Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten. Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6. Teorier som har använts i studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Resultat som framkommit under studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus.

Forskare och författare menar att det finns för lite av ett genus- och jämställdhetsperspektiv i dagens skola. Kunskapen kring detta är för dålig och lösningen har blivit att utbilda genuspedagoger på uppdrag av regering och riksdag. Vårt syfte har varit att studera genuspedagogers syfte och arbete. Vi har intervjuat fem genuspedagoger från olika kommuner. De är alla kvinnor och utbildade till lärare, där förskolan, grundskolan och gymnasiet är representerade.

Denna studie kartlägger systemvetenskaplig kurslitteratur som används på svenska universitet.Utifrån denna kartläggning har en ordsökning med syfte att ge en indikation på genuspartiskhet itext sedan utförts. Detta har gjorts med hjälp av programvaran Hamlet II, ordlistor medgenuspartiska och genusneutrala ord samt ord för att beteckna generiska personer inom IT. Medhjälp av teorier om design science och metodologi har resultatet slutligen visat att denarbetsprocess som genomsyrat studien kan ses som en återanvändbar metod för att undersökagenuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur..

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel. Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel? Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.

Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna.

Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet är att studera och jämföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i så fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrågeställningarna. De studerade böckerna av Beskow är skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström är skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns många skillnader på hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som är tydliga i Beskows böcker inte är lika framträdande i Bergströmsböcker. Både text och bild som undersöktes och jämfördes kan även visa skillnader på hurkönsstereotyper inte är lika förekommande i Bergström..

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på Reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ?online?-identitet.

Denna studie har undersökt hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen genus, klass och etnicitet i sin arbetsroll, främst vid vägledningssamtal. Frågeställningarna för denna studie handlar om att få reda på hur yrkesvägledare arbetar kring begrepp som genus, klass och etnicitet i deras arbete och vad de fått erfara under deras år som yrkesvägledare i samband med just dessa begrepp. Genom en kvantitativ metod med kvalitativt strukturerade frågor har empirin insamlats och analyseras utifrån vägledningsteorier grundade av Peavy (1998) och Egan (2010) som belyser vägledares förhållningssätt vid arbete med begreppen. Resultatet i studien visar att utbildningen till studie- och yrkesvägledare ger en teoretisk grund för att arbeta motverkande för val utifrån traditionella mönster, men flera informanter uttryckte att det inte känns som tillräckligt. De menar att utbildningen ger hjälpmedel för att arbeta med begreppen hos sig själva, men inte utifrån skolans arbete med dem, utifrån gällande styrdokument.

Det övergripande syftet med studien är att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv återspegla vilka uppfattningar som råder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förväntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen är att kartlägga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebär att deltagande observationer är att föredra. Då vår avsikt även är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar och föreställningar kring genus och normer, används semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie är att undersöka de manliga och kvinnliga fritidspedagogernas yrkesroll. Vi har undersökt vilka aktiviteter det planeras och genomförs på olika fritidshem, hur de manliga och kvinnliga fritidspedagogerna samarbetar med varandra och om de bemöter barnen utifrån en genusmedvetenhet i sitt arbete. Följer fritidspedagogerna skolans styrdokument i arbete mot traditionella könsmönster? Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, där vi har genomfört intervjuer med olika fritidspedagoger för att samla in ett empiriskt material. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika teorier och diskuterats utifrån de tidigare ämnesrelaterade forskning.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i värdegrundsarbete kring jämställdhet och genus. Jag ville ta reda på om det fanns skillnader i pedagogers förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som används av förskollärare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville även studera om pedagogers arbete kring genus och jämställdhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades på kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes på fyra förskolor; två som låg i homogena områden och två som befann sig i mångkulturella områden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhällets struktur i södra Sveriges städer bestämde jag mig för att förskolorna skulle ligga i områden där majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i områden där de flesta invånarna har invandrarrötter.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, Anna, Hanna och Johanna. Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang..