Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera.

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtionFörfattare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsatsExaminator: Magnus Ring Handledare: Åke NilsénSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material.

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet.

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier när minderåriga barn och unga ska få komma till tals i svenska nyhetsmedier, och på vilket sätt myndighetsgränsen ingår som en parameter när mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas på detta område. Frågorna diskuteras ur ett barnrättighetsperspektiv, och utgår från barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fällande av anmälda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begås i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer är betydligt färre, och då framför allt när barn får personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgår att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner från vårdnadshavare. Försiktighetsprinciper och målgruppstänkande dominerar över mångfaldsprinciper.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka fyra pedagogers tankar om högläsningsbokens betydelse i undervisningen. Hur väljer de bok, hur bearbetas eventuellt boken och vilket syfte har de med sin högläsning?Metod: Fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-4 har intervjuats. Intervjuerna har varit kvalitativa och bandspelare har använts som arbetsmetod. Intervjufrågorna som rör högläsning har delats in i dessa områden: valet av högläsningsbok, fördelarna med högläsning och hur boken bearbetas.Resultat: Undersökningen har visat att pedagogerna har ett syfte med sin högläsning.

Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. Vårt syfte är att belysa hur barn ser på pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se världen genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Bakgrund: Studier på energi- och näringsintag hos gravida kvinnor har tidigare utförts i Kenya i vilka det framkom ett otillräckligt intag av makro- samt mikronutrienter. Graviditet medför ett ökat behov av energi såväl som näringsämnen. Afrika är den kontinent med störst förekomst av HIV, där främst fertila kvinnor drabbas. Malnutrition påverkar utvecklingen av HIV genom att försvaga immunsystemet, öka infektionskänsligheten samt påskynda progressionen av HIV till AIDS. Obstetriska och neonatala faktorer hos malnutrierade kvinnor påverkas dessutom ytterligare vid förekomst av HIV.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och jämföra energi- och näringsintag samt livsmedelsval hos HIV- positiva samt HIV- negativa gravida kvinnor på Kinondo Kwetu Clinic, Kenya.Metod: 35 stycken HIV- positiva samt 35 stycken HIV-negativa gravida kvinnor ingick i studien.

Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur kökspersonal inom Kriminalvården upplever sin arbetssituation med avseende på:-          Positiva och negativa aspekter-          Feedback-          Matens och kökets betydelse för organisation och intagnaDatainsamling har skett via tolv kvalitativa intervjuer, undersökningsgruppen utgjordes av tillfällighetsurval.I studien framkom att respondenterna upplever sin arbetssituation övervägande positiv.Positiva aspekter:-          Social gemenskap med medarbetare och intagna-          Meningsfullhet i att bidra till vården av intagna-          Arbetsrotation och möjligheter att påverka matlagningNegativa aspekter: -          Stress-          Tunga lyft-          Bristfälligt chefsstöd-          Gränssättning mot intagnaKökspersonalen upplever att de främst får feedback från intagna, dock ofta oförtjänt kritik. Positiv feedback påverkar humöret, självförtroendet och arbetsmotivationen positivt.Maten och köket upplevs ha stor betydelse för intagna, medan köksavdelningen upplevs bortglömd inom Kriminalvården. Intagna upplevs bli lugnare då de är nöjda med maten, vissa tecken tyder på att förbrukningen av ångestdämpande medicin minskar. .

Huvudsyfte med vår rapport var att ta reda på hur lärare ser och använder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill också undersöka hur de ser på kunskap och hur de tror eleverna lär sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de använder sig av grupparbete.I vår studie har vi använt oss av kvalitativa djupintervjuer, där vi har intervjuat tre högstadielärare om vad de har för syn på grupparbete och hur de använder sig av grupparbete.Vårt resultat visar att lärarna hade både en positiv och en negativ syn på grupparbete. Lärarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot åsikter från andra. Denna lärdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lärarna. Någon poängterade att det är positivt att elever som är lite svagare kan med hjälp av grupparbete öppna sig och lättare ta till sig kunskap.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar.

SammanfattningHur bra är vår perception av känslor i tal och vad är det som gör att vi uppfattar skillnader mellan dem? Finns det könsrelaterade och kulturella skillnader i uppfattningen? En undersökning har genomförts för att komma närmare svaren på dessa frågor. 16 personer med svenska och 16 med isländska som modersmål deltog i ett perceptionstest där de fick lyssna på 120 svenska yttranden uttalade av svenskar. Yttrandena var semantiskt neutrala men samtidigt påverkade av positiva, neutrala eller negativa bilder. Lyssnarna fick bedöma hur pass negativa, neutrala eller positiva de tyckte yttrandena var på en sju-punktskala.

Ekosystembaserad förvaltning bygger på en helhetlig syn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge är ett de längst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. Lång väg återstår dock för att uppnå de målsättningar som satts och särskilt gäller detta miljömålet för biologisk mångfald. Trots att fiskeri utpekats som den största påverkningsfaktorn på biologisk mångfald har det varit lite fokus på fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den här uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser på värdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fått liten uppmärksamhet.Helhetlighet och tvärsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de främsta värdena med förvaltningsplanen.

Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket.Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.