Vi har i denna studie valt att besöka en ungdomsteatergrupp, på en kulturskola, i deras arbete med uppsättning av Shakespeares pjäs En midsommarnatts dröm. Genom observationer och intervjuer har vi undersökt hur de, ungdomarna i gruppen och deras pedagog, förhåller sig till genus samt om och hur könsroller uppstår i gestaltandet på scen. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka deltagarnas gestaltande av karaktärer i teatergruppens pjäsarbete och ta reda på om och på vilket sätt könsroller uppstår. Samt få en större inblick i hur dessa ungdomar förhåller sig och/eller uttrycker sig kring genus och hur det i sin tur gestaltas på scen. Vårt syfte är även att se vilka eventuella konsekvenser deras gestaltning kan leda till. I vår litteraturdel redogör vi bland annat för begreppen kön, könsroll och genus.

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvård av diabetes typ II påverkas av språksvårigheter kultur och kön. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som drabbar vuxna människor. Idag sjunker debuten i allt lägre åldrar.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

BAKGRUND: Stress är ett nutida folkhälsoproblem som drabbar båda könen även om individer reagerar med olika symptom när de utsätts för olika stressorer. Forskning visar att stressorer skiljer sig åt för män och kvinnor och att de hanterar dem på olika sätt. Stress har visat sig påverka utveckling av sjukdom och dödlighet och har således betydelse församhällets vårdkostnader och sociala utgifter. Det saknas i dagsläget forskning som undersöker stress ur ett genusperspektiv och dess konsekvenser för den upplevda hälsan. SYFTE: Syftet med studien var att med mätinstrumentet Percieved Stress Scale undersökaom genus påverkar stress hos män och kvinnor eller om stressen beror på individen eller miljön.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och belysa vilka normer och föreställningar pedagoger i förskolan har om traditionella könsmönster. För att få en större vetskap inom ämnet, samt ge en bakgrund till vår studie har vi valt att utgå ifrån följande teoretiska begrepp: Genus, könsroller samt normer. De områdena har vi även använt oss av för att undersöka tidigare forskning om ämnet, bland annat ur ett historiskt och internationellt perspektiv. Som metod för att samla in vår empiri till studien så valde vi att intervjua pedagoger i en fokusgrupp. Till fokusgruppstillfället hade vi förberett frågor om ämnet som vi diskuterade, samt spelade in intervjun för att sedan transkribera materialet. Resultatet av vår studie visade på att det finns en del föreställningar av kön som bidrar till könsroller, och att det är i bemötandet som detta skapas.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är:1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?3.

I uppsatsen analyseras tre svenska ungdomsromaner från 2006 medan ytterligare sju romaner används parentetiskt som jämförelsematerial. Romanerna har valts ut genom sammanställning av enkäter. Det övergripande syftet är att studera vilken potential romaner som läses i grundskolans senare år samt i gymnasiet har för värdegrundsarbete med inriktning på jämställdhet. Fokus ligger på hur identitet och genus konstrueras hos föräldra- och eventuellt reproduceras hos huvudkaraktärerna. Utgångspunkt för analysen är ett intersektionellt perspektiv som innefattar social bakgrund, etnicitet och sexualitet.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..

Syftet med vår uppsats är att studera hur barnen i förskolan använder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill även använda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill även studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begränsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgängligt eller otillgängligt beroende på barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns på avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa är några av de frågor vi sökt svar på med hjälp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats.

Syftet i denna uppsats är att få djupare förståelse för studenters visioner angående det goda campusrummet och om hur appropriationen, produktionen och reproduktionen av campusrummet ser ut. En strävan är också att få en djupare förståelse för hur makt påverkar rummets konstruktion och hur makten gör sig gällande i det redan byggda rummet. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjupromenader i campusrummet på Åbo Akademi i Finland, främst i det nybyggda humanistcentret Arken. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och en empirisk del. Materialet har tolkats genom en fenomenologisk deskriptiv ansats och en hermeneutisk tolkande teknik med hjälp av Henri Lefebvres rumstriad.

In this study, the sea trout (Salmo trutta) spawning migration was studied in the river Själsöån, Gotland, to assess the main external factors determining upstream migration and seasonal changes in fish parameters. Additionally population trends were studied by examination of old data. The most important external factors for upstream migration were the air pressure, air temperature and wind direction. No significant difference was found between when males and females migrated upstream. Larger females in better condition started migration earlier than the smaller females in poorer condition.

Detta examensarbete innefattar Montessoripedagogikens skapande och utveckling samt en beskrivning av Montessorimaterielen men även förtydligande av begreppet genus kopplat till förskolan. Syfte med detta arbete är att ur ett genusperspektiv beskriva Montessorimaterielens användande under arbetspassen på en Montessoriförskola. De empiriska undersökningarna utfördes under fem veckor på en avdelning med 21 barn i åldrarna 3-5 år. Tre pedagoger har även ingått som informatörer i undersökningen. Metoderna som användes var strukturerade intervjuer och observationer.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en allmängiltig uppfattning kring vad som kännetecknar god stadsmiljö, eftersom det i planeringssammanhang ofta talas om god stadsmiljö och attraktivitet på ett sätt som tycks förutsätta att så är fallet. Skillnader i uppfattningar och föreställningar kan vara grundade i olika faktorer och i examensarbetet har skillnader möjliga att relatera till genus och ålder studerats. Genom en fallstudie i Kiruna har delar av resultatet från en, av Kiruna kommun, tidigare genomförd enkätundersökning analyserats vidare för att utreda om det bland de Kirunabor som besvarat enkäten finns skillnader som är möjliga att relatera till genus eller ålder. Fallstudien, som geografiskt sett avgränsats till Kirunas centrala stadsmiljö, har byggts upp kring jämförande diskursanalyser där åtta olika respondentgruppers svar på åtta olika frågor har studerats och jämförts med varandra. Jämförelserna har grundats på vilka byggnader och platser respondenterna lyft fram i sina svar samt på vad de haft för åsikter om Kirunas stadsmiljö.

Syftet med vår studie var att undersöka socialsekreterares resonemang kring deras upplevelser av vad som påverkade dem i beslutsfattandet i förhandsbedömningar kring anmälningar gällande ungdomar i åldern 13-20 år. Vi undersökte vilka faktorer som påverkade socialsekreterarnas bedömning, vilka förställningar om genus som socialsekreterarna gav uttryck för samt hur de upplevde möjligheten att göra jämställda bedömningar.Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Vi genomförde två fokusgrupper på olika socialkontor vilka bestod av socialsekreterare som arbetade med förhandsbedömningar. Den tillägnade empirin analyserades utifrån socialkonstuktivistisk teori, genusteori, de teoretiska begreppen handlingsutrymme och tyst kunskap samt tidigare forskning.Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde att magkänslan var en viktig faktor i förhandsbedömningarna. De förde resonemang kring att de hade ett stort handlingsutrymme där magkänslan, vilken analyserades utifrån begreppet tyst kunskap, påverkade deras beslut.