Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller är det vi som blivit mer kritiskt tänkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam.

This paper describes what some 9th grade students think of their sex education in school, especially when it comes to gender, sexual identity, norms and deviation. I have been using group interviews in two different schools, two groups per school. The result of the students' answers have been analysed on the basis of queer theory focusing on gender and sexual identity. The result of the study shows that the students consider their sexual education to be lacking, especially when it comes to gender, sexual identity, norms and deviation. Another conclusion of the analysis is that a sex education grounded in queer theory would be more inclusive..

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Mörten (Rutilus rutilus) är en vanlig art längs Östersjökusten som utnyttjar kustmynnande vattendrag för sin reproduktion. Lillån och Habbestorpsbäcken är två grenar av ett sådant vattendrag som mynnar i Mönsteråsviken. Information om tidigare uppvandring av mört i de båda bäckarna finns inte att tillgå men den allmänna uppfattningen hos boende i området är att beståndet av lekande mört har minskat kraftigt. Vår studie utfördes i syfte att undersöka mängden lekvandrande mört som utnyttjar Lillån respektive Habbestorpsbäcken för reproduktion. Även populationsstrukturen med avseende på längdfördelning, könskvot, förekomst av hudsjukdom och reproduktiv investering samt förekomsten av övriga lekvandrande arter undersöktes.Provfisket skedde med hjälp av ryssjor.

Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböckeri år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring övertid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000.En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utandet har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhetur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningensåg ut och hur genus konstruerades.För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinnsi uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller derasintresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr elevernain i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga.Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden.Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd.Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männenfick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld..

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                  Annie Karlsson Genuskonstruktioner i Bilder    Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet. Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks.Antal sidor: 28                                                                                                                                                                Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden.

The purpose of this essay was to explore how the concept of gender identity is constructed, by doing a discourse analysis of texts from two different perspective discussing intersexuals, and to define the areas where the discourses doesn't agree. The two perspectives were; feminist- and medical perspective.How are sex/gender identity constructed in the chosen articles?What themes can be seen in the discourses?My method was discourse analysis. A discourse can be described as a way of talking about and understanding a part of the world. The analytics task is to define the discourses, which the world is constructed by.The areas of conflicts have been found.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Denna magisteruppsats i sociologi avser att beskriva och analysera genusforskningens utveckling från det politiska och det filosofiska till det vetenskapliga tänkandet. Anledningen till att denna uppsats kom att handla om genusforskningen var för att ämnet känns aktuellt både ur en privat - och samhällssynvinkel. Dessutom är ämnet genusforskningen något som blir mer och mer uppmärksammat och då genusforskningen i Sverige fyller 30 år känns det angeläget att uppmärksamma det i en uppsats och redogöra för hur viktigt det är att uppmärksamma ämnet och se på världen med genusglasögon. Den teoretiska delen avser att förklara de olika begreppen inom genusforskningen för att läsaren ska få en förförståelse. En analys kommer att genomföras hur genusforskningen har utvecklats från det politiska och filosofiska tänkandet till det vetenskapliga.

Syftet med min studie är att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs i den barnlitteratur som presenteras för barn genom högläsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till de böcker jag väljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar på hur manliga och kvinnliga karaktärer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekräftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har närmat mig mitt material utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag har även använt mig av analysmetoder, vilka har hjälpt mig att hålla mig inom ramen för det jag ville undersöka. Två olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstå de resultat som mitt material visat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.

Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras.

The purpose of this study was to illuminate the everyday work of school counsellors in the City of Stockholm with a gender perspective by studying the school counsellors ? talk about masculinity and femininity. The aim was to reach an understanding of how parts of the counsellors everyday work are influenced by gender through the perspective of the school counsellor. The study was conducted using qualitative methods. Six school counsellors, five woman and one man, were interviewed.