

Resultatet frÄn genomförd undersökning ger klara indikationer pÄ att operativ planering inte baraÀr beroende av en doktrin utan Àven Àr en katalysator för densamma, dvs. det sker stÀndigt ensamverkan mellan planering och de bakomliggande tankarna. Det centrala för en doktrin av idagÀr att vara normgivande för hur en officer bör förhÄlla sig till dessa tvÄ bestÄndsdelar och dÄ pÄden operativa nivÄn. Resultat tyder pÄ en förskjutning till förmÄn för metod och dÄ pÄ bekostnadav tankar bakom. Resultatet anger Àven att det inte Àr FM-doktrinen som fyller denna roll utan detÀr NATO:s AJP-01 som Àr dominerande.

Motivation: en undersökning om hur matematikuppgifter kan
vara för att elever ska finna dem motiverande

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur matematikuppgifter kan vara för att elever ska finna dem motiverande. Den empiriska delen av vÄr undersökning genomfördes med 27 elever i Är 8. Under den första delen av undersökningen lÀt vi eleverna sjÀlva konstruera uppgifter. NÀr de gjorde detta skulle de ha motivationsfaktorerna intresse, utmaning, nyttig och rolig i Ätanke. Den andra delen bestod av att eleverna fick lösa uppgifter som vi konstruerat med elevernas egna uppgifter som grund.

Att leva i en annan verklighet

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem och ungefÀr en procent av befolkningen berÀknaslida av nÄgon typ av psykossjukdom, varav schizofreni Àr den vanligaste. Syftet med dennastudie var att beskriva patienters upplevelser av hur det Àr att leva med psykossjukdom.Genom kvalitativ innehÄllsanalys av narrativer analyserades en sjÀlvbiografi och sex noveller,dÀr författarna beskrev hur det Àr att leva med psykossjukdom. Under analysprocessenframkom tvÄ olika kategorier, ?KÀnslor? och ?Hantering?, och nio subkategorier. Dessakategorier visade vilka kÀnslor som vÀcks av psykosen samt hur kÀnslor och upplevelserhanteras i det dagliga livet.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->