Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem ochkonsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hurlärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstruktureradekvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärareundervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomförten läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialetanalyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understrykeren prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras somett icke fullvärdigt alternativ.

Syftet med uppsatsen var att studera hur ensemblelärare hanterar situationer där elever motsätter sig att delta i aktiviteten som läraren planerat att undervisa. Studien avgränsas till att undersöka situationer där en elev motsätter sig att medverka i instuderingen av ett musikstycke på grund av dess tillhörande genre. I den teoretiska bakgrunden presenteras forskning som relaterar till relevanta delar i styrdokument, musikens relation till individers identitet samt ensembleundervisningen som lärande situation. En kvalitativ intervjustudie genomförs med fyra ensemblelärare på gymnasienivå med syftet att samla data gällande hur de agerar i denna situation och deras bakomliggande tankeprocess. I resultatet visar det sig att de väljer att inleda ett Resonemang med eleven som väljer att inte delta.

Syftet med studien är att utforska och förstå de Resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas Resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Syftet med studien är att utforska och förstå de Resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

I Skolverkets läroplaner och mål förespråkas ett vidgat textbegrepp som en angelägen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska ämnen, en fortsatt låg prioritet. Ett aktuellt exempel på det är att estetiska ämnen för närvarande föreslås bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan läroplanerna talar för varje elevs rätt till lärande genom många olika uttrycksformer, tillmäter alltså de kunskapsideal som politiskt sett råder bildämnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pågår en pedagogisk forskningsdiskurs, där begrepp som multimodalitet och estetiska lärprocesser samt perspektiv somdesign för lärande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgångspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lärande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

Att ta reda på de kriterier som en kompetent arbetstagare anser vara viktiga när han eller hon söker sig till ett visst företag, samt de Resonemang som de för kring dessa. Vi vill även ta reda på vad företagen erbjuder kompetent arbetskraft, för att tillsammans med arbetstagarnas svar se om detta kan ha några följder för personalsammansättningen..

Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars Resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Problemet med fetma och övervikt i västvärlden uppmärksammas alltmer då det närmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvärrar många hälsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens påverkan på hälsan utvecklas ständigt och det kan numera sägas vara allmänt känt att en ohälsosam kost ger en negativ inverkan på hälsan. Denna kunskap borde generellt leda till att människan har en positiv inställning till hälsosam kost. Trots detta finner människor det fortfarande svårt att engagera sig i hälsobefrämjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende när det gäller hälsosam kost.

Detta examensarbete handlar om hur elever tänker vid lösandet av proportionalitetsuppgifter. Arbetet består dels av en orientering om forskning inom området och en egen undersökning. I tidigare forskning har två huvudkategorier av proportionalitetstänkande utkristalliserats; A- respektive B-tänkande eller between respektive within. På senare år har forskning belyst även andra aspekter, bland annat enhetsskapande, vid lösande av proportionalitetsuppgifter. Min egen undersökning är en intervjustudie kring fyra uppgifter av typen jämförelse (comparison).

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och Resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas Resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna.

Förskolan är en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, träffa andra barn där de kan leka med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollärares förhållningssätt kring den fria leken. Studiens frågeställningar är: Hur är förskollärares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollärarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollärarna förutsättningar för barnens fria lek? Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fått förståelse för förskollärares Resonemang och betydelse för barns fria lek.

Bakgrund: Akupunktur är en gammal kinesisk behandlingsmetod som i grunden baserades på individen och balans i kroppen. Behandlingsmetoden gjorde sitt intåg till västvärlden under 1970-talet sedan dess har olika förklaringsmodeller tagits fram. När akupunkturen togs in i svensk sjukvård kontrollerades användningsområdet av Socialstyrelsen som dikterade vad sjukgymnaster hade tillstånd att behandla för åkommor. Akupunkturen ansågs vara en ofarlig behandlingsform, trots detta fanns en del biverkningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva yrkesverksamma sjukgymnasters Resonemang och erfarenhet kring akupunktur.

Peer learning är en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. Därför vore det av intresse att undersöka om det är en tillämpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård utifrån handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats där data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier.