Fluorokinoloner är viktiga för behandling av bakteriella infektioner inom både humanmedicinen och veterinärmedicinen. De används speciellt vid komplicerade och akuta infektioner då de har ett brett spektrum, baktericid effekt och en stor distributionsvolym. Den ökande Resistensen som utvecklas mot fluorokinoloner är ett hot mot både enskilda individer och samhället som helhet. I denna litteraturstudie undersöks fluorokinoloner och olika strategier att hindra Resistensuppkomsten mot dem. Resistensen mot fluorokinoloner sker främst genom två mekanismer, men ytterligare en mekanism har nyligen upptäckts. De två främsta mekanismerna är förändring av målenzymen och minskad mängd fluorokinoloner i bakterien.

Vete, Triticum aestivum är en mycket viktig matgröda. Under historiens gång har arten fått anpassa sig till många vitt skilda miljöer. I Nordeuropa har frost-Resistens varit extra viktigt. En viktig gen för frostResistensen är VRN1som kontrollerar vernaliseringen d.v.s. övergången från vegetativt till aktivt tillstånd som sker på våren.

En frisk alm lever i fyra till femhundra år. Men smittas almen av den förödande almsjukan så kan trädet dö tillföljd av sjukdomen inom några månader. Almsjukan är en vissnesjukdom som orsakas av de två sporsäcksvamparna Ophiostoma ulmi och Ophiostoma novo ? ulmi. Sjukdomen sprids av almsplintborren eller via rotkontakt.

Hypotyreoidism är en vanlig endokrin sjukdom hos hundar. Den orsakar nedsatt livskvalitet i form av utbredda symptom från flera olika organsystem och sjukdomen kräver livslång medicinering. En orsak till hypotyreoidism är Canine Lymphocytic Thyroiditis (CLT), en autoimmun sjukdom som står för ett stort antal av sjukdomsfallen hos hund. Mycket talar för att utvecklandet av sjukdomen har en ärftlighetskomponent eftersom den uppträder i mycket hög frekvens inom vissa raser medan det är en tämligen ovanlig åkomma inom andra raser. Studier av hundpopulationer har visat på en genetisk koppling mellan CLT och gener för Dog Leukocyte Antigen II (DLA II) hos vissa raser.

Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans rankas som den mest destruktiva skadegöraren inom jordbruket världen över. Den mest effektiva metoden för att bekämpa potatisbladmögel med idag är en frekvent användning av fungicider. Det kan dels vara skadligt för miljön och människors hälsa men även innebära stora ekonomiska kostnader.Aktivering av växtens egna försvar, så kallad inducerad Resistens, kan vara ett miljövänligare och mer hållbart alternativ att bekämpa potatisbladmögel med. ß-aminobutansyra (BABA) , en aminosyra, inducerar växtens försvar och har visat sig effektiv i många växtslag däribland i potatis mot P. infestans.I det här försöket har BABAs effekt i kombination med två olika fungicider, Ranman och Revus testats.

Sedan sin introduktion på 1940-talet har antibiotika varit några av de viktigaste läkemedlen vi har, både inom human- och veterinärmedicin. De används för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. Världen över har det också använts i tillväxtstimulerande syfte i varierande grad, och på sina håll fortfarande även idag. Då administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lång tid vilket medför stora Resistensproblem i det långa loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem länders antibiotikaResistensläge ser ut idag och vad som påverkar det. Detta uppnåddes genom jämförelser av ländernas antibiotikaanvändning och Resistensläge på gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De länder som studerades var Sverige, Danmark, Nederländerna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan länder är exempelvis huruvida antibiotika får användas i tillväxtstimulerande syfte, om antibiotika måste vara receptbelagt och om det används i profylaktiskt syfte.

Både typ 2-diabetes och D-vitamin brist ökar hos världens befolkning och ett samband mellan förekomsten av dem båda har setts i olika studier. Typ 2-diabetes ger en minskad känslighet för insulin samt en ökad Resistens där cellerna svarar dåligt på insulinet. Med tiden tröttas de insulinproducerande ?-cellerna ut och sekretionen avtar. Vitamin D bildas ur 7-dehydrokolesterol i hudens celler vid UV-ljusbestrålning eller tas upp från födan.

Maligna tumörer är något som drabbar såväl djur som människor över hela världen. Därför har stora ansträngningar lagts på att kartlägga mekanismerna bakom en av nyckelparametrarna för tumörtillväxt, tumörangiogenes. Studier har visat att tumörcellerna själva kan inducera neovaskulatur genom ökat uttryck av pro-angiogena faktorer, så som endotelial tillväxtfaktor och angiopoeitin-2. Anti-angiogenesterapi, i form av olika antikroppsderivat, riktar sig fram för allt mot de signalvägar som involverar pro-angiogena faktorer i ett försök att stävja tumörens tillväxtresurser. Idag används främst monoklonala antikroppar, var för sig, tillsammans eller i kombination med kemo- och/eller strålningsterapi. Tyvärr är anti-angiogenesResistens är ett växande problem, troligen relaterat till både adaptiva och inbyggda Resistensmekanismer hos de tumörceller som behandlas.

På grund av stora Resistensproblem måste användningen av antibiotika i världen minska. För att kunna genomföra detta måste alternativa preparat börja användas. I detta arbete görs en utvärdering av fyra topikalt administrerade preparat som används vid behandling av infekterade sår. De preparat som utvärderas är honung, jod, hydrofoba förband (Sorbact) och polyhexametylenbiguanid (PHMB). Utifrån de fakta och studier som finns tillgängliga i dagsläget görs en utvärdering av preparaten utifrån deras effekt, hur toxiska de är och om de selekterar för Resistens hos bakterier. Med hänsyn till detta ges svar på frågan huruvida dessa preparat är lämpliga substitut till antibiotika vid behandling av sårinfektioner. Vid sammanställning av studierna kunde det konstateras att tre av preparaten hade en baktericid effekt in vitro.

Bakgrund: Från växtriket och örten Artemisia annua har antimalarialäkemedlen artemisinin och dess derivat kunnat framställas. Många rankar dessa läkemedel som de effektivaste vapnen som finns i kampen mot malaria idag. Malaria är en sjukdom som varje år skördar en miljon människors liv och orsakar stort lidande för oerhört många människor. Syftet med detta arbete är att besvara frågan hur effektiva artemisinin och dess derivat är vid okomplicerad falciparum malaria samt att belysa problematiken som behandling med artemisininer kan tänkas innebära vad gäller Resistens och förekomst av falska läkemedelskopior.Metoder: Projektet utgjordes av en litteraturstudie där forskning som utvärderar effekt av olika antimalarialäkemedel studerades. Utvärderingen av effekten och studieupplägget skulle vara enligt WHO:s riktlinjer och effektmåttet ACPR (adequate clinical and parasitological response), vilket innebär andelen patienter som var botade både kliniskt och parasitologiskt efter en uppföljning på 28 dagar.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat Resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en bakterie som har utvecklat Resistens mot meticillin. Spridning av MRSA är ett stort globalt problem som ökar. På intensivvårdsavdelningar förekommer smittspridning till medpatienter som är svårt sjuka, ett problem som intensivvårdssjuksköterskr bör förhindra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskan kan förhindra smittspridning av MRSA på intensivvårdsavdelning (IVA). Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar.

Under senare år har vi fått allt större problem med antibiotikaResistens bland bakterier. Dessa problem är delvis en oundviklig följd av användandet av antibiotika. De förvärras dock kraftigt av det faktum att vi använder antibiotika i en långt större omfattning än vad som kan anses nödvändigt. Detta överanvändande beror till stor del på det faktum att behandling med antibiotika i många fall är en förmånlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en låg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, där det som är rationellt för den enskilde skiljer sig från det som är rationellt för samhället som helhet.

Bensimidazoler är en flitigt använd bredspektrumverkande substansgrupp antiparasitmedel. I Sverige finns det fem substanser (albendazol, febantel, fenbendazol, flubendazol och oxfendazol) som används inom veterinärmedicinen, varav en är en pro-bensimidazol (febantel). Däremot finns endast en substans tillgänglig inom humanmedicinen (mebendazol). Syftet med detta arbete är att reda ut skillnader och likheter mellan dessa substanser. Fokus ligger på kemisk struktur, kinetik, aktivitet, spektrum samt Resistensläget i Sverige. Kemiskt sett är bensimidazoler relativt lika varandra då enbart substitutet (d.v.s.

Tuberkulos (tbc) är en av världens mest utbredda infektions-sjukdomar. Två miljarder människor i världen beräknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje år. Sjukdomen har under de senare åren återigen ökat i västvärlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utsträckning över hela världen. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera länder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv.