Den vÀrld vi kÀnner till stÄr inför stora förÀndringar. För första gÄngen i historien bor det fler mÀnniskor i stÀder Àn pÄ landsbygden. I dagslÀget förbrukar vi mer av jordens resurser Àn den klarar av. KlimatförÀndringarna kommer inom en snar framtid att pÄverka vÄrt sÀtt att leva. Allt fler mÀnniskor fÄr stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sÀtt att hitta kraft.

FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.

Möten mellan mÀnniskor, grupper, idéer och intressen Àr en naturlig del av stadslivet. Mötandet Àr dessutom en förutsÀttning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmÄga, upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stÀrkandet av olika slags gemenskaper. DÀrför Àr det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvÀrt. Det Àr emellertid sÄ att olika slags mötande skiljer sig Ät kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsÀttningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprÀtthÄlls. Föreliggande mastersuppsats Àr skriven inom ramarna för programet HÄllbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgÄr frÄn denna konstruktiva kritik av anvÀndningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgÄr uppsatsen frÄn en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinÀr litteraturstudie med teoretiska bidrag frÄn bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus pÄ det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen Àr strukturerad utifrÄn tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlÀgga olika aspekter som kan bidra med förstÄelse för mötande och dess förhÄllande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. KartlÀggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter pÄ mötande. Denna modell Àr avsedd att etablera en förstÄelse för mötandet och dess förutsÀttningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör nÀrmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgÄr frÄn ett perspektiv pÄ mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsÀttningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt pÄvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehÄller uppsatsen ocksÄ en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel pÄ mötesplatser för socialt hÄllbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen RosengÄrd. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjÀnstemÀn samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar pÄ behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nÀmnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av sjÀlvorganisation. Fallstudien blottlÀgger ocksÄ ett antal likheter; mer allmÀnt hÄllna kvaliteter som utmÀrker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel pÄ dessa Àr odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelÀgenhet som utgÄngspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frÄgestÀllningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. SÄdana studier kan exempelvis syfta till att belÀgga kausaliteter i mötandeprocesser hÀrledda frÄn registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), NorrlĂ€ndska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) Ă„t i rapporteringen gĂ€llande den sĂ„ kallade Enbomprocessen under Ă„r 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning pĂ„verkade rapporteringen. Uppsatsen har avgrĂ€nsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten dĂ„ Norrbottens lĂ€n var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska lĂ€ge Ă€r intressant. NĂ€rheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dĂ„tida politiska situationen i Norrbotten dĂ„ detta lĂ€n var det överlĂ€gset kommunisttĂ€taste i Sverige. Fokus i tidshĂ€nseende ligger pĂ„ februari 1952 dĂ„ Fritiof Enbom greps och augusti mĂ„nad samma Ă„r, dĂ„ domarna i mĂ„let förkunnades.

Unga Àr inte lika vÀletablerade pÄ bostadsmarknaden som de var förr. Detta pÄ grund av den lÄngsamma byggtakten i storstadsregionerna, vilket ocksÄ har lett till att en renoveringsvÄg sköljt genom Sverige och sÄledes gjort Àven det Àldre bostadsbestÄndet dyrt och svÄrÄtkomligt. Syftet med arbete Àr att undersöka de kvaliteter som finns i att bygga yteffektivt. Detta som en del till att öka möjligheterna för ungas etablering pÄ bostadsmarknaden. För att besvara arbetets syfte delas det in i tre delsyften.

Unga Àr inte lika vÀletablerade pÄ bostadsmarknaden som de var förr. Detta pÄ grund av den lÄngsamma byggtakten i storstadsregionerna, vilket ocksÄ har lett till att en renoveringsvÄg sköljt genom Sverige och sÄledes gjort Àven det Àldre bostadsbestÄndet dyrt och svÄrÄtkomligt. Syftet med arbete Àr att undersöka de kvaliteter som finns i att bygga yteffektivt. Detta som en del till att öka möjligheterna för ungas etablering pÄ bostadsmarknaden. För att besvara arbetets syfte delas det in i tre delsyften.

Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark och Norge. Beredskapen i Norge var lÄg nÀr anfallet kom. Detta eftersom att Norges utrikespolitik hade gÄtt ut pÄ att inte reta upp nÄgon av stormakterna. DÀrför var den norska regeringen inte beredd pÄ ett anfall frÄn Nazityskland. Mellan Ären 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska krigsfÄngar som sÀndes till Norge.

The aim and purpose with this essay is to identify the natural conditions of the New Orleans City region, and to establish an understanding of the disastrous event of Hurricane Katrina in August 2005. Who lived in this area and how did this event affect the outcome of the disaster?The theory is based on two Swedish human geographers Torsten HÀgerstrand and Thomas Lundén, and their theories on regional geography and political geography, also regarded as ?geopolitics?. Regional and Political Geography are explained as the relation between state and territory, power over the territory and the variables that affect the relations on different levels such as; economy, culture, technology, demography and communication.The author decided to use the quantitative method in the process of research, the essay underwent an overall analyzes of the media settings, articles, written literature and documentaries. The author has been very critical to the material and data that was presented by the American authorities, media and non governmental organisations.New Orleans City?s topography is unique in the matter that the city is constructed on a delta area, the Mississippi River, Missouri and Ohio River systems are all connected in New Orleans.

The purpose with this thesis is to investigate how to design a urban space so that it is experienced safe and how to implement this at an actual site. Knowledge on the subject has been gathered through litterature studies and interviews with experts. Through an analysis of the site with surroundings and studies of projects with similar problems, practical actions have been observed. Part taking in the municipalities planning process has given insight in the projekt as an whole and the interests of different parties. There are many different opinions about what the word safety means. It is a feeling depending on situation, that is affecting our daily behaviour.

ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd     NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.

Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan mÀnniskor samt relatera det till bostadssegregations problematik. Genom att vÀlja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebÀr inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken frÄn en annan synvinkel har bara bekrÀftat för mig att denna verklighet som rör frÄgor kring segregation i boendet Àr bÄde invecklad och mÄngfacetterad. Mitt beslut att vÀlja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förstÄelse av detta perspektiv och dÀrmed kasta ett annat ljus pÄ problematiken.

Resultatet av undersökningen visar att ungdomarna i fokusgrupperna sÄg sina socialt utsattastadsdelar som segregerade och trista miljonprogramsomrÄden och Ä andra sidan farliga och ibland spÀnnande förorter. Man hade högt stÀllda förvÀntningar pÄ polisen som denna oftastinte lyckades leva upp till. Polisen betraktades istÀllet som oengagerad, provocerande ochibland direkt krÀnkande. Ungdomarnas förestÀllningar var stÀndigt mÄl för intrycksstyrning och kontroll av kamratgruppen men ocksÄ av polisens agerande i interaktionen med ungdomarna(jfr. Heidegren & WÀsterfors 2008, s.

ABSTRACT Titel: NyanlÀnda flyktingars socialisering i GavlegÄrdarnas lÀgenhetsbestÄnd     NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Loveth Ikuobase och Marianne Skogh Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2011 - januari  Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur GavlegÄrdarna och de boende ser pÄ GavlegÄrdarnas försök att socialisera nyanlÀnda flyktingar och hur GavlegÄrdarna önskar att man ska bete sig i deras lÀgenhetsbestÄnd. Vi tycker att Àmnet Àr företagsekonomiskt relevant eftersom lÄngsiktig ekonomisk hÄllbarhet för ett bostadsföretag förutsÀtter att alla boende trivs och kan förenas i bostadsföretagets vision för hur boendet ska fungera. Detta för att kunna minska kostnader för företaget lÄngsiktigt och för att förbÀttra relationerna bland hyresgÀsterna.  Metod: Vi valde att anvÀnda kvalitativ ansats eftersom vÄr uppsats fokuserar pÄ mÀnniskors socialisering samt kunskapsöverföring mellan mÀnniskor. Metoden har hjÀlpt oss att fÄ en ökad förstÄlelse kring hur de mÀnskliga aktörerna uppfattar verkligheten. PrimÀrdata och sekundÀrdata anvÀnds för att samla in data.

Under 1960-talet rÄdde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostÀder skulle byggas under en tioÄrsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var fÀrdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsomrÄdena.