Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier elever väljer när de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i årskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. Utifrån elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda på vilka strategier de valt att använda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade på flera olika lösningsstrategier.

Studiens syfte var att utifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan å ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutställning och å andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lärande. I studien användes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, självrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en åk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utställningen gestaltades som en multimodal konfiguration där eleverna var deltagare i produktionen av utställningen. De bildRepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i både form och innehåll (mening).

Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors Representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan ? samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en väg mot en skola för alla och i så fall, på vilket sätt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, där tolkningen bör få människor att tänka till och tänka om, men även teorier om sociala Representationer, intersektionalitet och queer har använts. Sociala Representationer är gemensamma föreställningar om världen som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebär att ha ett helhetsperspektiv på olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer är utsatta för och queerteori handlar om att ifrågasätta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som används är normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla.

Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska Representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.

Pictures are often used when marketing a tourist destination. Photographs of a place, a destination, are used to convince customers and stimulate daydreaming in order to turn a potential customer into a real customer. For some people the photographic representations of a place is the only one they experience. With this in mind, it is reasonable to question how representations of places and geographical imaginations are being (re)produced when marketing a destination by using photographs. This paper aims to study how representations of place and people are used when marketing a tourist destination via travel commercial.

In this paper I will examine the five Pussy Riot music videos that the group has published online on their official You Tube website. I will examine them through a ?gender lens? looking at their visual representations of gender vis-à-vis the hegemonic gender discourse in Russia. In addition I will examine their potential effects and if/how these visual representations can be understood as resistance.In my study I will take on a constructionist approach and the main theories being used to understand and analyze the Pussy Riot music videos are discourse- and representational theory including deconstruction, performativity and the social construction of gender as well as ?in-between? and deviant representations.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska Representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala Representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlättar beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Studien syftar även till att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjänsten i ärenden med barn som far illa.  De frågeställningar som fokuseras är: Vad kan utgöra hinder för respektive underlätta beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten samt hur uppfattar och beskriver lärare kontakten med socialtjänsten under orosfasen, anmälningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Kalmar län. Det som framkommer i uppsatsen är att det som påverkar anmälningsprocessen är typen av signaler och därigenom graden av misstanke, det anses finnas så kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor.

Denna studie har som utgångspunkt att analysera läroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att använda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptäcka de Representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid är begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjämt pågående process som är nära sammanlänkad med identitet, nationalitet och lärande. Därför är det relevant att studera läroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegångar kring uppdelningen av ?vi-och-dem? ser ut.

Konstnären Claude Monets trädgård, som är belägen i byn Giverny några mil nordväst om Paris, är en trädgård som anlades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, men som sedan rekonstruerades på 1970-talet. Trädgården, som har sitt ursprung i impressionismen, har genom sin koppling till Monet, hans konst och till en viss tid, en viss betydelse som kan skapa krav på att den rekonstruerade trädgården ska vara så lik och autentisk den ursprungliga trädgården som möjligt. Denna upplevelse av autenticitet kan i historiska trädgårdar beröra aspekter som objekt, idé, tanke eller känsla i trädgården. Inom bevarande av trädgårdar finns det flera olika metoder för bevarande, varav konservering, restaurering, rekonstruktion, och ny/-omgestaltning finns representerade i detta arbete. Rekonstruktion, som innebär ett återskapande av något som tidigare funnits, har i Monets trädgård inneburit ett återskapande som har utgått från Representationer av olika slag.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera olika Representationer av familj och släktskap i historieläroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieämnet i skolan. De teoretiska ramarna är feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte är att synliggöra och problematisera sociala kategorier såsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden är kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken läroböcker i historia för grundskolans senare år. Undersökningen visar att familj och släktskap förekommer i främst två olika sammanhang i läroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfären i anslutning till vardagsliv, hem och hushåll, dels i den offentliga sfären i anslutning till den politiska makteliten.

Gamereactor beskriver sig på sin hemsida som Europas största speltidning. Syftet med den här studien har varit att undersöka vad som får möjlighet att synas på hemsidan och på vilka villkor det får ta plats, d.v.s. hur Gamereactor skriver om detta. Studien består av en mindre kvantitativ undersökning och en djupare kvalitativ som båda har för avsikt att belysa områden med anknytning till genusvetenskapliga ämnesområden.I den kvantitativa undersökningen analyseras Gamereactors nyhetsrapportering under en månad och jag visar där, med utgångspunkt i andra studier kring spelkultur och Representationer, hur den till stor del uppvisar en stereotyp och snäv bild av spelkulturen, där målgruppen är en ung, vit, teknikintresserad grupp män. Däremot framträder också en liten genusdiskussion som leder till starka reaktioner både för och emot.Den kvalitativa undersökningen undersöker de diskurser och den diskursiva kamp som framträder i textmaterialet, och jag menar här att Gamereactors textproduktion kan förstås som en diskursordning där en samling diskurser kring olika genrer kämpar om att definiera vad som anses vara ?bra spelbarhet? och ?spelmässig substans? i olika spel.