Sök:

Sökresultat:

255 Uppsatser om Restaurangägare - Sida 17 av 17

Nyhamnen - lÀnk mellan stad och vatten

Malmö Ă€r en stor stad vid vatten men Ă€ndĂ„ utan kĂ€nnbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har dĂ€rför blivit att undersöka vad detta beror pĂ„ och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som omrĂ„de för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta Ă€r att hamnverksamheten, som hĂ€r utgörs av fĂ€rjetrafik, planeras flyttas till bĂ€ttre lĂ€gen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhĂ„llande till Malmö centrum blev detta omrĂ„de intressant att studera som möjlig lĂ€nk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar pĂ„ hur Malmös vattenfront ser ut och hur den anvĂ€nds.

Implementering av SBAR- vÀgen till gemensamt lÀrande : Studie av implementering av SBAR pÄ en kardiologisk vÄrdavdelning

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Lagen om kassaregister : Konkurrens pÄ samma villkor inom restaurangbranschen i GÀvle?

Titel: Lagen om kassaregister ? Konkurrens pĂ„ samma villkor inom restaurangbranschen i GĂ€vle? NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Therese Pedersen och Bilgen SoysĂŒren Handledare: Markku Penttinen Datum: Juni 2010 Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap om lagen om kassaregister, eftersom det Ă€r en ny lag vill vi undersöka vad den kommer att ge för konsekvenser pĂ„ företagsnivĂ„ just i restaurangbranschen. Vilka kostnader kommer det medföra med den nya lagen och kommer lagen att innebĂ€ra att konkurrensen inom restaurangbranschen kommer att minska? Vi kartlĂ€gger Ă€ven situationen med kassaregisterlagstiftningen internationellt. Detta genom att samla in Ă„sikter frĂ„n restaurangĂ€gare samt en representant frĂ„n Skatteverket. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi anvĂ€nt oss av kvalitativ metod genom intervjuer med Ă„tta restaurangĂ€gare i GĂ€vle och en skatterevisor pĂ„ Skatteverkets kontor i GĂ€vle.

Human resource managment pÄ den svenska hotellmarknaden : Vilka stategier anvÀnds av aktörerna pÄ den svenska hotellmarknaden

SammanfattningDen svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utlÀndska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike Àr bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna sÄ Àr First/Tribe Hotels en organisation som ?sticker ut?. Alla dessa organisationer prÀglas av den organisationskultur som de uppstod i.

Hur bör en modern livsmedelsleverantör arbeta för att sÀkra sin position pÄ marknaden? - en studie av det Svenska kommersiella restaurangsegmentet

MÄlet med denna studie Àr att utreda hur olika egenskaper hos leverantören prioriteras och vÀrderas av den inköpsansvariga. Det Àr betydelsefullt för restaurangbranschens sÀljorganisationer att kÀnna till pÄ vilka grunder en restaurang fattar sina inköpsbeslut och hur man resonerar vid val av leverantör. Studien genererade ett antal variabler vilka livsmedelsleverantören bör studera och utvÀrdera, dÀribland varumÀrket, service, sortiment, kvalitet, pris, leveranssÀkerhet m.fl. Men ocksÄ identifierades ett antal strategier och arbetsomrÄden vilka leverantören bör ta hÀnsyn till. Total Supply Àr ett koncept vilket respondenterna visade ett behov och önskan för.

Ledarskap - En studie om ledarskap inom hotellbranschen

Uppsatsens titel: Ledarskap ñ€“ En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, HÀlsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poÀng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Ã
sa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap Àr omfattande och mÄnga forskare har kommit med förslag pÄ definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De fÄ som existerar Àr generella och tillÀmpas oavsett kontext. Detta sker Àven inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rÀttvisande bild av ledarskapet dÄ det Àr en bransch som till stor del bygger pÄ relationer, Àr dynamisk samt bestÄr av komplexa system. Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet. Vi vill belysa Àmnet för att öka intresset för fortsatt forskning inom omrÄdet.

Utveckling av tjÀnsteprocesser : Var och vad kan mÀtas - sjÀlvscanning som exempel

Bakgrunden till uppsatsen Àr att alltfler teknikbaserade sjÀlvservice tjÀnster dyker upp pÄ marknaden, dels för att öka ekonomi men ocksÄ för att öka service för kunden. Risker med ökad teknologi Àr att den blir ett sjÀlvÀndamÄl och att kundens uppfattningar och upplevelser kommer i andra hand, med konsekvenser för det ursprungliga syftet att öka konkurrenskraft. En av dessa teknikbaserade tjÀnster Àr sjÀlvscanning. Tidigare uppsatser har fokuserat ekonomi och kundens förvÀntningar men saknar en fördjupad förstÄelse och en modell för vad som Àr fruktbart att mÀta och var det Àr viktigt att mÀta.Syftet med vÄr uppsats Àr att generera en kartlÀggningsmodell som ska kunna tillÀmpas vid utveckling av tjÀnsteprocesser, samt identifiera förbÀttringsförslag i en kartlÀggning av tjÀnsteprocessen sjÀlvscanning.VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr:· Var och vad kan man mÀta i en tjÀnsteprocess?· Vilka problem och styrkor har tjÀnsteprocessen sjÀlvscanning?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomfördes en litteraturstudie, för att fÄ kunskap om vad tidigare undersökningar och teorier visat nÀr det gÀller vad som Àr relevant att mÀta.

?En vingklippt Àngel? : om problemen vid tolkningen och tillÀmpningen av bestÀmmelsen om mÀnniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken samt förslag pÄ hur bestÀmmelsen bör revideras

I denna examensuppsats har jag granskat bestÀmmelsen om mÀnniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lag­stift­ning­en som medför sÀrskilda pro­blem för dess tolkning och tillÀmpning. Syftet med upp­satsen har varit att presentera förslag pÄ hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lag­förslag med de Àndringar som jag anser Àr nöd­vÀn­di­ga för att fÄ en mer lÀttil­lÀmpad lag­­stiftning. Syftet har Àven varit att undersöka hur dessa Àn­dring­ar bör göras för att sÀker­stÀlla att bestÀmmelsen överensstÀmmer med de Ànda­mÄl som Sverige Äta­git genom ett antal inter­natio­n­ella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A).UtifrÄn det ovan beskrivna syftet Àr uppsatsen upplÀgg enligt följande.

HÄllbar bebyggelse: förslag till detaljplan för Katten 6 i
LuleÄ

Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i LuleÄ Centrum och Àgs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrÄgorna har blivit alltmer uppmÀrksammade i samhÀllet och i samband med ett antal viktiga förÀndringar pÄ intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planÀndring pÄ fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planomrÄdet Àn tidigare. * Dels bidra till en hÄllbar utveckling av bebyggelsen i LuleÄ centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gÀllande planering i LuleÄ, klargöra planeringsförutsÀttningar och utforska vilka olika alternativ det finns gÀllande hÄllbar bebyggelse samt genom att vÀrdera dessa utifrÄn fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts pÄ insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebÀr att kvalitativ metod har anvÀnds.

Urban Building Hornsbruksgatan, Klippan

KLIPPANByggnadens form utgĂ„r frĂ„n platsens morfologi och topologi.Konkav mot staden och konvex mot parken, utskjutande mot hornsbruksgatan och fasad mot Högalidsparken.I grĂ€nsen mellan natur och stad vill den ta fasta pĂ„ bĂ„da vĂ€rldars egenskaper och styrkor och samtidigt utgöra lĂ€nken dem emellan.En klippa som strĂ€cker ut sig mot det urbana landskapet med Högalidskyrkan i ryggen.Den skapar möten och förenar inom ramen av sig sjĂ€lv och de cirkulationsflöden den ger.Klippan förlĂ€nger parken genom sitt offentliga terrasstak och utgör samtidigt en öppning frĂ„n stad till park.Ett trappsystem placerat pĂ„ den södra delen leder in besökaren till de offentliga delarna av byggnaden. Ett centralt system, direkt till parken.HĂ€rigenom skapas ett följsamt möte mellan stad och park samtidigt som grĂ€nsen mellan privat och offentligt luckras upp inom ramen för byggnadens mixade programmering.Ett bibliotek/ideastore placerat pĂ„ markplan i riktning mot Hornstull, samsas med kontorsdelar mot tunnelbanan.I de tvĂ„ övre planerna ligger programdelar som direkt har ett utbyte av varandras nĂ€rhet, uthyrbara kontorsplatser, arbetsförmedling, ateljĂ©er och kafĂ©.Boendedelen Ă€r fristĂ„ende och placerad ovanpĂ„ T-banestationen, men Ă€ndĂ„ integrerad genom det externa cirkulationssystemet--------------------------------------------------------------UtgĂ„ngspunkten Ă€r mötet mellan stad och natur, park. IdĂ©n Ă€r att skapa en byggnad som starkt relaterar till sin grĂ€nslandet och samtidigt har en sjĂ€lvstĂ€ndig identitet Platsen har idag en rad olika och i viss mĂ„n separerade kvalitĂ©er. GrönomrĂ„de - urbanitet - nĂ€rhet till olika noder - T-bana - urban knytpunkt - Hornstull. Byggnaden ska ta till vara pĂ„ dessa kvalitĂ©er genom att arbeta med mötet dĂ€r emellan. Genom att knyta ihop dem kan en tredje sfĂ€r skapas inom ramen för byggnaden och dess omgĂ€rde.  - Hur koppla ihop delarna? - Hur fĂ„ ut nĂ„got intressant och bra? Macrostrategi Byggnadens externa relationÖppna upp cirkulationsflödet mellan gaturum och park. Öppna upp siktlinjer - skapa visuella kopplingar frĂ„n gaturum till park - frĂ„n byggnad till sin omgivning. Distribution av programdelar i relation till plats.

Social tillfredsstÀllelse i bostadsomrÄden: Analys av stadskvaliteter och resursbehov applicerat pÄ nÀromrÄdet till Kronan i LuleÄ

En stad bestÄr av ett antal egenskaper som kan beskrivas utifrÄn dess karaktÀr och innehÄll, Àven kallat stadskvaliteter. För att ett samhÀlle ska fungera och mÀnniskor ska vilja bosÀtta sig dÀr mÄste platsen bidra till att tillfredsstÀlla medborgarnas funktionella behov liksom de sociala behoven. För att staden ska kunna tillfredsstÀlla medborgarnas trivsel och behov pÄ samma gÄng krÀvs det att en del faktorer samverkar. De faktorer eller egenskaper som finns i ett bostadsomrÄde kallas för stadskvaliteter och har tagits fram och analyserats i och med en litteraturstudie grund pÄ tidigare utförda studier inom Àmnet med fokus pÄ ett socialt hÄllbart samhÀlle Stadskvaliteterna kan sammanfattas och definieras enligt följande; trygghet och sÀkerhet, gemenskap, fysisk och estetisk miljö, kommersiell service, grön- och vattenomrÄden, kommunikationer och lÀget i staden.Stadskvaliteterna ter sig vara av ett mer eller mindre vÀrde i bostadsomrÄden beroende pÄ grundförutsÀttningar, lÀge, typ av befolkning och situation. Stadens alla bostadsomrÄden Àr unika i sig sjÀlva, de ser olika ut och mÀnniskorna som bor i ett bostadsomrÄde kan ha skilda Äsikter frÄn de som bor i ett annat bostadsomrÄde, dÀrför mÄste kvaliteterna undersökas enskilt pÄ respektive plats.

Förnyelse av hamnomrÄde i Mollösund. Inspiration och underlag för utveckling av industritomt med fokus pÄ turism och ett levande samhÀlle

Orust Kommun stÄr inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriomrÄde vid hamnen i Mollösund. MÄlet Àr att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa pÄ ett levande samhÀlle, den viktiga turistnÀringen samt tillfredstÀlla mÄnga mÄlgrupper. Rapportens syfte Àr att föra en diskussion och dÀrmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förÀndring av industritomten belÀgen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie dÀr ett antal befintliga omrÄden analyseras, vilka alla Àr relevanta för industriomrÄdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas pÄ industritomten och analysera vilka som Àr mer eller mindre lÀmpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhÀmtades bakgrundsinformation om Mollösund och turism för att förstÄ bakgrunden till Mollösunds identitet.

HAMNLÄNKEN : En studie i att förbĂ€ttra strĂ„ket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.

HAMNLÄNKEN - En studie i att förbĂ€ttra strĂ„ket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.

Oppeby torg dÄ, nu och sedan : att utveckla och förnya ett 1950-talstorg i Nyköping

Det hÀr examensarbetet pÄ 30 hp Àr utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehÄller rÄd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan anvÀndas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. UtgÄngspunkten har varit en förfrÄgan frÄn Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.

<- FöregÄende sida